Projektet, som pågick från 2013 till sommaren 2017, hade som huvudsyfte att undersöka och beskriva hur litteraturens värden konstrueras eller skapas i dagens föränderliga och medialiserade litterära offentlighet. Inte sällan har litterärt värde härletts ur texten själv, dess särskilda form eller innehåll. Utgångspunkten i detta projekt är istället att litteraturens värden är ett resultat av en ständigt pågående förhandling mellan enskilda aktörer, grupper av läsare eller institutioner som definierar värdet utifrån sina skiftande positioner och intressen.

    Projektet inkluderade sex forskare från Lunds universitet och Göteborgs universitet: Torbjörn Forslid (projektledare), Jon Helgason, Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Anders Ohlsson och Ann Steiner. Forskningsgruppen har sammantaget publicerat en stor mängd del- och förstudier som behandlar olika aspekter av den omfattande och komplexa värdeproblematiken (se publikationslista). Till detta kommer två gemensamma monografier: Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013 (publicerad 2015) samt Litterära värdepraktiker. Aktörer, rum, platser (publiceras hösten 2017). För båda dessa monografier har vi erhållit produktionsstöd från RJ.
    I Höstens böcker följer och analyserar vi – med hjälp av en litteraturetnografisk metod – värdeförhandlingsprocessen kring tjugo svenska romaner som utgavs hösten 2013. I Litterära värdepraktiker ligger fokus i stället på de olika aktörernas samt rummets eller platsens betydelse för detta värdeskapande. Bokens fyra fallstudier granskar Bokmässan i Göteborg som ett betydelsefullt värdeskapande rum, den samtida bokhandelns verksamhet i spänningsfältet mellan kultur och ekonomi, läsningens sociala dimensioner samt de litterära prisernas funktion utifrån exemplet Umeå novellpris.
    

Litterärt värde är ett mångfacetterat begrepp. I syfte att göra värdebegreppet hanterbart i vår undersökning valde vi – med stöd i den internationella forskningen på området – att differentiera värdebegreppet i fem provisoriska värdekategorier, vilka i sig tur rymmer ytterligare värdeaspekter: stil- och formvärden, kunskapsvärden, emotionella värden, sociala värden och ekonomiska värden. De tre första av dessa kategorier är klassiska och har på olika sätt utnyttjats genom litteraturhistorien. Till dessa adderade vi den ekonomiska och den sociala dimensionen. Ofta föreställer man sig att ekonomiskt värde och estetiskt värde står i ett slags motsatsförhållande till varandra. Så är dock inte fallet. En nyutnämnd Nobelpristagaren blir omedelbar också en global storsäljare. Omvänt innebär stora försäljningssiffrorna för en bok vanligtvis att kritiken började intressera sig för den. Litteraturens sociala dimension är också central. Vi läser böcker delvis för att andra människor har läst dem och för att träda in i olika (läs)gemenskaper.
        

Även i metodiskt hänseende innebar vår undersökning en utmaning, då vi lämnade den textanalytiska metod som länge dominerat litteraturvetenskapen och istället närmade oss den etnografiska forskningstraditionen. Med tanke på undersökningens komplicerade karaktär utnyttjade vi – framför allt i studien Höstens böcker – en kollaborativ arbets- och skrivprocess, vilket innebar att alla gruppmedlemmar kunde vara delaktiga i samtliga moment i processen.

Projektets viktigaste resultat
Vår undersökning visar mycket konkret att det verkligen försiggick en värdeförhandling kring de böcker vi studerade. En viktig slutsats är också att olika aktörer på det litterära fältet tenderar att framhäva olika värdekategorier. Det framgick redan i vår gemensamma pilotstudie (publicerad 2013) kring Sami Saids debutroman Väldigt sällan fin. Medan förlaget i marknadsföringen framhävde romanens kunskapsvärden, dess fokus på kulturkrockar, betonade den institutionella litteraturkritiken i stället textens höga stil- och formvärden. Den senare värderingen var dock något amatörkritikerna på internet utifrån en mer emotionellt förankrad värderingsgrund ställde sig oförstående till. Värdeförhandlingen kom också att pendla fram och tillbaka mellan en syn på romanen som ett uttryck för en partikulär, icke-svensk erfarenhet med biografiska förtecken, och en läsning som tog fasta på romanens allmängiltiga och universalistiska tendens. De olika aktörerna positionerade sig tydligt i förhållande till varandra och varandras värderingar, inte bara i förhållande till verket och dess författare.

De värdeförhandlingsprocesser vi har studerat uppvisar vissa återkommande mönster. Vi har i projektet kunnat urskilja fyra sådana grundläggande värdeförhandlingslogiker: tystnad, konsoliderande förhandling, nyförhandling och markant omförhandling.

