Carina Keskitalo, Kutlrugeografiska institutionen, Umeå universitet

2010-2015

Projektet har haft som mål att beskriva hur vatten- och försäkringsindustrin i Sverige och Storbritannien - två länder med relativt olika styrningsstruktur samt nivå av arbete med anpassning till klimatförändringar - kan inkludera den privata sektorn i anpassningsarbete. Att inkludera den privata sektorn i anpassningsfrågor är relativt understuderat i litteraturen, där mycket av fokus runt utvecklingen av anpassning som ett område har fokuserat antingen på anpassningspolicy på statlig nivå eller på lokala fallstudier. Vatten- och försäkringsområdena har valts för den här studien eftersom de utgör två sektorer där den privata sektorn relativt tidigt kommer att behöva hantera frågor runt anpassning till klimatförändringar.

Projektet har följt projektplanen men har utökats, samt att genomförandet av vissa delar i projektet ändrats i tid. Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie vad gäller anpassning och försäkring (Starominski-Uehara och Keskitalo, inskickad), dessutom indikerade en första preliminärstudie att ännu mindre än förväntat hade genomförts i Sverige vad gäller anpassning inom den privata sektorn. Som ett resultat av detta utvecklades en första artikel till att i stället för att direkt jämföra Sverige och Storbritannien etablera en förståelse för hur anpassning i den privata sektorn och speciellt inom de fokuserade sektorerna utvecklats internationellt. Den första större artikeln från projektet (Keskitalo m. fl. 2014) jämför därför hur anpassningsfrågor främst i relation till vatten/översvämningsrisk hanterats nationellt samt av försäkringsindustrin i fallen Storbritannien (med fokus på England), Tyskland och Nederländerna. Dessa tre länder valdes som fallstudier på grund av skillnader i försäkringssystem - från statligt till privat ansvar - samt den höga relevansen av vattenfrågor i de tre fallen. Artikeln visar på hur relationen mellan försäkringsindustri och stat är under förändring i alla de tre länderna, bland annat som ett resultat av stora översvämningskatastrofer: till exempel Elbeöversvämningen i Tyskland 2002 samt översvämningarna i England år 2000. I England pågår därmed en diskussion om hur det främst privata försäkringssystemet kan behöva kompletteras med offentlig finansiering, medan försäkringsbolag i Nederländerna i stället försöker utarbeta sätt att komplettera det främst offentliga försäkringssystemet. Vidare internationella jämförelser har också utvecklats för andra områden. Genom samarbete med en forskare som då var placerad i Hawaii, USA, genomfördes en studie av integrationen av klimatanpassningsfrågor i Hawaii. Den studien visade att trots att Hawaii relativt sett är ett högriskområde har anpassningsfrågor nått en relativt låg prioritering både i relation till försäkring och generellt (Starominski-Uehara och Keskitalo, i tryck). I stort sett indikerade dessa studier att klimatanpassning i försäkringsbranschen, trots att det är relativt väl utvecklat i denna sektor i jämförelse med andra sektorer, än så länge inte nått stort praktiskt genomslag - utom i fall som England, där privat försäkring varit dominerande och försäkringsindustrin själv insisterat på mer långsiktiga åtgärder och ändrad ansvarsfördelning efter stora översvämningskatastrofer. Fokus här har dock legat mindre på klimatanpassning i sig än på resiliens eller robusthet i relation till översvämningskatastrofer, även om klimatfrågor finns med i debatten speciellt i England.

I relation till detta utvecklades också två publikationer om hur privat och offentlig verksamhet samarbetat i lokala fall som arbetat med klimatanpassning gällande vatten (Scholten m fl, Meijerink m fl, i tryck) . Artiklarna visar tydligt på de stora skillnader som finns mellan stater i hur relationen mellan offentlig och privat sektor samt även allmänhet hanteras i olika länder, och hur t.ex. Englands relativt komplexa styrningssystem utifrån administrativa nivåer skiljer sig från det holländska systemet där vattenfrågor har varit centrala för att relatera olika nivåer till varandra samt även inkludera relationer med avnämare. Artiklarna använder sig av ledarskapsteori för att belysa vilken roll olika initiativtagare inom de lokala fall som diskuteras har haft för att föra in anpassningsfrågor på olika nivåer, och visar bland annat på problemen att hantera flerdimensionella vattenfrågor inom det engelska plansystemet. För att närmare belysa det här fallet har Keskitalo hittills vidare utvecklat ett artikelutkast som behandlar vattenindustrin i Storbritannien (med fokus på England). Artikeln är tänkt att vidare visa på utvecklingen och integrationen av anpassningspolicy på olika nivåer i det specifika fallet, och avslutas efter projektslut (allt material är insamlat).

