Minnet av försvunna befolkningsgrupper i nutidens öst- och centraleuropeiska stadsmiljöer. Minneshantering och stadsplanering i Lviv, Cernivci, Chisinau och Wroclaw.
Diktaturernas fall i Europa aktualiserade forskning om relationer kollektivt minne-försoning-konflikt. Projektet behandlar den byggda miljöns roll i det kollektiva minnet i fyra städer som drabbades av folkmord och fördrivningar under och efter andra världskriget, gränsändringar och kommunistdiktaturer som tog avstånd från tidigare nationstillhörighet: Lviv och ?ernivci i Ukraina, Chi?in?u i Moldavien och Wroc?aw i Polen. Politiska och ideologiska krafter sökte ändra städernas identitet och radera eller omtolka historiska spår och kulturarv. En försoning mellan fördrivna och inflyttade befolkningsgrupper handlar om ett erkännande av de försvunna gruppernas betydelse för stadens historia, kulturarv och identitet och den inflyttade befolkningens och stadsplaneringens förhållningssätt till äldre bebyggelsemiljöer. Dessa frågor studeras och jämförs i de fyra städerna, dels överordnat, dels fördjupat inom utvalda stadsdelar.
Arbetet omfattar registrering av den byggda miljön och dess användning, även före 1939, stadsplaneringens hantering av miljön, behandlingen av försvunna befolkningsgrupper och deras byggnader i presentationer av staden och invånarnas kunskaper, invånarnas minnen och förhållningssätt till försvunna befolkningsgrupper och deras byggnader. Detta beskrivs under tidig och senare kommunistisk tid och under postkommunistisk tid och avslutas med slutsatser för framtida utveckling. Arbetet sker i kontakt med lokala experter i de olika städerna.
Bo Larsson, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet
2010-2015
Projektets syfte har varit att studera den byggda miljöns roll i det kollektiva minnet i fyra städer som under och efter andra världskriget drabbades av folkmord och fördrivningar, följda av gränsändringar och kommunistdiktaturer som tog avstånd från tidigare nationstillhörighet: L'viv och Tjernivtsi i Ukraina, Chi?in?u i Moldavien och Wroc?aw i Polen. Ideologiskt sökte regimerna ändra städernas identitet och radera eller omtolka historiska spår och kulturarv. Projektet har behandlat de försvunna befolkningsgruppernas betydelse för stadens miljö, kulturarv och identitet och den inflyttade befolkningens och stadsplaneringens förhållningssätt till de äldre bebyggelsemiljöerna som uttryck för tidigare stadskultur och befolkning. Arbetet har gjorts i kontakt med lokala experter i de olika städerna.
Den mest betydelsefulla fokusförskjutningen under projektperioden består i att större vikt har kommit att läggas vid att undersöka dagens stadsbors minneshantering i förhållande till de försvunna befolkningarna. Större autonomi har därför tillkommit projektdeltagare som fokuserat på kvalitativt material (intervjuer, enkäter, litterära texter) och förespråkat en fenomenologisk syn på minne som något som inte i första hand återspeglar en "historisk sanning" utan ger utrymme för kreativitet, nostalgi och känslomässigt engagemang.
Expertgruppen inom stadsplanering och arkitektur har genom arkivkällor och historiska dokument kunnat belysa i vilken mån den nuvarande befolkningens minneskonstruktioner återspeglar faktiska historiska förhållanden, främst i förhållande till den materiella stadsmiljön. Detta har byggt på ett utarbetande av en detaljerad översikt, ny i sitt slag i dessa städer, beträffande bebyggelse, butiker, verksamheter, institutioner av olika slag samt enskilda invånare under mellankrigstiden och med historiska tillbakakopplingar. Med kart- och fotoillustrationer beskrivs den fysiska och sociala stadsmiljön kring enskilda gator och torg, med fokus på stadskärnans huvudgator, utvalda halvcentrala områden och äldre stadsdelar med lägre social status.
