Institutionell estetik: SF-journalens stil och funktion 1930–1960
Docent Mats Jönsson
Institutionen för kulturvetenskaper
Göteborgs universitet
2010-2016
Syftet "att kartlägga SF-journalens stil och funktion perioden 1930-1960" infriades. Projektet utvecklades dock mot mer transnationellt och nätverkande åtgärder än vad som ursprungligen var avsett. Ambitionen att resultaten även skulle "leda till nya forskningsfrågor för framtida, internationellt förankrade projekt kring audiovisuell nyhetsförmedling" förverkligades också, främst tack vare det globala forskarnätverket The Newsreel Research Network (TNN) som jag initierat och utvecklat under projekttiden.
Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Resultat 1. Nya uppgifter om Svensk Filmindustris och SF-journalens roll och funktion som medial institution och aktör i Sverige och utlandet
Projektet har resulterat i ny viktig information om SF:s intima samarbete med politiska, kommersiella och mediala makthavare, om hur man bortmanövrerat tillfälliga medarbetare och långvariga konkurrenter inom inhemsk och utländsk filmbransch samt om hur man retoriskt, stilistiskt och ideologiskt konstruerat journalfilmer för egna syften. Nya bevis på SF:s monopolistiska ställning inom inhemsk filmbransch, vilket även påverkade och delvis styrde förekomsten av utländsk journalfilm i Sverige utgör ett delresultat. Via dessa och flertalet andra mediestrategiska åtgärder stärktes varumärket SF, vilket var den enskilt viktigaste uppgiften för den i realekonomiska termer tämligen olönsamma journalfilmen. Nya uppgifter om SF:s kortfilmsavdelning har också erhållits. Avdelningen utgjorde en privilegierad, och för filmmediets och bolagets legitimitetsanspråk särskilt prestigefylld del av organisationen där ett fåtal internt betrodda samt bland mediebransch och allmänhet välkända manliga medarbetare ansvarade för, redigerade, kommenterade och producerade den nationella täckande SF-journalen.
Resultat 2. Nya komparativa bidrag till global nyhets- och filmforskning
Tack vare kontaktnätet jag byggde upp under projekttiden bildade jag det första internationella nätverket för journalfilmsforskning hösten 2012. The Newsreel Research Network (TNN) omfattar i dag cirka 40 forskare från forsknings- och arkivinstitutioner från bland annat Yale University, Stanford University, Sorbonne, University College of London och British Library samt övriga Europa och Norden. Nätverkets forskning har presenterats vid fyra mindre konferenser och tre seminarier. Tillsammans med en webbdesigner skapar jag för närvarande en hemsida till TNN som lanseras vid nästa konferens i Stuttgart i mars 2016. Det oväntat stora intresse som TNN rönt utgör ett av projektets mest konkreta och för framtiden viktigaste resultat. Tack vare TNN utvidgades dessutom delar av min egen ursprungligt tämligen nationella fokus på SF-journalen mot mer internationella och jämförande områden.
Resultat 3. Inventering och användning av hittills outforskade privatarkiv
En ansenlig del av resultaten erhölls tack vare dokument i tidigare outforskade privatarkiv. När jag fann dessa samlingar gick projektet in i en ny fas som innebar annorlunda frågor och nya svar. Vissa privatarkiv innehöll kopior av statliga och kommersiella dokument som inte längre finns bevarande i de traditionella arkivinstitutionernas officiella samlingar. Hemligstämplade interna SF-dokument från åren kring andra världskriget utgör ett exempel. Ett annat är privat korrespondens mellan mediala aktörer både inom och utanför Sveriges gränser under projektets hela undersökningsperiod. Ett tredje rör privata sista-minuten-anteckningar i journalfilmernas manus som erbjuder ny detaljinformation om redaktörernas filmretoriska arbete, medan ett fjärde rör utländska filmbolagets syn på och samarbete med SF. Värdet av dessa arkivfynd visade sig vara än viktigare när det stod klart att Svensk Filmindustri fortfarande vägrar att öppna sitt bolagsarkiv för forskning.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
En ny viktig övergripande fråga som projektet utmynnat i rör synen på nyheter och nyhetsbegreppet generellt, vilket i sin tur genererat delfrågor som: Vad har ansetts vara nytt och nyhetsmässigt vid olika tidpunkter i olika länder? Hur har "det nya" förmedlats till allmänheten över tid? Har filmmediets utveckling påverkats av eller själv påverkat nyheters form och innehåll? Har filmmediets och filmbranschens status förändrats på grund av/tack vare journalfilmsgenren? Projektet kan med andra ord delvis beskrivas som ett försök att placera in den outforskade journalfilmens specifika typ av nyhetsförmedling i nyhetsmediernas mer övergripande historia.
