2011-2016

Det övergripande syftet med projektet har varit att få en bättre inblick i språklig standardisering och språknormering av ordförrådet under tidigt 1700-tal. Genom att utgå från protokollen från 1686 års lagkommission, där man kan ta del av direkta diskussioner av språklig art, får man en inblick i hur lagkommissionen resonerade om språkvård och språkplanering vid denna tid. Genom att sätta denna diskussion i relation till teorier om språkplanering och språknormering var tanken att kunskapen om spelet mellan bruk och norm som orsaker till språklig standardisering skulle öka. Detta syfte har inte ändrats under projektets gång utan legat till grund för de undersökningar som gjorts.

Projektet hade som ytterligare syfte att undersöka lexikalisk etablering och hur denna gestaltade sig under den aktuella perioden. Här har undersökningens fokus under projektets gång inskränkts till att i huvudsak behandla juridiskt språk. Orsaken till detta är för det första att materialtillgången är förhållandevis god genom att lagspråk funnits på svenska sedan medeltiden. Det finns därigenom mycket att jämföra med både historiskt och synkront. För det andra är juridiskt språkbruk en extra intressant del av ordförrådet, eftersom många aspekter kan införlivas, såsom förhållandet mellan latin och svenska i relation till tidens strävanden att utöka det svenska ordförådet. Också den samtida förståelsen av allmänspråk och fackspråk är viktig i sammanhanget genom att lagspråk ställer speciella krav på formuleringar och beteckningar som är juridiskt giltiga samtidigt som de ska vara begripliga för dem som ska använda lagboken.
Syftena för projektet har således inte ändrats nämnvärt sedan ansökan beviljades, med den reservationen att det huvudsakligen kommit att behandla problemställningar i relation till juridiskt ordförråd på svenska och latin.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Jag försöker därför redovisa dessa punkter utifrån perspektivet: Vad vet jag nu som jag inte visste när projektet startade, och kan detta vara relevant också för andra forskare som forskar inom detta område?

Det första resultatet som jag tycker är viktigt är att de ordböcker som producerades under denna tid verkar vara pålitliga för lexikaliska undersökningar. Att så skulle vara fallet kan synas självklart - gamla ordböcker används i många sammanhang som bevis för att ordförrådet var beskaffat på ett visst sätt under en viss tid; inte minst utnyttjar SAOB äldre lexikon för sina språkliga belägg - men det finns inte så väldigt många empiriska undersökningar som faktiskt jämför ordförråd i autentiska texter med samtida lexikon. Detta har jag gjort utifrån mina material och kunnat se att det finns en stor överensstämmelse. Resultaten innebär därmed att man med större säkerhet kan använda sig av äldre lexikon i lexikalisk forskning.

De genomförda undersökningarna visar att de förslag till utbyten av ord som Lagkommissionen föreslår i sina protokoll också återfinns i samtida och något senare ordböcker. Detta gäller både juridiska ord på svenska och mer allmänna ord. Jag har tagit detta till intäkt för att Lagkommissionen diskuterar ord och uttryck som på något sätt uppfattades som felaktiga i sammanhanget och att man kan få stöd för Lagkommissionens iakttagelser och språkliga motiveringar genom att se hur samma ord behandlas och beskrivs i ordböcker. Både betydelser och ordens placering i den lexikografiska strukturen bekräftar detta. Iakttagelsen är viktig i förhållande till syftet om att försöka urskilja lexikaliska aspekter på språknormering och standardisering.