För att med utgångspunkt från detta material kunna jämföra utvecklingen i Sverige med utvecklingen internationellt och i England har Keskitalo och Vulturius genomfört en litteraturstudie och intervjuer runt hur anpassningsfrågor hanterats i relation till försäkringsindustri i Sverige (Vulturius och Keskitalo, inskickad). Den visar bland annat på att klimatfrågor hittills inte spelat stor roll för riskbedömning och prissättning inom försäkringsindustrin, och att länken mellan kommunal planering och försäkringsindustri för att bland annat klimatanpassa planering skulle kunna utvecklas mer. Glaas och Keskitalo (inskickad) samt Amundsen m.fl. (utkast) har också genomfört studier som visar att denna typ av frågor runt kommunens roll i klimatanpassning i relation till försäkringsindustrin inte bara är relevanta för Sverige, utan också för Danmark, Norge och Finland som i det här fallet är mer strukturellt lika Sverige och även har en relativt integrerad försäkringsmarknad. I relation till detta visar en artikel om hur översvämningsfrågor hanteras i olika länder (Keskitalo m.fl., inskickad) också vidare på hur anpassning som fråga hittills lett till relativt begränsade praktiska förändringar på kommunnivå i Danmark och Finland eftersom få tvingande krav existerat. Projektet har också vidare genomfört studier av hur risker som kan öka med klimatförändringar har hanterats historiskt i skogssektorn i Sverige, vilket visar på en viss spårbundenhet och begränsning i hur riskbilder hanteras inom systemen (Andersson och Keskitalo, inskickad).

Slutsatser inom projektet är därmed att anpassning som fråga hittills främst integrerats på policynivå i de berörda fallen, eftersom en mer omfattande hantering av frågan skulle kräva bland annat förändringar i prissättnings- och riskbedömningssystemet kanske ända ned på fastighetsnivå och i hur försäkringar säljs (t ex utan lokalitets-specifik riskbedömning). Medan vattenfrågor i betydelsen översvämning kanske är den del av anpassning som fokuserats mest även internationellt sett har även detta anpassningsarbete till stor del lett främst till policyförändringar på olika nivåer, med färre implementerade praktiska förändringar utom sådana som genomfört av andra orsaker (t ex förändringar i relation till EU:s vattendirektiv eller andra krav). Studien visar dock också att anpassningsfrågor diskuteras på många olika nivåer och i många olika länder och fall, vilket kan ses som ett första steg i en institutionaliseringsprocess.

En stor del av samarbetena i projektet har möjliggjorts genom att de samfinansierat med andra projekt eller av institutionen (för postdoktor Peter Scholten) samt genom att Keskitalo rekryterats till det nordiska excellensprogrammet NORD-STAR som är finansierat av Nordforsk och bland annat behandlar klimatanpassning. Detta har möjliggjort genomförande av projektet trots att RJ inte tillät att projektmedel som sökts för projektledare lades över t ex på postdoktor eller projektassistenter trots att det visade sig att projektledare inte kunde ta på sig alla uppgifter själv (bland annat eftersom det blev relevant att göra bredare länderjämförelser). Genom NORD-STAR har Keskitalo också deltagit i möten inom programmet samt också föreläst vid doktorandkursen Climate Adaptation Policy som arrangerades av NORD-STAR-nätverket 13-17 augusti 2012, och hölls vid Islands universitet, Reykjavik (deltagande täckt av nätverket). Andra relevanta presentationer är till exempel keynote vid den nordiska anpassningskonferensen i Helsingfors 29-31 augusti 2012. Detta har förstås också gjort projektet vidare känt än vad som annars hade varit möjligt.