Processen att skapa nya komparativa frågeställningar bör också framhållas. Nya frågor som ställts till materialet inom TNN har bland annat gällt journalfilm i olika länder och under olika perioder, de sätt på vilka en och samma händelse skildras visuell likartat eller identiskt samtidigt som kommentarer och övrigt ljud skiljer sig åt markant beroende på nation. En fallstudie som TNN för tillfället arbetar med rör just journalfilmers representation av Suez-krisen i ett antal olika länder.
Nya frågor kring den digitala arkivutvecklingens möjligheter, faror och pedagogiska användningsområden i framtida film- och medieforskning har också uppkommit och delvis besvarats utifrån exemplet journalfilm.
Projektets internationella förankring
Utöver bildandet av och pågående arbete med TNN har projektet förankrats internationellt via min aktiva medverkan i ett EU-finansierat Interreg-projekt kring Scandinavian Studies som inleddes 2010. Inom ramen för det fick jag kontakt med mina två närmaste skandinaviska kolleger och tillsammans med dem har jag bland annat skrivit två internationellt publicerade texter om nordisk journalfilm. Projektet har även förankrats internationellt via min aktiva medverkan i och inbjudan till internationella medieforskningsnätverk. Jag har även bjudit in internationella gästforskare till Sverige och Norden och återkommande gjort framträdanden, föreläsningar och presentationer.
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag har återkommande hållit föredrag, intervjuer och öppna seminarier kring egen forskning om SF-journalen och om nätverket TNN.
Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Den första publikationen är ett temanummer av brittiska bokförlaget Intellects fackgranskade tidskrift Journal of Scandinavian Cinema (vol 2, nr 3, Bristol: Intellect Press 2012, ISSN 2042-7891), i vilken jag deltog med två texter. Den första, "Nazi Newsreels in the North: The European Masterplan and its Nordic Inflictions", skrevs tillsammans med två av Skandinaviens främst journalfilmsforskare dansken Lars-Martin Sørensen och norrmannen Tore Helseth. Den andra, "German Film Distribution in Scandinavia during World War II", skrevs tillsammans med ovan nämnde Sørense samt Europas främste expert på journalfilm, belgaren Roel Vande Winkel (även medredaktör till TNN:s kommande första bok), och Nordens nestor inom filmvetenskap, normannen Bjørn Sørenssen.
Andra publikationen är antologin "'Skosmörja eller arkivdokument?' - Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien", som Kungliga biblioteket gav ut 2012. Boken sammanställer 13 svenska föredrag från en delvis RJ-finansierad filmarkivkonferens, "Filmens 1900-tal", som jag arrangerade i december 2011 tillsammans med Pelle Snickars, dåvarande forskningschef vid KB, samt representanter från Svenska Filminstitutet och Stockholms universitet. Mitt kapitel rör en prestigefull SF-journal om Stockholm stads 700-årsjubileum, som var den första svenska journalfilmen i färg. Kapitlet kompletterar mina delar av bokens inledningskapitel, där jag tecknar de svenska filmarkivens institutionella historia, inom vilken SF och särskilt SF:s kortfilmsavdelning spelar en central roll. Det var under arbetet med denna delstudie som jag började finna unikt och ovärderligt material i privatarkiven.