Det andra resultatet som jag vill lyfta fram är den distinktion som kan urskiljas mellan fackord och allmänord. De teoretiska grundvalarna för att urskilja fackspråk gentemot allmänspråk var inte lika utarbetade under början av 1700-talet som idag, och synen på fackmän och lekmän var annorlunda, vilket har betydelse också för definitionen av fackspråk. Många juridiska texter, t.ex. lagtexter och tingsprotokoll, riktar sig heller inte uteslutande till professionsutövare, och lyder därmed under speciella förutsättningar vad gäller användning av facktermer. Också det juridiska språkets metafysiska egenskaper (att lagar är giltiga enbart utifrån språkliga formuleringar och definitioner) gör att fackspråklig användning gentemot allmänspråklig blir extra grannlaga i denna typ av texter. I de av projektets undersökningar som jämför latinska och svenska juridiska ord i olika typer av texter ser man en tendens till olika bruk av latinska facktermer i olika typer av text. Detta visar på en medvetenhet om textens funktion och anpassning av ordförrådet på ett intressant sätt.
Dessa iakttagelser har lagts till grund för fortsatta studier av framväxten av olika sakprosatyper, framför allt den juridiska handboken.

Det tredje resultatet, som också svarar på den övergripande forskningsfrågan om bruket som grundval för språklig standardisering under tidigt 1700-tal, är att man ganska tydligt kan urskilja en strävan att lägga just bruket till norm också i lexikaliska frågor. Den funktionella normen har varit vägledande inom svensk språkvård sedan 1800-talet, och vad gäller ortografi har detta diskuterats och undersökts ingående, inte minst av Ulf Teleman. I mina resultat kan man nu också se att detta gäller också för lexikaliska frågor, något som inte varit lika känt tidigare. Därmed kan man också få en ännu tydligare bild av framväxten av svenska språkets standardiseringsprinciper.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Under arbetets gång är det framför allt en aspekt som gett upphov till fortsatta studier och forskningsfrågor, och denna grundar sig i iakttagelser av hur svenska och latinska juridiska termer samvarierar med olika typer av text. På ett metodiskt plan är iakttagelsen intressant genom att den ger en ny infallsvinklel till hur man kan använda lexikalisk forskning kopplad till textforskning. Kanske kan iakttagelser rörande ordval i olika typer av text vara ett ytterligare instrument i forskning om framväxten av sakprosa också före 1750, speciellt i handboksgenren, som ju varit livskraftig sedan 1500-talet i Sverige med Peder Månsson.

Kopplingen mellan lexikon och text är också intressant att göra utifrån ett språkteknologiskt perspektiv, genom att mer kunskap om förhållande mellan ordval och texttyp skulle öppna fler möjligheter för utnyttjandet av lexikaliska korpusar inom textforskningen. En mer grundläggande kunskap om hur förhållandet mellan ordval och textgenre ser ut också historiskt skulle kunna förbättra metoder att kartlägga t.ex. semantisk förändring i ett historiskt perspektiv för svenskans del.

Projektets internationella förankring
Den internationella förankringen har bestått av konferensdeltagande och artiklar publicerade i Norden. Artikeln Lagspråk, lexikon och lexisering: en studie av språklig samverkan under 1700-talet. är publicerad i den nordiska tidskriften LexikoNordica (se publikationslistan).

I augusti 2013 deltog jag i en nordisk konferens om lexikografi med ett föredrag och konferenspublikation: Från dilation till uppskov. Var ordböcker viktiga i etableringen av ett juridiskt ordförråd? Konferensens namn var Konferanse om leksikografi i Norden. Oslo 13-16 august 2013.

I februari 2015 presenterade jag och en kollega (docent Hans Landqvist ) en undersökning rörande användningen av latinska ord i en juridisk handbok från 1674 på en internationell fackspråkskonferens i Vasa, Finland. Konferensen hette Rajojen dynamiikkaa, Gränsernas dynamik, Borders under Negotiation, Grenzen und ihre Dynamik. VAKKI-symposiumi XXXV 12.-13.2.2015, och vårt föredrag har publicerats i konferensvolymen: Rajojen dynamiikkaa, Gränsernas dynamik, Borders under Negotiation, Grenzen und ihre Dynamik. VAKKI-symposiumi XXXV 12.-13.2.2015.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag har inte presenterat något populärvetenskapligt rörande detta projekt.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
I konferensartikeln Från dilation till uppskov. Var ordböcker viktiga i etableringen av ett juridiskt ordförråd? Nordiske studier i leksikografi 12. Rapport fra Konferanse om leksikografi i Norden. Oslo 13-16 august 2013. S. 385-401
undersöks förhållandet mellan lexikografisk struktur och graden av juridisk fackspråklighet i åtta olika ordböcker. Resultaten visar att det finns ett samband mellan lexikografisk status och fackspråklighet, vilket är intressant ur lexikografihistorisk aspekt, och för forskning kring etableringen av ett juridiskt fackordförråd.

