2011-2016

Syftet med projekt har varit att göra en inventering av de vikingatida dräktdetaljer med proveniens eller influenser från sydvästra Finland som påträffats i Mälarregionen samt att utifrån dessa föremål belysa kontakterna mellan de båda områdena. Att dräktdetaljer har valts som primära studieobjekt har sin grund i att dessa föremål ansetts kunna vara bärare av budskap om identitet, däribland kulturell identitet och grupptillhörighet. Föremålen och deras kontexter har utgjort underlag för att besvara frågor om vilka typer av kontakter som förekom mellan Mälarområdet och sydvästra Finland, om vilken kulturell identitet och grupptillhörighet som uttrycktes i de Mälardalsgravar där föremålen påträffats samt om det under vikingatid kan ha funnits en migration från det finska fastlandet till delar av Mälardalen. Under projektets gång framkom att det även skulle vara fruktbart att besvara frågor om eventuell migration genom att analysera östersjöfinsk keramik (så kallat AIII-gods) som påträffats i Mälarregionen och genom att göra isotopanalyser på gravar innehållande föremål med finsk proveniens eller finska influenser.

Projektets tre viktigaste resultat
1. Dräktdetaljer
Fram till 2010 hade närmare 40 dräktdetaljer från finskt område eller med finska influenser påträffats i Mälarregionen. Av dessa föremål kom 13 från Birka (Gustin in print A). I Sigtuna har 6 föremål påträffas. De mest frekventa föremålstyperna utgörs av ringspännen med piggförsedda knoppar och runda spännen. Tidsmässigt härrör föremålen från en period som sträcker sig från slutet av 800-talet fram till och med 1000-talet.
I de fall då fyndomständigheterna är kända framgår att föremålen mestadels kommer från gravar. Gravarna ansluter till de gravtraditioner som förekom i Mälarområdet. I den mån gravarna innehållit ytterligare dräktdetaljer har dessa varit lokala eller från andra geografiska områden än det sydvästfinska.
Eftersom varken övriga dräktdetaljer i gravarna, gravläggningstraditionen eller isotopanalyserna (se nedan) talar för att de finska dräktsmyckena i Mälardalsregionen sammanhänger med en migration från det finska området har andra förklaringar till dessa dräktdetaljers närvaro sökts. En trolig förklaring till att dessa dräktdetaljer återfinns i gravarna, är att föremål hämtade utanför den egna sfären skänkte innehavaren status och legitimerade dennes ställning i samhället. Grupper i Mälarområdet och sydvästra Finland ingick i samma nätverk och inom detta kunde såväl kunskap som föremål utbytas (Gustin in print C). Ringspännen med facetterade och piggförsedda knoppar, ett av de mest frekventa föremålen från finska fastlandet som påträffats i Mälarregionen, kan dessutom sättas i samband med den gåvogivning och det alliansskapande som var en betydelsefull del av vikingatidens nätverkande (Gustin 2015).

2. Isotopanalyser av Mälardalsgravar med föremål från sydvästra Finland (work in progress)
Strontiumisotopanalyser (87Sr/86Sr) på tandemalj och tidigt bildade ben är ett bra verktyg när mobilitet och migration ska studeras. Inom detta projekt har därför analyser gjorts på tänder eller ben (human) från 12 Mälardalsgravar innehållande dräktdetaljer med finsk proveniens alternativt östersjöfinsk keramik för att utröna om de som gravlagts med dessa föremål vuxit upp i Mälarområdet eller om de flyttat dit senare i livet. Hälften av det analyserade humanmaterialet kom från gravar i Birka och hälften från gravar på andra platser i Mälarregionen. Utöver det humana materialet har tre prover på djur från vikingatida gravar i Uppland analyserats för att få fram lokala bakgrundsvärden för strontium. Ytterligare analyser planeras (Gustin & Price).
87Sr/86Sr-värdena för de 12 personer i Mälarområdet med dräktdetaljer från sydvästra Finland respektive östersjöfinska keramik som undersökts sträcker sig ifrån 0.718 till 0.731. Utifrån de jämförelsevärden som finns från vatten, växter och djur i Mälarregionen och vatten och växter i södra Finland har preliminärt minst 11 av de 12 personerna växt upp i Mälarregion. Personen som uppvisar värdet 0,731 kan antingen ha växt upp i Mälardalen eller i södra Finland. Resultatet av studien är att sambandet mellan en härkomst från sydvästra Finland och en gravläggning med dräktdetaljer från samma område alternativt med östersjöfinsk keramik är svagt för de här studerade Mälardalsgravarna.