Stadsplaneringen har undersökts som uttryck för det officiella förhållningssättet till historiska stadsmiljöer. Bevarande av äldre miljöer var under sovjetisk/socialistisk tid främst pragmatiskt/funktionellt eller arkitekturhistoriskt motiverat, utan referenser till försvunna befolkningsgrupper. Analysen visar dock att det fanns ett parallellt inslag av lokala stadsbyggnadsexperter och kultureliter som refererade till befolkningen och stadsmiljön innan andra världskriget och aktivt bevarade minnen om försvunna befolkningsgrupper. Det fanns samtidigt betydande skillnader mellan städerna vad gäller den sovjetiska/socialistiska tidens stadsplanering och bevarande.
Följande tre slutsatser framstår som de viktigaste för projektet:
1. Genom att söka förankring i "dissonanta" stadsmiljöer har de nya stadsborna både före och efter 1989 uppmärksammat element som refererar till städernas förkrigstida befolkningar. Detta har tagit olika former (bevarande, förstörelse, omvandling av form eller/och funktion) och har haft olika intensitet och frekvens före och efter sovjettiden/den socialistiska perioden. Det finns stilistiska och idémässiga likheter i minneshantering och bevarandepraktiker hos såväl stadseliter som befolkning före och efter 1989/1991, även om normativ betoning och diskursiv inramning kan skilja sig avsevärt. Materialet kan ofta peka på kontinuiteter snarare än på radikala brott mellan sovjetiska/socialistiska och postsovjetiska/postsocialistiska förhållningssätt till städernas historiska kulturella mångfald. I alla fyra städerna har det sedan andra världskrigets slut funnits både elitgrupper och enskilda individer som inte endast aktivt förnekade eller var likgiltiga utan också aktivt bevarat minnen av försvunna judar, polacker, tyskar, österrikare, rumäner, armenier m.fl. Sovjetisk "glömskekultur" och "förnekande" av de förkrigstida befolkningarna har visat sig vara relativ.
2. I alla fyra städerna präglas minneshanteringen i dag i förhållande till de försvunna befolkningsgrupperna av både lokala och transnationella diskurser om tolerans och kulturell mångfald. Ett multietniskt kulturarv kan lyftas fram som en resurs för lokal identitet och en politisk tillgång för dagens stadsbefolkningar, och inte minst ses som en entrébiljett till Europa som förväntas attrahera investeringar och turism. Mycket handlar här, liksom ofta i motsvarande diskurser i andra europeiska länder, om city branding. Mångfalds- och toleransdiskurser skaver ibland i officiell retorik mot betoningen av städernas plats i nationella narrativ och i de postsovjetiska/postsocialistiska nationsbyggen som utgör en parallell diskursiv inramning för minneshanteringen. Såväl nationsbyggen som mångfalds- och toleransdiskurser bygger här vidare på dels försovjetiska och sovjetiska praktiker, dels naturaliserade etniska grupper som betydelsefulla sociala gemenskaper. Vidare kan hänvisningar till lokala toleranta traditioner och försvunnen kulturell mångfald användas för att tona ned utmaningar med dagens faktiska lokala kulturella mångfald.
3. En av projektets mest intressanta upptäckter var framväxten av hybrida åminnelsetyper och komplexa referenser till försvunna befolkningsgrupper inom kommersiella och kreativa eliters verksamhetsområden som turism, rekreation, festivaler och olika former av city branding. Efter 1989/1991 kom genom både statliga och icke-statliga aktörers minnesarbete de historiska stadsmiljöernas symboliska värde att betonas starkare. Genom sin anknytning till diasporor och befintliga nationella minoriteter kunde de användas för att bidra till att återställa kulturella, politiska och ekonomiska länkar med övriga Europa och världen. Lokala kreativa elitaktörers och medborgarorganisationers dominans skapar gynnsamma förutsättningar för utveckling av lokala "kreativa industrier" och kulturella initiativ. Samtidigt kan lagar om stadsbevarande samt expertrekommendationer ofta ignoreras när ekonomisk vinst står på spel. Populariseringen av kunskap om de försvunna stadsbefolkningarna kan också slå över i förenkling och selektiva tolkningar av historiska källor, inklusive sådana som gäller stadsbebyggelse. Detta gäller inte minst kunskap om befolkningsgrupper som hade dominant politiskt, kulturell eller ekonomisk ställning under mellankrigstiden - med lokala variationer främst judar, polacker, tyskar och rumäner.