Ytterligare en konferensartikel som jag uppfattar som viktig är Ett tidigt försök att etablera en svensk juridisk vokabulär? Lexikaliska och fackspråkliga perspektiv på en juridisk handbok från 1674. samförfattad med Hans Landqvist. I denna artikel undersöks förhållandet mellan juridisk terminologi på svenska och latin i den första juridiska handboken på svenska. Resultaten visar att språkvalet i terminologin samspelar med olika delar i rättsprocessen på så sätt att delar som står under större internationellt inflytande också har fler latinska termer, medan äldre områden (typfallet rättegångens aktörer) har inhemska termer.
Genom denna undersökning har vi påbörjat ett nytt projekt i skärningspunkten mellan lexikologi och textvetenskap, i synnerhet inom sakprosaområdet och den tidiga etableringen av handböcker i juridik.

Den artikel som jag hoppas ska bli slutpunkten för mitt projekt är dessvärre inte riktigt klar, men jag räknar med att den ska kunna skickas in till Språk och stil för bedömning under april 2016. I denna artikel undersöker jag den funktionella normen i förhållande till lexikalisk etablering runt början av 1700-talet, speciellt inom den juridiska ordförrådet med förarbetena till 1734 års lag som utgångspunkt. I denna undersökning jämför jag de förslag till åtgärder som Lagkommissionen diskuterar i förarbetena med hur det förhåller sig i autentisk text, framför allt de två första juridiska handböckerna som nämnts ovan (Rålamb 1674 och Kloot 1676) samt samtida tingsprotokoll och ordböcker. Förhoppningsvis kan detta kasta lite större ljus över synen på språkplanering i lexikaliska frågor vid denna tid.

Projektets publiceringsstrategi samt kommenatrer till denna. För forskare finansierade av RJ från och med 2010 års ansökningsomgång gäller att de ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och i konferenspublikationer så att de blir fritt tillgängliga på internet, ange därför hur open access säkerställts.
Alla publikationerna är tillgängliga via min egen hemsida och via Göteborgs universitetsbiblioteks publiceringsdatabas. I publikationslistan anges länkarna.

Publikationer

Lagspråk, lexikon och lexisering: en studie av språklig samverkan under 1700-talet. I: LexicoNordica 20. Nordisk forening for leksikografi S. 167–184.
http://gup.ub.gu.se/records/fulltext/189335/189335.pdf

Från dilation till uppskov. Var ordböcker viktiga i etableringen av ett juridiskt ordförråd? Nordiske studier i leksikografi 12. Rapport fra Konferanse om leksikografi i Norden. Oslo 13–16 august 2013. S. 385–401
http://gup.ub.gu.se/records/fulltext/218898/218898.pdf

Ett tidigt försök att etablera en svensk juridisk vokabulär? Lexikaliska och fackspråkliga perspektiv på en juridisk handbok från 1674. VAKKI Publications 4. Vaasa s. 199-208
Rajojen dynamiikkaa, Gränsernas dynamik,
Borders under Negotiation, Grenzen und ihre Dynamik. VAKKI-symposiumi XXXV 12.–13.2.2015.
ISBN: 978-952-67887-6-0
http://gup.ub.gu.se/records/fulltext/228082/228082.pdf

Språkhistoriskt korpusmaterial i lexikalisk forskning – ¬ möjligheter och utmaningarI: Svenska språkets historia 13 s. 183 – 197
Konferensvolymen är ännu inte publicerad. Förväntas under våren 2016.