2012-2016

1. Projektets syfte
På Arbetets museum inryms EWK-museet Centrum för politisk illustrationskonst sedan 2009. Syftet med projektet var att tillgängliggöra museets samling av drygt 2 000 originalteckningar för forskning. EWK, Ewert Karlsson (1918-2004), är en av världens mest erkända politiska satirtecknare som kommenterade nyhetshändelser i Sverige och internationellt för en lång rad tidningar. Projektet skulle dels komplettera samlingen med viktig metadata, dels göra den sökbar via en webbsida.

Huvudsakligt arbete skulle vara research för att samla in mer information om när och i vilket sammanhang EWK:s teckningar skapades och publicerades, för att på så vis identifiera avbildade personer och händelser och utöka informationen om dem i museets databas över samlingen. I projektets avslutande fas skulle databasen göras tillgänglig via en webbsida.

2. Projektets resultat och resonemang kring dessa
EWK-museets samling är tillgänglig via en webbsida som lanserades i januari 2015. Teckningar är sökbara utifrån fritext i bildbeskrivningar liksom taggade personnamn/tematiska ämnesord, en sökväg riktad till användare intresserade av specifika årtal, namn eller händelser. Webbsidan har även en bildbaserad ingång där teckningar från slumpmässigt utvalda teman presenteras som en startpunkt för att leta sig vidare i materialet. Därmed får även användare som inte är bevandrade i EWK:s produktion en uppfattning om vad databasen innehåller och vilka ämnen som går att utforska.

Samlingen som spänner över perioden 1947-1995 finns därmed tillgänglig för forskare som vill studera olika aspekter av samhällsutvecklingen, liksom för en intresserad allmänhet. Projektet har uppmärksammats i ett flertal artiklar i media, samt presenterats på en internationell forskarkonferens.

Inledande research kompletterades med intervjuer med tidigare medarbetare till EWK på bland annat Aftonbladet och Tidningen Land. EWK arbetade på uppdrag av olika redaktioner, där han med sina kommenterande teckningar tillförde en egen röst i den journalistiska bevakningen av allt från valrörelser och inrikespolitiska strider till frågor om miljöhot, mänskliga rättigheter och konflikter i omvärlden. För att göra EWK:s teckningar tillgängliga som de samtidsdokument de är och sätta in dem i en samhällelig kontext blev utgångspunkten i projektet att försöka komma så nära som möjligt när en teckning skapades och publicerades.

EWK:s två huvudsakliga uppdragsgivare som han regelbundet tecknade för under flera decennier var Aftonbladet och Tidningen Land. Framför allt fokuserades på Aftonbladet, där EWK medverkade i princip varje vecka från 1966 och en bit in på 1990-talet, med en tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen. Totalt hittade projektet 2 100 unika förstapubliceringar. Det gav möjlighet att både exakt datera teckningarna och beskriva det sammanhang de hade tillkommit i, utifrån texter de publicerades tillsammans med. En stor del av teckningarna återfanns i EWK-museets samling. Utöver att tillföra ny metadata om teckningar har det gett möjlighet att identifiera och rätta ett flertal felaktigheter i databasen.

3. Oförutsedda tekniska eller metodologiska problem
En försvårande omständighet var att EWK:s teckningar har publicerats i ett mycket stort antal tidningar och böcker, både i Sverige och utomlands. Att återfinna alla förstahandspubliceringar var därför inte möjligt inom projektets ram. Dessutom har många återpublicerats och då använts utan sin ursprungliga kontext. Därför valde projektet att inrikta arbetet mot Aftonbladet som EWK tecknade direkt för, och där hitta den första publiceringen av bilden - även Aftonbladet återpublicerade ofta bilder.

En annan omständighet har varit svårigheten att söka efter publicerade bilder. Till skillnad från texter finns inget enkelt sätt leta efter den här typen av bilder i digitaliserade tidningsdatabaser. Projektet fokuserade istället på att gå igenom tidigare utgåvor av Aftonbladet på mikrofilm hos Kungliga biblioteket och skanna in de sidor där EWK:s bilder var publicerade. Arbetet gav utöver mycket metadata även en stor samling av inskannat material som ger en övergripande bild av hur tidningen använde satirteckningar som redaktionellt innehåll på ledarsidan liksom i bland annat reportage och porträttintervjuer.

4. Integrering i museets verksamhet och vidare spridning
Våren 2014 arrangerade EWK-museet en utställning kallad "Okänd teckning söker..." som presenterade ett femtiotal EWK-teckningar där det saknades information om en eller flera av de avtecknade personerna och händelserna. Tanken var att utnyttja besökarnas kunskap, liksom att marknadsföra projektet och arbetet med att vidareutveckla EWK-samlingen. Nära 200 förslag kom in och bidrog till att merparten av personer och händelser i teckningarna kunde identifieras.