Projektet har, inför framtida relationer mellan befolkningsgrupper och försvunnen mångfald i Öst- och Centraleuropa genererat nya forskningsfrågor med politisk och normativ udd kring minneshantering och kulturarv:
- Vilka sociala, kulturella och politiska insatser kan behövas för att främja ett mer etiskt hållbart sätt att behandla arvet efter de försvunna befolkningsgrupperna?
- Hur kan europeiska forskningsfinansiärer och organisationer bistå i detta? Hur kan Europa, EU och transnationella trender bidra till transformation av sovjetiska/socialistiska tankesätt och praktiker inom minneshantering och bevarande?
- Hur kan akademisk kunskap om de försvunna befolkningsgruppernas kultur och vardag effektivare föras fram? Vilka nya hybridformer av minneshantering som förenar åminnelse, reflektion och kreativitet bör uppmärksammas?
- Hur och av vem kan kunskap populariseras om etniska förhållanden i dåtid och nutid i de öst- och centraleuropeiska gränslandsområdena, utan onödiga konfrontationer, polarisering och förenklingar? Vilken roll kan stadsplanering, city branding och bevarandearbete spela?
- Utökade analyser av den socialistiska planeringen har intresse såväl historiskt som i samband med diskussionen om städernas fortsatta planering och utveckling, och bör kompletteras med en analys av dagens situation och planering.
- Fördjupade studier av bevarandepolitik och aktivt minnesagerande i relation härtill under sovjetisk/socialistisk tid.
- Fördjupade studier av mellankrigstidens stadsmiljö.
Internationellt är projektet förankrat i forskningsmiljöer kring minneshantering, konflikthantering, öst- och centraleuropeisk stadshistoria och stadsplanering, t.ex. det internationella EU-finansierade forskningsnätverket In Search for Transnational Memory in Europe (ISTME) och Network in Transnational Memory Studies (NITMES), finansierat av nederländska forskningsrådet.
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället har hittills främst skett till nytta för bevarandearbetet i Chi?in?u, på konferenserna Identit??ile Chi?in?ului 2011 och 2013 och 20 years of Jewish Ethnology in Moldova Republic 2012. Material och slutsatser från projektet har använts i undervisning, och en artikel om minnesarbetet i Tjernivtsi publicerades i tidskriften Neo 4/2014. Forskningsresultaten avses komma till praktisk nytta i alla fyra städerna och även inspirera andra städer och diskussioner om miljö, konflikthantering, historiskt arv m.m.
Projektets två viktigaste publikationer, antologier, är under förberedelse. Den ena, med arbetsnamnet Cultural Diversity in East?Central European Borderlands: Cityscapes, Memories, People, baseras på det kvalitativa intervju-, enkät och textmaterialet och analyserar minnesarbetet fenomenologiskt. Den andra, med arbetsnamnet New Wine in Old Bottles: Transformation and preservation in East-Central European Cities, baseras på studierna av stadsmiljöns utveckling och planering i relation till tidigare invånare och nationella och politiska ideologier. En jämförande artikel om minneshanteringen i Lviv och Tjernivtsi publicerades i East/West: Journal of Ukrainian Studies 1/2014. Projektdeltagarna avser publicera fler artiklar baserade på projektresultat i internationella forskningstidskrifter. Därtill finns ett omfattande material på projektets hemsida, samt presentationer på konferenser.
Publikationer
Hemsida:
https://memoryofvanishedurbanpopulations.wordpress.com.
På hemsidan finns Powerpointpresentationerna från slutkonferensen i Lund i november 2014, samt flera arbetstexter från forskningsarbetet, som ännu inte publicerats på annat sätt. Dessa ingår inte i översikten nedan.
