2010-2016

Projektets syfte såsom det formulerades i ansökan var att stödja framtida forskning om Sveriges tidiga historia i allmänhet samt vikingatiden och Birka i synnerhet. Detta skulle åstadkommas på två vägar. Dels genom utveckling och implementering av en digital forskarplattform, "Birkaportalen", där material i form av kartor, bilder och kontextuell information tillgängliggörs för, i första hand, forskarsamhället med möjligheter till att utforska, använda, kommunicera, förbättra, ladda ner och dela material. Dels genom tillgängliggörande på denna plattform av digitaliserat centralt forskningsmaterial från Birka, främst innefattande det omfattande fyndmaterialet från undersökningarna i Svarta jorden 1990-1995, men även det fyndmaterial som SHM sedan tidigare förvaltar samt relevant litteratur och undersökningsrapporter.
Syftet att tillgängliggöra centrala, digitala forskningsmaterial om Birka på en digital plattform har varit oförändrat genom projektet och uppfylls fullt ut genom den plattform som projektet resulterat i (se nedan). De mera specifika delsyftena apropå hur plattformen skulle kunna användas apropå tänkta interaktiva lösningar där forskare skulle kunna "förbättra" och "ladda upp" eget material på plattformen kom under projektets gång och med början från att utvecklingsarbetet startade 2013 på grund av de ekonomiska ramarna dock att gradvis begränsas mot att plattformen mera renodlat kommit att handla om att presentera och tillgängliggöra material som går att "utforska" och "använda".

Projektets resultat och ett resonemang om dessa
Majoriteten av de drygt 73 000 föremålen från 1990-1995 års undersökning av Svarta jorden i Birka har inom projektet digitaliserats och accederats in i museets databas MIS samt tillgängliggörs publikt såväl via den nya "Birkaportalen" som via Historiska museets ordinarie söktjänst "sök i samlingarna" som kan nås via museets hemsida på internet. Betydande delar av fyndmaterialen har inom projektet även fotodokumenterats och fotografierna har kopplats till respektive föremålspresentation i databasen. Informationen om föremålen har i varierande grad också kvalitethöjts. Exempelvis har klassificeringar av föremålstyper och materialkategorier i flera fall granskats och preciserats vid digitaliseringen. En annan kvalitetshöjande åtgärd som projektet genomfört är att viss nyckelinformation kopplade till föremålen också har översatts till engelska och gjorts sökbar i museets databas. Syftet är givetvis att underlätta för utländska, icke svensktalande, forskare och besökare att använda sig av museets databas. Förutom arbetet med föremålen har även omfattande andra material i form av kartor, bilder och texter digitaliserats och tillgängliggjorts, vilket beskrivs i det följande.
Den digitala forskarplattformen "Birkaportalen" är vid projektslut färdigställd och kommer att lanseras publikt i april 2016. "Birkaportalen" har utvecklats som en fristående men integrerad del av Historiska museets webbsidor. På portalen finns samlat information, texter och bilder om det vikingatida Birka på Björkö och Hovgården på Adelsö. Informationen är strukturerad under fyra rubriker som nås via den övergripande menyraden. Följande rubriker finns: "Platsen", "Vad är Birka och Hovgården", "Arkeologi och forskning" samt "Digitala resurser". Texterna under de två förstnämnda rubrikerna sammanställer den aktuella kunskapen om platsen men är till sin karaktär även avsedda att vara tillgängliga och användbara för en vidare målgrupp än forskarsamhället. Materialet under de två senare rubrikerna har mera karaktär av råmaterial för forskning och riktar sig till studenter, doktorander samt disputerade forskare inom i första hand arkeologi.
Under "Platsen" och "Vad är Birka & Hovgården?" presenteras fornlämningsområdenas olika delar i text och bild samt en rad företeelser signifikanta för platsen exempelvis handel och hantverk, religionsmöten och människors sociala villkor. Texter och bilder är nyproducerade inom projektet.
Innehållet under "Digitala resurser" vänder sig främst till forskarsamhället och är ämnat som verktyg och hjälpmedel för utforskandet av det vikingatida Birka & Hovgården. Underrubrikerna "Litteratur", "Arkivmaterial", "Sök i våra databaser" och "Foton" samlar centralt forskningsmaterial vilket tidigare endast varit tillgängligt via Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA) i Stockholm. Det tillgängligjorda materialet omfattar arkivfoton från undersökningar, föremålsinformation, tidigare opublicerade rapporter samt primärkällor som exempelvis Hjalmar Stolpes 20 grävdagböcker från åren på Birka. Vidare har en rad av de äldre standardverken och avhandlingarna om Birka & Hovgården OCR- scannats och därmed gjorts sökbara samt möjliga att ladda ner i pdf-format.
Under "Digitala resurser" finns också en Webb-GIS applikation som presenterar geografisk information om Birka och Hovgården. Via arkeologisk plandokumentation samt olika typar av kartor möjliggör applikationen såväl övergripande- som detaljerade studier av fornlämningsmiljöerna och de arkeologiska undersökningar som under årens lopp utförts på Björkö. 1990-1995 års undersökningar av bebyggelsen inom Svarta jorden har även fasindelats och gjorts val- eller sökbar på detta vis. Genom att markera en vald kontext, t ex en specifik grav eller undersökt lager, länkas användaren vidare till kontextuell information med valmöjlighet att fortsätta vidare till föremålsdatabasen och Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister (FMIS).
Informationen i GIS-et kommer från flera olika organisationer och institutioner och är därför av olika kvalitet. Viss data är digitalt inmätt medan annan är digitaliserad utifrån analogt upprättade gravplaner och ritningar och har därmed ett visst mått av osäkerhet. Diskrepanserna är dock förhållandevis små men tydliggörs vid en jämförelse mellan de digitaliserade versionerna av äldre gravfältskartor och den flygburna laserscanning (Lidarscanning) som också presenteras.
Projektarbetet skedde inledningsvis delvis parallellt med forskningsprojektet "Birka, Rus och nordiska gentes - identitet, självbild och kulturellt uttryck i det vikingatida Sverige" (RJ 2011-2014), vilket skapade vissa synergieffekter i utvecklingen av den digitala plattformen. Under 2011 och 2012 organiserade de båda projekten flera gemensamma workshops och seminarier. Ett av seminarierna, organiserat i samverkan med Riksantikvarieämbetet, ledde fram till antologin Birka nu - Pågående forskning kring världsarvet Birka-Hovgården (Historiska museet, Studies 21).