Den utvecklade databasen finns sökbar via museets webbsida. En app som kopplats till databasen har dessutom utvecklats inom museets egna medel. Det gör att besökare kan utforska samlingen via uppkopplade interaktiva pekskärmar, utplacerade dels i den permanenta utställningen om EWK på museet i Norrköping, dels på kulturhuset Stinsen i EWK:s hemstad Söderköping som en del i en utställning med EWK-bilder. Detta ökar tillgängligheten till samlingen och informationen från projektet för fler än enbart forskare.

Teckningarna i samlingen kommenterar samhället ur olika synvinklar och används sedan tidigare i museets dialog med barn och unga i frågor som rör mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. Med den uppdaterade databasen har museets pedagoger fått mer fakta som kan användas för att vidareutveckla museet som ett alternativt klassrum kring det pedagogiska konceptet Allas lika värde.

För att sprida information om databasen i forskarvärlden arrangerande museet en internationell vetenskaplig konferens tillsammans med Michael Scholz, professor i modern historia vid Uppsala universitet. Konferensen Comics and Satire - Cultural History Records & Cultural Heritage på Campus Gotland 1-2 oktober 2015 satte tecknade serier och politisk illustrationskonst i fokus som massmedia och del av kulturarvet, och hur denna del av vår samtidshistoria kan bevaras och göras tillgänglig för forskning. Både EWK museets intendent Carina Milde och vetenskapsjournalist Andreas Nilsson som arbetat med projektet deltog med presentationer om EWK-databasen och satir som forskningsresurs för konferensens trettiotal forskare och experter på museer och arkiv från flera europeiska länder. Presentationerna fick positiv feedback från deltagarna som numera har kunskap om databasen. Diskussioner om vidare samarbeten inleddes med bland andra Jane Chapman, Professor of Communications vid University of Lincoln och Tine Anthoni, chef för Brussels Comics Arts Museum.

5. Nya forskningsfrågor som genererats under projektet
EWK-museet bedriver ingen egen forskning utan fungerar som en samlande punkt för att i nära kontakt med forskarvärlden stimulera och utveckla kunskapen om politisk illustrationskonst och EWK. Det som gör EWK:s teckningar och annan satir till ett intressant forskningsmaterial är att de kommenterar sin samtid och öppnar upp nya perspektiv, både som spegel av samhället och genom att visa på olika aktörers synsätt och maktpositioner.

Området har det senaste året fått en extra samhällspolitisk relevans efter angreppen på yttrandefriheten som skett i Paris och på andra håll i världen där satirtecknare hotas. Såväl forskarvärlden som museivärlden bör vara en del i en sådan diskussion, både utifrån historiska och samtida perspektiv. Forskare inom litteraturvetenskap, filmvetenskap, konstvetenskap, historia och inom tvärvetenskapliga miljöer har redan börjat uppmärksamma politisk illustrationskonst utifrån olika perspektiv. Tidigare forskning inom ämnet har dock nästan uteslutande fokuserat på satirteckningar och tecknade serier från första halvan av 1900-talet. EWK-databasen erbjuder ett rikt material från efterkrigstiden, och öppnar därmed ett fönster till ett relativt outforskat område. Forskning om modern politisk illustrationskonst och EWK:s teckningar kan därmed bidra med ny kunskap som är samhällsrelevant.

Det fokuserade arbetet med att studera EWK:s teckningar och hur de användes i Aftonbladets redaktionella miljö har också gett nytt underlag för forskning kring satirteckningar och deras funktion i svensk press. Tecknare har varit uppskattade medarbetare på en lång rad dagstidningar, där deras bilder var ett viktigt journalistiskt verktyg i nyhetsbevakningen. Idag är i princip alla tecknare borta från dagspressen. Lika intressant även hur satirteckningar, med sin förmåga att effektivt kommentera sin samtid och öppna upp för nya perspektiv och samtal, kan bidra till det framtida medielandskapet som är i snabb förändring. Allt mer digitalisering, nya arbetsprocesser och starka globala aktörer är något bland annat den statliga medieutredningen har förutspått som utmaningar för demokratin framöver.

Publikationer

Publikationer och webbsidor

• Webbsidan med den sökbara EWK-samlingen
http://www.arbetetsmuseum.se/ewk-museet/sok-i-ewk-databas/

• App för webbsidan på androidbaserade pekdatorer och telefoner
https://play.google.com/store/apps/details?id=se.arbetetsmuseum.ewk

• Dokumentation från den internationella konferensen Comics and Satire – Cultural history records and Cultural heritage
http://www.arbetetsmuseum.se/wp-content/uploads/2014/11/Documentation-Comics-and-Satire.pdf

• Artikel om projektet
http://www.rj.se/Forskningsnyheter/2015/Nu-raddas-EWKs-teckningar-at-eftervarlden/