Artiklar:
Bo Larsson: Chisnau – to the future with history in luggage. Contribution to the anthology Identităţie Chişinăului, Materialele conferinţei. 12-13 septembrie 2011, Chisnau, red.: Sergiu Musteata, Seria Istorii Si Documente Necunoscute – IDN, Culegere de studii C 4, Chisnau 2012.
Bo Larsson: Memories, identity and heritage in urban built environment – in relation to urban planning. The cases of Chişinău and Černivci (Cernăuţi) – two cities hit by genocide, forced migrations, changing national boundaries and political systems in the 20th century. In the anthology Identităţie Chişinăului, ediţia a II-a. Materialele conferinţei international, 1-2 octombrie 2013, Chişinău, Republica, red.: Sergiu Musteaţa, Seria Istorii şi Documente Necunoscute – IDN, Culegere de studii C 4, Chişinău 2014.
Eleonora Narvselius: “Зникле” населення й проблеми міської пам’яті в містах Центрально-Східної Європи - Україна модерна, http://uamoderna.com/event/narvselius-vanished-people, 2014-12-15.
Bo Larsson: Memories of vanished people in Černivci, L´viv and Wrocław – an issue for urban planning. Artikel, planerad att publiceras in ”Forum Socjologiczne”, Wrocław 2015.
Eleonora Narvselius och Niklas Bernsand: Lviv and Chernivtsi: Two Memory Cultures at the Western Ukrainian Borderland, East/West: Journal of Ukrainian Studies, vol.I, no. 1, 2014: 59-84.
Eleonora Narvselius: Tragic Past, Agreeable Heritage: Post-Soviet Intellectual Discussions on the Polish Legacy in Western Ukraine, Carl Beck Papers 2015, no. 2401: 1-80. ISSN: 0889-275X.
Eleonora Narvselius, Nilas Bernsand och Barbara Törnquist-Plewa: Beyond Transition?
Memory and Identity Narratives In Eastern and Central Europe. CFE Conference Papers Series No. 7. Lund: Media Tryck, 2015
Eleonora Narvselius: Polishness as a Site of Memory and Arena for Construction of a Multicultural Heritage in L’viv, i B. Törnquist-Plewa (red.) Remembering Ethnic Cleansing and Lost Cultural Diversity in Central and Eastern European Cities, Berghahn Books 2015 (kommande).
Eleonora Narvselius: Spicing up Memories and Serving Nostalgias: Thematic Restaurants and Transnational Memories in East-Central European Borderland Cities. Journal of Contemporary European Studies, 2015 (kommande).
Planerade antologier:
Avsikten är att publicera två antologier, till större delen baserade på projektresultat. Den ena antologin, med arbetsnamnet Cultural Diversity in East‐Central European Borderlands: Cityscapes, Memories, People, baseras på det kvalitativa intervju-, enkät och textmaterialet och analyserar minnesarbetet fenomenologiskt. Den andra antologin analyserar den fysiska och sociala stadsmiljöns utveckling, planering och förändring från mellankrigstiden till idag i relation till invånare och nationella och politiska ideologier.
Tryckta arbetsrapporter:
Elzbieta Przesmycka et. alt.: Identifikacja i wybór obiektów architektoniczno-urbanistycznych do badań socjologicznych nad kulturą materialną Wrocławia. Department of Architecture, Wrocław 2012.
Övrigt forskningsmaterial:
Inom forskningsprojektet har skrivits många texter och sammanfattningar, som inte publicerats eller tryckts, men som varit nödvändiga delar i forskningsprocessen och för slutsatserna. Å ena sidan gäller detta intervjumaterial och å andra sidan detaljerade registreringar av stadsmiljöer. Därtill kommer historiska genomgångar av olika slag. Antologierna kommer att referera till detta material, men inte ha utrymme att ta med det. Sådant som inte ryms i antologierna är delvis tillgängligt på hemsidan. Möjligheten att samla sådant material i tryckt rapportform, liknande konferensrapporter, har diskuterats, men beslut i frågan har ännu inte tagits. Mycket av detta material bedöms vara av allmänt intresse eller viktigt som referensmaterial för fördjupad forskning.