Tilläggas bör att jag inom TNN för närvarande redigerar den första internationella antologin om journalfilm tillsammans med en irländsk och en belgisk kollega. Boken, International Companion to Newsreel Studies, ges ut av Palgrave MacMillan under 2016/2017. (Ett exemplar kommer att skickas till RJ.) I denna bidrar jag med en inledning om journalfilmens internationella historia samt med en fallstudie om SF-journalen i ett kapitel som samskrivs med en svensk doktorand.
Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna
Ursprungligen skulle projektet utmynna i en monografi om SF-journalen. På grund av materialets omfång, resultatens internationella kopplingar och dagens bibliometriska utvärderingsförfarande har jag hittills valt att främst publicera resultaten i internationellt fackgranskade tidskrifter och antologier. Jag arbetar ständigt med att försöka säkerställa att samtliga mina publikationer finns tillgängliga open access, antologin "Skomörja eller arkivdokument?" utgavs exempelvis inom ramen för skriftserien "Mediehistoriskt arkiv" som alltid gör sina publikationer fritt tillgängliga i pdf-format på hemsidan. Ambitionen är dessutom att TNN:s kommande hemsida ska utvecklas till en arena på vilken publicerat forskning om och exempel på journalfilm läggs upp, kommenteras och kompletteras, främst för att de ska kunna användas fritt i undervisning.
Egen hemsida
http://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xjomaf&departmentId=051120
Publikationer
MONOGRAFI 

1. Visuell fostran: Film- och bildverksamheten i Sverige 1939–1945, Lund: Sekel förlag, 2011, 219 s. ISBN 978-91-85767-78-6
ANTOLOGIER
a) Redaktörskap
1. Mats Jönsson och Pelle Snickars (red.), Skosmörja eller arkivdokument": Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien, Stockholm: Kungliga biblioteket, 2012. ISBN 978-91-88468-27-7 http://mediehistorisktarkiv.se/wp- content/uploads/2014/04/22._SkosmAPrja_eller_arkivdokument.pdf
2. Ciara Chambers, Mats Jönsson och Roel Vande Winke (red.), International Companion to Newsreel Studies, London: Palgrave McMillan, kommande 2016/2017.
b) Refereegranskat bidrag
1. ”Svenskt nationaldagsfirande under kalla kriget: Om sannfärdigheten i en SF-journal från 1953”, "Skosmörja eller arkivdokument": Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien, red. Mats Jönsson och Pelle Snickars, Stockholm: Kungliga biblioteket, 2012. ISBN 978-91-88468-27-7
2. ”Introduktion: Filmens arkiv” (med P Snickars), , Skosmörja eller arkivdokument": Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien, red. Mats Jönsson och Pelle Snickars, Stockholm: Kungliga biblioteket, 2012. ISBN 978-91-88468-27-7
3. “Innocence by Association?: Everyday Nazism on DVD”, Imagining Mass Dictatorships: The Individual and the Masses in Literature and Cinema, red. Michael Schoenhals och Karin Sarsenov, London: Palgrave McMillan, 2013.
4. ”’Liknande uppdrag med omvänd prioritering’: Ny svensk filmforskning och filmarkivet.se”, Den nya svenska filmen: Kultur, kriminalitet och kakafoni, red. Erik Hedling och Ann-Kristin Wallengren, Stockholm: Atlantis, 2014.
5. ”The Swedish Model Non-Fiction Film Culture circa 1920–1960: Pragmatic Governance and Consensual Solidarity in A Welfare State”, The Blackwell Companion to Nordic Cinema, red. Mette Hjort och Ursula Lindqvist, Oxford: Blackwell’s, kommande 2016.
ARTIKLAR
Refereegranskad
1. ”Nazi Newsreel in the North: The European Masterplan and its Nordic Inflictions” (Med Lars-Martin Sørensen och Tore Helseth), Journal of Scandinavian Cinema, vol 2, nr 3, Intellect, 2012.
2. ”German film distribution in Scandinavia during World War Two” (med R Vande Winkel, L-M Sørensen och Bjørn Sørenssen), Journal of Scandinavian Cinema, vol 2, nr 3, Intellect, 2012.
3. ”Regarding Human Violence: The Hard Impact of Cinematic Soft Power”, Short Film Studies, vol 6, nr 1, Intellect, 2015.