PROJEKTETS SYFTE OCH ÄNDRINGAR AV DETTA
I projektet specificerades fem fokusområden inom ramen för den nutida inom-muslimska diskussionen om islam och HIV/AIDS. Samtliga berör hur den denna diskurs förhåller sig till andra "sub-diskurser" inom ramen för en större diskurs om islam och modernitet. Jag har studerat närmare den plats som diskussionen om HIV/AIDS har i en inom-muslimsk polarisering mellan olika tolkningsparadigm, framför allt i relation till hur de grundläggande religiösa källorna, Koranen och sunna. Vidare har jag arbetat med hur subdiskursen om HIV/AIDS och islam relaterar till subdiskurser kring sexualitet och genus och kopplat till detta också föreställningar om en "civilisationernas kamp" mellan islam och "Väst". De två ytterligare fokusområdena angivna i den ursprungliga projektplanen var en vetenskaplig, medicinsk diskurs, och en inom-muslimsk juridisk.

Tre av de fem fokusområdena har blivit föremål för behandling i peer-granskade artiklar (kön, sexualitet och nutida inom-muslimsk debatt om religiös autenticitet) varav en är publicerad, en under publicering och ytterligare en under revidering efter peer-granskning. Samtliga anknyter till det ursprungliga syftet att studera hur den nutida inom-muslimska diskussionen om HIV/AIDS förhåller sig till andra "sub-diskurser" inom ramen för en större diskurs om islam och modernitet. Inom området islam och sexualitet har även en bakgrundsartikel publicerats.

För den medicinska diskursen har material insamlats och inkorporerats i analysverktyget Nvivo 9 och en kvalitativ och kvantitativ analys pågår. När det gäller det femte fokusområdet visade det sig bli svårt att bidra med något nytt i förhållande till redan existerande forskning. Istället valde jag att utifrån ett helt nytt teoretiskt perspektiv söka förklaringar till en för projektet som helhet grundläggande fråga: Varför temat "HIV/AIDS som gudomligt straff" är så framträdande i diskursen.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. De hypoteser som framfördes i den ursprungliga projektansökan visade sig hålla. Subdiskursen om HIV/AIDS och islam går in i och tillhandahåller utgångspunkter för andra subdiskurser (om islam och "Väst", islam och genus och islam och sexualitet) och därmed också en mer övergripande diskurs om "islam och modernitet". Antagandet att HIV/AIDS är "bra att tänka med" har visat sig korrekt. Det har också visat sig att den koppling som antogs mellan nyare tendenser för "progressiv" nytolkning av islam (post 11-september) och en viss typ av transnationell aktivism för prevention och strategier mot stigmatisering av personer smittade med HIV är tydligare och mer organiserad än vad jag ursprungligen förväntade mig.

2. Den teoretiska utvidgning av den ursprungliga projektplanen, med utgångspunkt i kognitionsvetenskapliga teoribildningar, som nämnts ovan har visat sig särdeles fruktbar. Den har tillhandahållit viktiga begrepp för analys av diskursen, men även en förklaringsmodell för spridningen och etableringen av föreställningen om HIV/AIDS som ett gudomligt straff. Den har också gjort det möjligt att formulera ytterligare prövbara hypoteser.

3. Ytterligare ett resultat får i nuläget anses som preliminärt, eftersom analysen av data inte är fullständig. En påbörjad meta-studie av publicerade vetenskapliga artiklar inom fälten vårdvetenskap och medicin på temat "HIV/AIDS och islam" verkar peka mot tre tendenser: Islamisk religionstillhörighet ses som en möjlig kausal faktor för prevalens; "liberala" tolkningar av islam ses som möjliga allierade i preventionsarbete och kampen mot stigmatisering och som en spegelbild, islam, och framför allt föreställningar om HIV/AIDS som ett gudomligt straff ses som ett problem. I de diskussioner som förs framskymtar en essentialistisk syn på religion, och antaganden om ett kausalt förhållande mellan religiösa föreställningar och handlingar. Till yttermera visso förekommer exempel på forskning där resultat som visar låg HIV/AIDS-prevalens i muslimska områden får funktionen av religiös apologetik, ett fenomen välkänt i den inom-muslimska diskursen, men här alltså reproducerat också inom ramen för medicinsk och vårdvetenskaplig forskning. Jag vill betona att dessa resultat är preliminära, och en artikel på temat beräknas kunna färdigställas under tidig vår 2013.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Det är i nuläget lite för tidigt att säga vilka spin-off-effekter projektet kan ha på längre sikt, för egen del och för andra forskare. På ett personligt plan har projektet inneburit att jag utvecklat särskild kompetens att hantera mjukvaran Nvivo för kvalitativ (och i viss mån kvantitativ) dataanalys. Deltagandet vid konferensen Sexuality, AIDS and Religion: Transnational Dynamics in Africa, i Oxford 2011 har inneburit nya internationella kontakter med kollegor inom forskningsfältet religion och HIV/AIDS och religion i Afrika, och även diskussioner om samarbetsprojekt.

