Johan Eriksson, filosofiska institutionen, Stockholms univsersitet

2009-2013

I en tid som domineras av en naturalistisk syn på människans psykiska liv har den Freudianska psykoanalysen som teori och som klinisk behandlingsmetod reducerats till något av en anakronism som har fått svårt att legitimera sin existens och relevans. Inom den akademiska psykologin menar man att nya experimentella rön har visat att psykoanalysens teorier är obsoleta. Dessutom hävdar man att den psykoanalytiska behandlingsmetoden saknar vad man i dag kallar "evidensbasering". Som ett svar på denna kritik måste psykoanalysen, enligt min mening, först och främst försöka artikulera sin egen särart som psykologisk teori och som psykoterapeutisk behandlingsform. Syftet med mitt projekt har varit att bidra till detta genom att att göra en övergripande filosofisk utforskning av den Freudianska psykoanalysen med avseende på dess: 1. ontologi (Vad är egentligen "psyke" för psykoanalysen? Är det samma sak som för de experimentella/akademiska psykologin?); 2. metodologi (Vilken typ av vetenskap är psykoanalysen? Hur ska man förstå dess psykologiska teori?); 3. etik (Hur ska man förstå psykoanalysens behandlingsmetod? Är det en form av "bot"? Eller bör man inte snarare beskriva den psykoanalytiska processen som en etisk händelse?).

Projektet tre viktigaste resultat

Ett av projektets viktigaste resultat är jag filosofiskt försökt arbeta ut och karaktärisera den mänskliga subjektiviteten som psykoanalysens forskningsområde. För psykoanalysen är det psykiska inte en tilldragelse i världen som är inlemmad i den naturliga ordningens kausalitet. Det psykiska är snarare att karaktärisera som världens egen tilldragelse. Eller: det vi kallar psyke är inte i första hand kausalt, utan snarare intentionalt relaterat till världen. Därför menar jag att psykoanalysen i sina principiella grunddrag snarast ansluter sig till den transcendentala filosofin såsom den skapades av Kant och såsom den framför allt utvecklades av fenomenologer som Husserl och Heidegger.

Ur detta ontologiska resultat följer nästa viktiga resultat, som är metodologiskt: psykoanalysen måste karaktäriseras som en vetenskap om subjektiviteten eller erfarenhetslivet och dess i varje särskilt fall intrikata, dynamiska och mångskiktade konstitution och uppbyggnad. Detta innebär att psykoanalysen, i relation till gängse experimentell psykologi, inte i första hand är en vetenskap om en ny typ av objekt, utan snarare att psykoanalysen är en ny typ av psykologisk vetenskap. Närmare bestämt en vetenskap som inte bryter med, utan som är en utvidgning av den form av psykologi som vi alla ägnar oss åt i vårt vardagliga liv då vi i olika situationer försöker förstå och förklara våra egna och andras reaktioner, handlingar, känslor och beteendemönster.

Ett tredje viktigt resultat: om nu psykoanalysen är en vetenskap om subjektiviteten så kan man inte förstå dess övergripande teori om psykets organisation, framväxt och dynamik - den så kallade metapsykologin - som om den hade karaktären av "så funkar det". Då psykoanalysens forskningsområde inte är ett objekt bland andra i världen så kan inte metapsykologin bestå av teoretiska hypoteser som principiellt skulle kunna verifieras eller falsifieras med hjälp av experimentell psykologisk forskning. Freuds metapsykologi utgör snarare ett försök att artikulera de formella och aprioriska möjlighetsvillkoren för psykoanalysens kliniska teori och praktik.

Nya forskningsfrågor som projektet genererat

I en artikel som projektet genererat försöker jag att visa hur det psykiska lidandet, såsom psykoanalysens tematiserar det, närmare bestämt har formen av ett etiskt eller ett moraliskt lidande. Det psykiska lidandet berör oss, väsentligen, i egenskap av moraliska varelser. Detta är något jag planerar att arbeta vidare på: relationen mellan moral, psykiskt lidande och det mänskliga självet.

Projektets internationella förankring

Projektet har genererar fem artiklar som publicerats i internationella tidskrifter (se publikationer), plus en artikel som är för närvarande är inne på bedömning hos "International Journal of Psycho-analysis". Jag har också presenterat min forskning i form av fyra föredrag på internationella konferenser.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Förutom de artiklar som publicerats i mer vetenskapligt förankrade tidskrifter så har projektet genererat elva artiklar (se publikationer) som publicerats i kulturtidskrifter och dagspress. Dessutom har jag under denna tid hållit sju föredrag utanför universitetets ramar om teman ur projektet. Jag har också hållit sex kurser om psykoanalysens filosofi för blivande psykoterapeuter på St. Lukas utbildningsinstitut.