Presentationer:
Chişinău, 12 september 2011:
Bo Larsson: Chişinău – to the future with history in the luggage. Presentation på konferensen Identităţile Chişinăului, arrangerad av “Asociaţia Natională a Tinerilor Istorici din Moldova”, “Grupul Civic Petru Patrimoniu Cultural” och “Direcţia Cultură a Primărier Municipiului Chişinău”.
Frankfurt an der Oder / Słubice, 12 februari 2012:
Bo Larsson: The memory of vanished population groups in today’s East and Central European urban environments: L´viv, Černivci, Chişinău and Wrocław. Presentation på “Meeting on the Oder”. Geschichtswerkstatt Europa, där det överlappande Pidzamche-projektet (L´viv) också diskuterades.
Chişinău, 27 mars 2012:
Bo Larsson: Save Jewish memories in urban environment of Bessarabia and Bucovina! They are a partly threatened but important part of the identity, history and heritage of the towns. Presentation på konferensen 20 de ani de cercetări asupra evreilor în Republica Moldova. Institutul Patrimoniului Cultural al Academiei de Ştiinţe a Moldovei; Centrul Cultural Evreiesc „KEDEM”. (Presenterades av Tamara Nesterov, då Bo Larsson inte kunde vara närvarande.)
Lund, 14-16 maj 2012:
Presentationer på konferensen Towards a Common Past? Conflicting Memories on Contemporary Europe. NordForsk Nordic Network in Memory Studies / Centre for European Studies, Lund University:
Eleonora Narvselius: Polishness as a Site of Memory and Arena for Constructiion of a Multicultural Heritage in L´viv. 14 maj.
Bo Larsson: The memory of vanished population groups in today´s East and Central European urban environments: L´viv, Černivci, Chişinău and Wrocław. 15 maj.
Anastasia Felcher: Towards a Common Trauma? Asymmetric Memories Towards Jewish Life and Death in Contemporary Central and Eastern Europe. 15 maj.
Niklas Bernsand: Memories of ethnic diversity in local newspapers; the 600th anniversary of Chernivtsi. 16 maj.
Wrocław, 18 oktober 2012:
Bo Larsson: The memory of vanished population groups in today´s East and Central European urban environments: L´viv, Černivci, Chişinău and Wrocław. Presentation på konferensen Architecture without limits. Culture of the city – city in culture. Department of Architecture, Politechnika Wrocławska.
New York, februari 2013:
Niklas Bernsand: Memory in Ukrainian news media: a case study from Chernivtsi. Presentation på konferensen ”Braking News”. Censorship, Media, and Ukraine, Harriman Institute, Columbia University, New York, 21-22 februari .
Lund, mars 2013:
Niklas Bernsand och Eleonora Narvselius: The memory of vanished population groups and societies in contemporary East- and Central European urban environment. Memory treatment and urban planning (med Eleonora Narvselius), Centrum för Europastudier, Lund 14 mars.
Tartu, Estland, 26 augusti 2013:
Bo Larsson: Memories, identity and heritage in urban built environment – in relation to urban planning. Examples from cities in east-central Europe, hit by genocide, forced migrations, changing national boundaries and political systems in the 20th century. Presentation på seminariet Closed cities and sites – mapping and documentation, Estonian University of Life Sciences, Tartu, Estonia, på inbjudan av forskarnätverket ”Closed Cities and Sites”.
Chişinău, 1 oktober 2013:
Bo Larsson: Memories, identity and heritage in urban built environment – in relation to urban planning. The cases of Chişinău and Černivci (Cernăuţi) – two cities hit by genocide, forced migrations, changing national boundaries and political systems in the 20th century. Presentation på konferensen Identităţile Chişinăului, arrangerad av “Asociaţia Natională a Tinerilor Istorici din Moldova”, “Grupul Civic Petru Patrimoniu Cultural” och “Direcţia Cultură a Primărier Municipiului Chişinău”. (Presenterades av Sergiu Musteaţa, då Bo Larsson inte kunde vara närvarande.)