Oförutsedda tekniska och metodiska problem
Utvecklingen av "Birkaportalen" började som ett samarbete med ett teknikföretag som engagerades av projektet. Inom detta samarbete upprättades skisser på en struktur för plattformen samt grundläggande idéer för lösningar angående vilken slags data som skulle tillgängliggöras och hur. Den ursprungliga tanken var att plattformen skulle färdigställas i samverkan med det anlitade företaget, medan den långsiktiga förvaltningen inledningsvis var något oklar apropå hur den praktiskt skulle ordnas. När Historiska museet under 2014 påbörjade ett arbete med att utveckla en helt ny webbplats (för museet) uppstod möjligheten att istället bygga upp portalen i detta webbverktyg och samordnat med museets arbete vilket också är vad som gjordes. Fördelarna med detta handlar framför allt om en förenklad och mera självklar långsiktig förvaltning och support. De skisser och lösningar som tidigare tagits fram i samverkan med teknikföretaget kunde istället byggas upp inom museets nya verktyg. De problem som uppstod handlade om att samarbetet fick avbrytas tidigare än vad som var tänkt.
Ett visst metodiskt problem uppstod också i accessionsarbetet. Delar av metallfynden av järn visade sig vara i så pass dålig kondition att de måste kasseras. Rutiner för en gallringsprocess, innefattande processkartläggning och nödvändig dokumentation av gallrade föremål, fick därför utarbetas av projektmedarbetarna.

Arbetets integrering i myndigheten
Projektet och de projektanställda har under hela projekttiden var väl integrerade i myndighetens arbete. Till exempel har accessionsarbetet, det vill säga införlivandet och tillgängliggörandet av de omkring 70 000 föremålen, följt museets gängse rutiner. Flera av de kvalitetshöjande åtgärderna kring föremålsinformationen, exempelvis de engelska översättningarna av nyckelord, har också överförts till museets ordinarie databas.

Hur arbetet kommer att föras vidare
Det fortsatt arbetet med att förvalta, utveckla och uppdatera Birkaplattformen kommer utföras av projektmedarbetarna men inom ramarna för deras ordinarie anställning i Historiska museets linjeverksamhet. Gallringsprocessen av starkt nedbrutna metallföremål skall slutföras. Portalen ska vara dynamisk; nytt material tillgängliggörs succesivt under det att annat tas bort eller revideras. Detta gäller även den geografiska informationen i Webb-GIS applikationen.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Kvalitetshöjningen av föremålen i kombination med den kontextuella informationen om dem som genereras i GIS-miljön, skapar möjligheter att systematisera och gruppera föremål efter andra parametrar än de som tidigare vanligtvis används, något som har potential att vidga perspektiven på såväl föremål som kontexter. Även den helhetsbild av undersökta respektive icke undersökta ytor och gravar som förmedlas i GIS-miljön torde ge upphov till nya forskningsfrågor och ett kritiskt förhållningssätt till en del tidigare analysresultat.

Eventuella länkar till egna webbsidor
Birkaportalen: www.historiska.se/birka