Projektets två viktigaste publikationer

Projektets i särklass viktigaste publikation har ännu inte publicerats: förhoppningsvis kommer jag under vårterminen 2014 att hinna slutföra arbetet på det större bokmanus som projektet ska mynna ut i, ett manus som ska arbeta ihop och utveckla de resonemang som under denna tid har publicerats i projektets olika artiklar. Projektets två viktigaste publikationerna (rent innehållsligt) anser jag annars vara 1. "Freuds psykoanalys - en vetenskap om subjektiviteten" (publicerad i finsk översättning, "Freudin psykoanalyysi - tiede subjektiviteetista", i Tidskriften Psykoterapia nr 3/2011); och 2. "Freud´s metapsychology - the formal apriori of psychoanalytic experience" (publicerad i The Scandinavian Psychoanalytic Review nr 1/2012).

I den förstnämnda artikeln försöker jag visa att det omedvetna i Freuds mening måste tänkas som en konstitutiv del av den mänskliga subjektiviteten, trots att det vid en första anblick tycks ha karaktären av "det" snarare än "jag". Dessutom försöker jag visa vad som karaktäriserar en vetenskap om subjektiviteten: hur den vinner evident tillgång till sig forskningsområde; vad objektivitet kan tänkas innebära inom denna form av vetenskap; och hur man ska förstå relationen mellan subjektiviteten, som alltid är något unikt, och den generella kunskap som vetenskapen om subjektiviteten ändå syftar till att generera. I den andra artikeln arbetar jag ut tanken som nämndes ovan under rubriken "Projektets tre viktigaste resultat": att Freuds metapsykologi snarast måste förstås ett försök att artikulera de formella och aprioriska möjlighetsvillkoren för psykoanalysens kliniska teori och praktik.

Projektets publiceringsstrategi

Projektets publiceringsstrategi har sett ut på följande sätt: att arbeta fram projektets grundtankar i olika mindre artiklar som publiceras i såväl internationella som nationella tidskrifter, för att slutligen föra samman och utveckla dessa tankar i ett längre bokmanus som skrivs på svenska och publiceras på kommersiellt förlag. Räknar med att ta kontakt med lämpligt förlag under vårterminen 2014 då manuset börjar bli färdigställt.

Projektets publikationslista

- "Subjektivitet, överföring och den psykoanalytiska processen", Tidskriften Insikten nr 1/2010.
- "Att lyssna till den röst som inte räknas vid allmänna val - om psykoanalys och den moderna vetenskapen", Tidskriften Divan nr 1-2/2010. (Även publicerad i finsk översättning - "Sen äänen kuuntelemisesta, jota vaaleissa ei lasketa - Psykoanalyysi ja moderni tiedekulttuuri" - i Tidskriften Psykoterapia nr 3/2011. Publicerad Open access.)
- "Det främmande i det egna", Tidskriften Divan nr 3-4/2010.
- "The epistemological character of the case history and the play-character of clinical psychoanalysis", The Scandinavian Psychoanalytic Review nr 1/2010. Publicerad Open access.
- "Freud and Philosophy", The Scandinavian Psychoanalytic Review nr 2/2010. Publicerad Open Access.
- "Fenomenologi och psykoanalys", Tidskriften Divan nr 1-2/2011
- "Psykoanalys - en evidensbaserad terapeutisk behandlingsform", Tidskriften Arche nr 34-35/2011.
- "Samvetet visar på kärlekens möjlighet", Svenska Dagbladet (Under strecket) 8/1-10. Publicerad Open Access.
- "Självbedrägeriet en svår nöt för filosoferna", Svenska Dagbladet (Under strecket) 10/6-11. Publicerad Open Access.
- "Freuds psykoanalys - en vetenskap om subjektiviteten", publicerad i finsk översättning ("Freudin psykoanalyysi - tiede subjektiviteetista") i Tidskriften Psykoterapia nr 3/2011.
- "Freud´s metapsychology - the formal apriori of psychoanalytic experience", The Scandinavian Psychoanalytic Review nr 1/2012. Publicerad Open Access.
- "Objektet - det mest variabla hos driften", Tidskriften Divan nr 1-2/2012.
- "Freuds psykoanalys - en moralisk kur", Tidskriften Divan nr 3-4/2012. (En engelsk version "Freud´s psychoanalysis - a moral cure" är inne för peer-review bedömning för tidskriften International Journal of Psycho-Analysis).
- "Enligt Heidegger är det språket som talar i oss", Svenska Dagbladet (Under strecket) 31/5-12. Publicerad Open Access.
- "Fundamentalontologi och psykoanalys - Heidegger och Freud om utläggning och agerande", Filosofisk tidskrift nr 1/2014 (under tryckning).

De tankar och teorier som uttrycks i ovanstående publikationer håller på att arbetas in i ett större bokmanus med arbetsnamnet "Psyke, vetenskap och etik - om den Freudianska psykoanalysens filosofi". Jag räknar med att ha manus klart under vårterminen 2014 och att boken publiceras under höstterminen 2014.