Lund, oktober 2013:
Niklas Bernsand och Eleonora Narvselius: Memory, Cultural Diversity and Cultural Heritage: Lviv and Chernivtsi. Presentation på konferensen Beyond Transition? New Directions in Eastern and Central European Studies, Centrum för Europastudier, Lund, 2-4 oktober.
Chişinău, 14 – 16 oktober 2013:
Presentationer på den gemensamma workshopen i Chişinău:
Niklas Bernsand och Eleonora Narvselius: Lviv and Chernivtsi.
Bo Larsson: The memory of vanished population groups in today´s East and Central European urban environments: L´viv, Černivci, Chişinău and Wrocław. External presentation at the project workshop in Chişinău, October 2013. Extern presentation.
Los Angeles, November 20-21 2013:
Bo Larsson: Preserving Jewish Memories and Heritage in the Urban Environment of Three Cities Hit by the Holocaust and Forced Migrations. Lviv (Lwów, Lemberg), Chernivtsi (Černivci, Cernăuţi, Czernowitz), Chişinău (Kishinev). Föredrag, 20 november.
Bo Larsson: Urban Planning and the Treatment of vanished Population Groups: The case of Three East European Cities. Chişinău, Černivci and L´viv. Seminarium, 21 november.
På inbjudan av Center for Jewish Studies, Department of History, Department of Urban Planning, Department of Architecture and Urban Design och Center for Europen and Eurasian Studies, alla på UCLA (University of California, Los Angeles).
New York, april 2014:
Eleonora Narvselius och Niklas Bernsand: Lviv and Chernivtsi: Two Memory Cultures at the Western Ukrainian Borderland. Presentation på ASN Conference, 24-26 april 2014, Columbia University, New York.
Maastricht juni 2014:
Eleonora Narvselius: Thematic Restaurants and Transnationalisation of Memory in Krakow, Wroclaw, Lviv and Chernivtsi. Presentation på 10th Annual Conference of the History of European Integration Research Society (HEIRS), Maastrichts universitet, Nederländerna, 5-6 juni.
Budapest juni 2014:
Eleonora Narvselius: The Volhynian massacres in 1943-44 and attitude to Polishness in Western Ukrainian-based intellectual polemic, presentation på konferensen Nationalist Responses to Economic and Political Crises, Central European University, Budapest, Ungern 12-14 Juni.
Lund, hösten 2014:
Niklas Bernsand: Fem föreläsningar om minnespolitik i Ukraina på masterkursen Russia and Eastern Europe - the Present and the Past, Språk- och Litteraturcentrum vid Lunds universitet, HT 2014.
Stockholm, november 2014:
Niklas Bernsand: Gästföreläsning om ukrainsk minnespolitik på kursen Ukraina igår och idag på Stockholms universitet, 4 november.
Lund, 19 – 21 november 2014:
Presentationer på RJ-projektets gemensamma, externa slutkonferens i Lund Memoroes of Vanished Population in the Urban Environment. Knowledge, Attitudes and Memory Treatment in For East-central European Cities: L´viv, Chernivtsi, Chişinău and Wrocław.
Niklas Bernsand:
Bo Larsson: Introduction and general presentation.
Bo Larsson: What is to be remembered? Urban built and social environment before World War II – reflexions of vanished population.
Eleonora Narvselius: Memory and the City.
Eleonora Narvselius och Niklas Bernsand: L’viv and Chernivtsi.
Canberra, Australien, december 2014:
Eleonora Narvselius: Tragic Past, Agreeable Heritage? The Volhynian massacres in 1943-44 in Western Ukrainian-based intellectual polemic. Bidrag till konferensen Association of Critical Heritage Studies, Canberra University, 2-4 December.
Paris, juli 2015 (planerad):
Eleonora Narvselius: Spicing up Memories and Serving Nostalgias: Thematic Restaurants and Transnationalisation of Memory in East-Central European Borderland Cities Presentation på 22nd International Conference of Europeanists Paris, 8 – 10 juli, 2015.