3. Östersjöfinsk keramik i Mälarregionen (work in progress)
Östersjöfinsk keramik har påträffats i Birkas Svarta Jord och utgör där den näst största gruppen importkeramik. Intressant nog avviker spridningsmönsteret för den östersjöfinska keramiken i Mälarregionen kraftigt från för övrig importkeramik genom att ha en stor spridning även utanför Birka. Bland annat därför ansåg Dagmar Selling att den östersjöfinska keramik som påträffats i Mälardalen också kan ha tillverkats i denna region.
För att påvisa om den lera och magring som använts till den östersjöfinska keramik som påträffats i Mälardalen var av lokal Mälardalskaraktär eller inte har inom detta projekt tunnslips- och ICP-MS-analyser gjorts på 12 fragment. Sju prover kom från Birka och fem härrörde från andra platser i Mälardalen.
Utifrån den relativt stora variationen för form och dekor på den östersjöfinska keramiken som påträffats i Mälarområdet är det troligt att den är resultatet av en småskalig produktion. De som stått för tillverkningen bör ha varit hantverksskickliga kvinnor, upplärda i den östersjöfinska keramiktraditionen. Anledningarna till att de migrerat från Finland till Birka och kanske också till andra platser i Mälarområdet kan ha skiftat. Giftermål är en möjlighet. Kvinnorna kan också ha varit ofria och migrationen kan ha varit påtvingad. En tredje möjlighet är att tillverkarna var kvinnor från Mälarområdet som tillägnat sig tekniken under vistelser i Finland.

Nya forskningsfrågor
Arbetet med de mälardalska-fastlandfinska kontakterna har aktualiserat frågan om Ålands roll för de mellangruppsliga kontakterna i norra Östersjöområdet under yngre järnåldern. Ögruppen hade en geografisk och geopolitisk nyckelposition när det gällde förbindelserna mellan Mälarområdet, Finland och det ryska området. Trots detta och trots att ön uppvisar ett rikt arkeologiskt material integreras Åland sällan i den forskning som bedrivs. Forskning som utifrån åländskt material behandlar frågor om kommunikation och migration vore därför i högsta grad önskvärd. Till exempel har det aldrig gjorts analyser på den östersjöfinska keramik som påträffats på Åland. Sådana vore önskvärda för att undersöka var denna keramik producerats och för att besvara frågan om vilken typ av kontakter som kan ligga till grund för förekomsten av denna keramik.

Projektets internationella förankring
Inom projektet har det varit av betydelse att etablera kontakter mellan forskare i arkeologi verksamma i Sverige och Finland. Därför organiserade jag och en finsk kollega en workshop i Helsingfors, som handlade om kontakterna mellan Finland och Sverige under yngre järnålder och tidig medeltid.
Projektet har presenterats vid internationella konferenser så som EAA/Medieval Europe i Helsingfors och New Aspects on Viking Age Urbanism i Stockholm. Inom projektets ramar har samarbeten etablerats med kollegor från andra länder så som Patrick Quinn, Ceramic Petrography, Institute of Archaeology, University College London och T. D. Price, Laboratory for Archaeological Chemistry, University of Wisconsin-Madison. Ett samarbete har också påbörjats med FD Anna Wessman, University of Helsinki.
Resultat från projektet presenteras i artiklar som vänder sig till en internationell läsekrets.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
En publikation under utgivning av förlaget Brill vänder sig inte bara till personer inom facket utan även till en historieintresserad allmänhet. Detta gäller även för artikeln Gustin in print C som ingår i konferenspublikationen New Aspects on Viking Age Urbanism.
Projektet har vidare presenterats muntligt i olika sammanhang, däribland för Medeltidsarkeologiska sällskapet i Finland (SKAS), där såväl yrkesverksamma arkeologer och historiker som allmänheten ingår.