Vad gäller val av tidskrift för publicering styr främst kraven om relevans (detta speciellt givet frågeområdets specifika inriktning runt anpassning och försäkring). Open access-publicering av publikationerna genomförs genom direkt Open Access-publicering eller parallellpublicering av artikel från traditionell tidskrift i offentligt arkiv vid universitetet (vid Umeå Universitet databasen DiVA). En artikel har hittills publicerats i Open Access-format och vidare publikation kan också komma att ske direkt i Open Access-format om detta är möjligt givet tidskrift. Vad gäller parallellpublicering kontrollerar Umeå universitetsbibliotek i varje förekommande fall tidskriftens krav vad gäller open access inklusive möjliga versioner som tillåts (i vissa fall endast arbetsrapport med liklydigt innehåll och annars tidskriftsversion) och om någon väntetid krävs innan publikationen får inkorporeras i arkivet. Universitetsbiblioteket lägger även till standardiserade försättsblad med information om originalpubliceringen och tidskriftens open access-policy.

Publikationer

Andersson, L. F. and E. C. H. Keskitalo (submitted) “Understanding insurance risk assessment and its potential impact in relation to climate change in historical context”
Amundsen, H., Vola, J., Hovelsrud, G. K., Keskitalo, E. C. H. and G. Vulturius (in prep) “Flood compensation in the Nordic countries - changing flood regimes and compensation systems”
Glaas, E., E. C. H. Keskitalo (submitted) ”Influences of public policy on insurance industry implementation of climate change adaptation: the case of Scandinavia”
Keskitalo, E. C. H., G. Vulturius, P. Scholten (2014) “Adaptation to climate change in the insurance sector: examples from the UK, Germany and the Netherlands”. Natural Hazards 71:315–334
Keskitalo, E. C. H., N. Baron, H. Fyhn, J. Klein (submitted) ”The complexity of implementing local climate change adaptation and mitigation actions: the role of regulation in a multi-level governance context”
Keskitalo, E.C. H. (utkast) “Adaptation to climate change in the water sector: examples from the UK”
Meijerink, S., S. Stiller, E. C. H. Keskitalo, P. Scholten (in press) The role of leadership in regional climate change adaptation, A comparison of adaptation practices initiated by governmental and non-governmental actors. Journal of Water and Climate Change
Scholten P, Keskitalo C, Meijerink S (in press) “Bottom-up initiatives towards climate change adaptation in cases in the Netherlands and the UK: a complexity leadership perspective”. Environment and Planning C: Government and Policy
Starominski-Uehara, M. and E. C. H. Keskitalo (in press) "Integrating adaptation to climate change within existing insurance and policy considerations? The case of Hawaii” Risk, Hazards & Crisis in Public Policy
Starominski-Uehara, M. and E. C. H. Keskitalo (submitted) "How does natural hazard insurance literature discuss the risks of climate change?"
Vulturius, G. and E. C. H. Keskitalo (submitted) “Drivers and challenges for climate change adaptation in the Swedish insurance system”

Presentationer/presentations
”Climate change in the Arctic. Who is vulnerable?” Keynote, Second Nordic International Conference on Climate Change Adaptation: Research Meets Decision-Making. Helsinki 29-31 August 2012
“Adaptation to climate change? The water- and insurance industry in Sweden and Great Britain”. Presentation to Swedish insurance companies at the In Hac Vita NORD-STAR project workshop, September 10, 2012, Stockholm.
P. Scholten, E. C. H. Keskitalo, S. Meijerink “The role of leadership in synchronising public and private agendas in flood risk management”. The Governance of Adaptation - An international symposium. Amsterdam, the Netherlands, March 22-23, 2012
Keskitalo, E. C. H. and S. Meijerink (co-chairs) “Climate governance: a leadership perspective”, 7th ECPR General Conference, Bourdeaux, France 4-7 September 2013.

Utbildning/education
Föreläsning om klimatanpassning vid doktorandkursen/Lecture on climate change adaptation at the PhD course Climate Adaptation Policy (organised by/organiserad av NORD-STAR) 13-17 augusti/August 2012, Islands universitet/University of Iceland, Reykjavik