Sensitivity to signals of communicative intent in infancy at low and high risk for autism
Senare forskning har visat att spädbarn är uppmärksamma på kommunikativa signaler som berättar för barnet att han/hon är den tilltänkta mottagaren för ett påföljande kommunikativt budskap. Exempelvis följer sex månader gamla spädbarn en vuxens blickriktning enbart om den vuxne först tilltalar barnet eller tittar barnet i ögonen. Det planerade projektet syftar till att vinna kunskap om detta nya forskningsområde. Vi förfogar över moderna metoder för studier av barns beteende och hjärnaktivitet. Vi vill studera normalt utvecklade spädbarns perception av kommunikativa signaler med dessa metoder, samt jämföra dessa barn med en grupp barn vars äldre syskon har autism, och som därför har förhöjd risk att senare få autism själva. Dessa undersökningar kommer att äga rum vid Uppsala universitet (”Babylab” vid Institutionen för Psykologi). När barnen blir ca 2,5 år gamla kommer vi att göra kliniska bedömningar för att se vilka av barnen som utvecklade autism eller relaterade funktionshinder (dessa bedömningar görs vid Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders; KIND). Resultaten kommer att bidra till att identifiera tidiga markörer för en senare autismdiagnos och därmed förbättra chanserna för tidig upptäckt och behandling.
Sven Bölte, Institutionen för kvinnor & barns hälsa, Karolinska institutet
2010-2015
Projektet syftade till att förstå hur spädbarn som senare får autismspektrumtillstånd (AST) tolkar och reagerar på kommunikative signaler. AST innebär betydande problem med social interaktion och kommunikation, och är associerat med lidande för personen själv och dennas familj och stora kostnader för samhället. Idag diagnosticeras AST sällan före 3 års ålder, ofta långt senare. Lite är känt om hur barnen som senare får diagnos utvecklas under de första åren. För att studera detta använder vi oss av en longitudinell design, där vi följer småsyskon till barn med AST. Dessa barn har upp till 20 gångar högre risk att få AST än barn i övrigt. I projektet har vi undersökt hur småsyskon till barn med AST bearbetar kommunikativa signaler under det första levnadsåret. Sedan har vi följt upp barnen till 2-3 års ålder, då en diagnostisk bedömning gjordes. När man vet vilka barn som får diagnos, kan man jämföra gruppernas data från de tidiga besöken för att förstå hur utvecklingsbanorna skiljde sig åt då, och för att hitta tidiga tecken på problem med den socio-kommunikativa utvecklingen och prognostiska markörer för AST. Projektet är ett samarbete mellan Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) och Uppsala Child and Babylab vid Uppsala Universitet.
Vilka är projektets viktigaste resultat som det går att bedöma i dagsläget?
Projektet använder en longitudinell design där vi följer barn över lång tid. I denna typ av studie är det viktigt att ha stora stickprov, vilket tar många år att rekrytera och följa upp. Med utgångspunkt i anslaget som vi fick från RJ, har vi kunnat söka om ytterligare medel för att förlänga projektet. Detta har resulterat i flera anslag, från VR så väl som från EU. Med andra ord har anslaget från RJ bidragit till att etablera en helt ny typ av långsiktig forskning i Sverige, och har stärkt svensk autism-forsknings position i ett internationellt sammanhang. Projektet är exempelvis numera en del av ett av världens största forskningsnätverk kring autism: EU-AIMS (www.eu-aims.com). Under tiden för anslaget har Sven Bölte dessutom varit arbetsgruppledare för studier av spädbarn med risk för AST inom ramen för COST action programmet ESSEA (Enhancing the Scientific Study of Early Autism), vilket bidragit till internationellt samarbete och utveckling inom forskningsområdet.
Även om de viktigaste publikationerna kommer att dröja (dvs där beteenden i spädbarnsåldern knyts till diagnostiska utfall i tidig barndom), så har vi publicerat empiriska arbeten så väl som review-artiklar under projektperioden. Exempelvis har vi kunnat visa att trots att små barn med AST verkar kunna följa andra personers blickriktning, så tillägger de inte de objekt andra personer tittar på särskild betydelse jämfört med andra objekt i miljön. Detta skulle kunna förklaras med att de inte till fullo inser den kommunikativa intentionen bakom andras icke-verbala beteenden, vilket torde ha implikationer för deras möjligheter att ta till sig ny information och utvecklas genom social interaktion.
Projektet har bidragit med en hel del nya frågeställningar. Exempelvis har vi börjat studera hur föräldrar med barn med förhöjd risk för AST uppfattar sin situation, vilka attityder de har, och hur de ser på att vara med i en studie som utgår ifrån en förhöjd risk för AST hos barnet. Att få en tydligare bild av föräldrarnas tankar och attityder skulle ha viktiga konsekvenser för etiska resonemang kring forskning på tidiga symptom vid AST.
Alla publikationer har och kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter med open access. Förutom vetenskapliga publikationer har vi inom ramen för projektet publicerat ett flertal populärvetenskapliga artiklar på svenska (t.ex.i Ögonblick, Best Practice, Medicinsk Vetenskap). Projektet har omtalats i så väl tidningar (eg. DN, augusti 2012) som TV (TV4 Nyhetsmorgon, mars 2015).
Publikationer
Bölte S, Marschik PB, Falck-Ytter T, Charman T, Roeyers H, Elsabbagh M. Infants at risk for autism: a European perspective on current status, challenges and opportunities. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2013 Jun;22(6):341-8. doi: 10.1007/s00787-012-0368-4.
Falck-Ytter, T., Bölte, S., & Gredebäck, G. (2013). Eye tracking in early autism research. J Neurodev Disord, 5(28). doi: DOI: 10.1186/10.1186/1866-1955-5-28
Falck-Ytter T, Rehnberg E, Bölte S. Lack of visual orienting to biological motion and audiovisual synchrony in 3-year-olds with autism. PLoS One. 2013 Jul 8;8(7):e68816. doi: 10.1371/journal.pone.0068816.
Falck-Ytter, T., Thorup, E., & Bölte, S. (2014). Brief Report: Lack of Processing Bias for the Objects Other People Attend to in 3-Year-Olds with Autism. J Autism Dev Disords, 1-8. doi: 10.1007/s10803-014-2278-4
Nyström P, Gredebäck G, Bölte S, Falck-Ytter T; EASE team. Hypersensitive pupillary light reflex in infants at risk for autism. Mol Autism. 2015 Mar 3;6:10. doi: 10.1186/s13229-015-0011-6