Jag har i nuläget inga planer på att ytterligare behandla temat HIV/AIDS och islam i framtida forskningsprojekt. Det intryck jag har är att temat också har fått minskad aktualitet under den senaste tiden. En möjlig anledning till detta kan vara de framsteg som görs inom AIDS-forskning. Tillgången till bromsmediciner har ökat. I och med att HIV/AIDS inte längre med nödvändighet är en sjukdom som leder till lidande och död, försvinner en hel del av incitamentet för vidare teologisk bearbetning. Detta är en hypotes som jag menar kan vidare utvecklas.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
1. "Islam, HIV/AIDS and activism: a critical analysis of some themes in Positive Muslims' 'theology of compassion'" (under publicering i tidskriften Islam and Muslim-Christian relations, Routledge). ??

Artikeln är, som titeln antyder, en kritisk analys av den "barmhärtighetsteologi" som utarbetats av den sydafrikanska organisationen "Positive Muslims". Teologin är ämnad att medelst religiös argumentation och nytolkning av islam motverka stigmatisering av människor som lever med HIV/AIDS. ??I den kritiska analysen fokuseras den religiösa retorik som präglar teologin, och denna anlyseras med hjälp av en serie begrepp med rötter i kognitionsvetenskap och evolutionär psykologi, framför allt metarepresentation, källmärkning och Theory of Mind. Hypotesen är att Positive Muslims teologi bygger på ett skapande av modeller av den förväntade publikens "inre världar" påverkade av såväl traditionell religionstolkning som kontextuella faktorer. ??Artikeln är på samma gång en presentation av ett exempel på nutida teologisk respons på HIV/AIDS och en kartläggning av dess grundförutsättningar och förhållande till andra tolkningstraditioner i historia och nutid, men också ett försök att utarbeta och tillämpa en analysmodell som jag menar är av mer generell relevans för studiet av religiösa diskurser.??Ett av artikelns bidrag är att den visar på vilket sätt det konkreta, lokala fallet av "barmhärtighetsteologi" måste förstås i relation till större, globala eller snarare transnationella, ideologiska strömningar i dagens inom-muslimska diskussion kring religiös autenticitet. Detta blir tydligt i såväl vilka rörelser och individer som åberopas som auktoriteter, såväl som i vilka tendenser i nutida islam som man vänder sig mot, ofta implicit. HIV/AIDS-problematiken blir här tydligt en utgångpunkt för en religiös positionering som sträcker sig utanför den konkreta frågan som sådan.

2. "God's rage - Muslim representations of HIV/AIDS as a divine punishment from the perspective of the cognitive science of religion" (accepterad för publicering i Numen, Brill)

Artikeln utvecklar en hypotes: Föreställningen om HIV/AIDS som gudomligt straff är så vanligt förekommande, och så svårt att motarbeta i den nutida inom-muslimska diskussionen för att den har vissa fördelar i vad antropologen Dan Sperber benämner som en "representationernas epidemiologi". Faktorer av relevans är här både etablerade religiösa föreställningar om Gud och hans natur, och intuitiva slutsatser grundade i det sätt på vilket mänsklig kognition fungerar. Hypotesen ställs mot andra föreslagna hypoteser i forskningen, och artikeln argumenterar för att de senare inte på samma sätt erbjuder rimliga förklaringsmodeller. Bland de grundläggande kognitiva mekanismer som verkar till fördel för föreställningen om gudomligt straff kan nämnas benägenheten att tillskriva skeenden av existentiellt relevant natur till övernaturliga aktörer med intentioner, en intuitiv moral, och den positiva religiösa självkänsla som genereras bland de som inte är smittade över att tillhöra en "religion som skyddar". ??Artikeln avslutas med en jämförelse mellan olika förekommande teodicéer kring HIV/AIDS och deras spridningspotential, men gör också ett par förutsägelser som kan testas i vidare forskning, bland annat att spridningspotentialen för föreställningen om ett gudomligt straff korrelerar med graden av föreställningar om gudomlig inblandning i vardagen och med synen på sexualitet som en social (inte bara individuell) angelägenhet.

ANDRA TYPER AV FÖRMEDLING AV PROJEKTETS RESULTAT
Artikeln "Kättja, kontroll och kontroverser - Muslimska perspektiv på sex" i antologin Sex för Guds skull var lite av en publikationsmässig startpunkt på projektet och har också följts upp med en föreläsning på temat vid Lunds universitet. Delar av projektets resultat har presenterats på två internationella konferenser.

KOMMENTAR TILL EKONOMISK REDOVISNING
Medlen har gått till lönekostnader, samt till konferensdeltagande. Vidare har projektmedel använts för inköp av programvara Nvivo 9 samt fjärrlån av artiklar. Medfinansiering från Linnéuniversitetet har täckt en del av overheadkostnaderna.