Projektets två viktigaste publikationer
Som mina två viktigaste arbeten vill jag lyfta fram två artiklar i antologin Identity formation and Diversity in the Early Medieval Baltic and Beyond. Communicators and Communication sammanställts. Till denna volym är jag medredaktör tillsammans med professor Johan Callmer och professor Mats Roslund. Mitt ena bidrag till antologin är en längre artikel som visar på de kontakter som funnits mellan Mälardalsområdet och det sydvästfinska fastlandet under förhistorien och under tidig medeltid. I artikeln, som fokuserar på vikingatida förhållanden, presenteras de föremål från det finska fastlandet som påträffats i Birkas gravar. Dessutom avhandlas vad kontexterna och fyndkombinationerna säger om de om gravlagdas sociala status, genus och grupptillhörighet.
Det andra arbetet utgörs av "Introduktionen" till antologin. Jag är medförfattare tillsammans med Callmer och Roslund. Detta kapitel utgör ett teoretiskt avstamp till antologin. I introduktionen redogörs bland annat för de teorier om etnicitet, identitet och kommunikation som binder samman övriga kapitel i antologin.
Inför utgivningen har verket granskats vetenskapligt. Peer review-omdömet om antologin är att boken tillhör de 25% bästa av studier som behandlar det tidigmedeltida Europa och de 5% bästa av studier som behandlar Skandinavien och Baltikum.

Projektets publiceringsstrategi
Den artikel som publicerats i Finskt Museum kommer att läggas ut på sidan Lund University Publishing (LUP) och på Academia 6 månader efter tryck. Förhandlingar med förlagen om open access kommer att ske för de bokkapitel som är under utgivning. De artiklar som är under utarbetande kommer att publiceras i tidskrifter som medger open access.

Publikationer

1.    Manuscript published or accepted
Gustin, I. 2015. Ringspännen/hästskoformade spännen, gåvogivning och kontakterna mellan Mälarområdet och sydvästra Finland under vikingatid. Finskt Museum 2013-2015, s. 44-64.
 
Gustin, I. in print A. Contacts, Identity and Hybridity. Objects from Western Finland in the Birka graves. Identity formation and Diversity in the Early Medieval Baltic and Beyond. Communicators and Communication. Callmer, J., Gustin, I., and Roslund, M. (eds.). The Northern World Series. Brill, Leiden.

Callmer, J., Gustin, I., & Roslund, M. in print B. Introduction. Identity formation and Diversity in the Early Medieval Baltic and Beyond. Communicators and Communication. Callmer, J., Gustin, I., and Roslund, M. (eds.). The Northern World Series. Brill, Leiden. 

Gustin, I. in print C. Elites, Networks and the Finnish Connection in Birka. New Aspects on Viking Age Urbanism. Hedenstierna Jonsson, Ch. (ed.). Stockholm.

2.    Work in progress  (preliminary titles)
Gustin, I. & Wessman, A. Finland and its western contacts during the Viking Age. Vikings: Beyond Boundaries. Lund Berg, H., Aannestad, H. L. & Naumann, E. (eds.).

Callmer, J. & Gustin, I. Baltic Finnish Pottery in the Mälaren region.

Gustin, I. & Price, T. D. Isotope analysis on Viking Age graves in the Mälaren region containing artefacts from Finland.