Kring de allra flesta böcker som utges under ett år råder i princip tystnad. De blir inte föremål för någon värdeförhandling som lämnar sådana spår att det är meningsfullt att tala om en förhandlingsprocess.

Värdeförhandlingen kring etablerade författarskap har ofta en konsoliderande karaktär, vilket innebär att den tenderar att reproducera omdömen om och värderingar av författarens tidigare böcker.

Den värdeförhandling (nyförhandling) som äger rum kring debutanter ser helt annorlunda ut. Här finns inte på samma sätt en given värdehistorik att förhålla sig till. En första värdering måste här ske, olika omdömen balanseras mot varandra. I denna process får de olika paratexterna stor betydelse: bokens omslag men också hur förlaget positionerar boken och författaren.

Även när det gäller den fjärde värdeförhandlingslogiken – markant omförhandling – spelar den tidigare värdehistoriken en betydande roll. De tidigare värderingarna fungerar här som en fond som värdeförhandlingens aktörer distanserar sig ifrån snarare än bejakar. Det tydligaste exemplet i vår undersökning på en markant omförhandling gällde Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande. Romanen aktualiserade värden som tidigare inte associerats med eller tillskrivits hennes böcker. Resultatet blev att Andersson förvandlades från en etablerad men tämligen osynlig midlistförfattare till en litterär celebritet

Vi använder i projektet termen värderegimer om vissa övergripande värdediskurser som styr eller sätter ramarna för den enskilda aktörens värderande handlingar. I vårt material avtecknar sig två sådana övergripande, tydligt urskiljbara värderegimer: en modernistiskt färgad värderegim samt en lust- och livskunskapsinriktad värderegim. I den modernistiska värderegimen finns bestämda krav på textens språkliga och formmässiga kvaliteter med fokus på originalitet. I den lust- och livskunskapsinriktade värderegimen står på ett helt annat sätt det emotionella värdet – textens förmåga att gripa tag i och trollbinda läsaren – samt kunskapsvärdet i centrum.

En tydlig tendens i vår undersökning är att dessa värderegimer närmar sig varandra och därigenom formerar ett slags litterärt mellanområde. Detta nya område eller rum, som befinner sig mellan de poler som tidigare lite schematiskt beskrivits i termer av ”högt” och ”lågt”, framstår som en attraktiv position för många av den litterära värdeförhandlingens aktörer, såväl författare som förlag. De böcker som befinner sig här – såväl den medialt uppmärksammade kvalitetslitteraturen som den kvalificerade populärlitteraturen – kan kombinera hög litterär status med en god kommersiell potential.

 Vår undersökning har också tydliggjort rummets och platsens avgörande betydelse för den värdeskapande processen. Samma värderande handling kan, beroende på i vilket rum den utförs, ha helt olika betydelser och få helt olika effekter.

Att litteraturen fyller en betydelsefull social funktion är en genomgående tendens – och ett viktigt resultat – i undersökningen. Kring denna frågeställning har ett vidare forskningsprojekt genererats i ett samarbete mellan Lunds universitet och Smärtrehabiliteringskliniken vid Skånes universitetssjukhus (SUS). Under vintern 2018 kommer en grupp smärtpatienter att erbjudas en litteraturbaserad intervention i form av gemensam högläsning och litteratursamtal. Detta koncept (shared reading) har utvecklats av forskare vid University of Liverpool, vilka vi även har etablerat kontakt med

Ett annat forskningsprojekt som har genererats ur projektet gäller frågan om hur digitaliseringen påverkar bokhandelns möjligheter att sprida litteratur på kommersiell basis. 

Frågan om litteraturens värden är naturligtvis en i hög grad internationell problematik. Flera av våra delstudier har också publicerats internationellt. Även om vår undersökning huvudsakligen fokuserar ett svenskt material har intresset för våra teoretiska utgångspunkter, vår metodiska inriktning och våra undersökningsresultat varit stort när vi presenterat det för forskarkolleger på internationella konferenser och seminarier, bland annat i Aalborg, mars 2013; Köpenhamn, april 2014; Antwerpen, september 2014; Amsterdam, juni 2016; Nanjing University, Kina, april 2017; Edinburgh, april 2017.

Även på den nationella forskningsarenan har vi spridit våra resultat genom forskarseminarier i bland annat Lund, Göteborg, Uppsala, Malmö etc. Vi har vidare spridit våra resultat till allmänheten genom att under flera år medverka på Bokmässan i Göteborg, besöka lokala bibliotek i Skåne och kontinuerligt medverka i press och annan media. Bland annat intervjuades vi i SVT/Aktuellt om vår undersökning i Höstens böcker. Projektet är också väl etablerat i undervisningen på grundnivå vid såväl Lunds som Göteborgs universitet.