Projektet har syftat till att på sajten filmarkivforskning.se tillgängliggöra film- och mediehistoriskt relevant forskningsmaterial som exempelvis filmhistoriska böcker och skrifter, äldre filmtidskrifter, priskuranter, programblad (så kallade stolpaffischer), censurkort och filmmusikprogram. Som ledstjärna för tillgängliggörandet har varit att materialet ska vara fritt att använda - i princip att likställa med en CC-0-licens - samt att det skulle digitaliseras i högupplöst format så att även finstilta detaljer blev läsbara och möjliga att urskilja. Ett bevarandeperspektiv har också funnits för att möjliggöra access till skört material som endast i undantagsfall lånas ut. Projektet har (genom KB) använt sig av tjänsten "eBooks on demand" (EOD), ett europeiskt samarbete där alla böcker och tidskrifter som inte längre är skyddade av upphovsrätt kan beställas som e-bok (eller digital fil). Bland skrifter av svenska filmpionjärer, som exempelvis Frans Hallgren, Marie Louise Gagner och Gustaf Berg, har projektet tillgängliggjort omkring 2 000 sidor text. När det gäller priskuranter har mer än 1 000 sidor digitaliserats, och beträffande film-, biograf- och musikprogram är motsvarande siffra omkring 3 000 sidor. Vidare har uppemot 1 500 sidor av de äldsta svenska filmtidskrifterna tillgängliggjorts, bland annat Stjernan, Biografen och Nordisk Filmtidning - vilka samtliga är centrala filmpublikationer för stumfilmsforskning. I ett samarbete med Riksarkivet har därtill 27 000 censurkort (cirka 47 000 digitaliserade fram- och baksidor) från Statens biografbyrå (filmcensuren) mellan 1911 till 1921 digitaliserats och förtecknats med rikhaltig metadata med hjälp av den pensionerade filmhistorikern FD Per Olov Qvist (vilka samtliga i skrivande stund håller på att tillgängliggöras på sajten).

Sajten filmarkivforskning.se har rönt uppskattning från filmforskare - men även från andra användare. Antalet unika besökare har (enligt Google Analytics) legat på omkring 5 000 unika användare, med omkring 15 000 sidvisningar. Filmforskare står (förmodligen) för merparten av dessa, men även andra filmhistoriskt intresserade personer har hört av sig med frågor, bland annat Mattias Mattsson (ägare till biografen Capitol i Göteborg) som mycket uppskattat sajtens tillgängliggörande av äldre filmprogram. I syfte att länka samman det publicerade materialet med aktuell filmforskning, har projektet initierat samarbeten med ett flertal svenska filmforskare som utarbetat tematiska och interaktiva introduktioner på sajten. Det har presenterats både längre och kortare tematiska översikter av olika filmhistoriska frågeställningar, som exempelvis: FD Ingrid Stigsdotters "'Att bliva invigd i alla Bios mysterier - nixum!' Kvinnor, stumfilmskultur och historieskrivning" eller doktorand Erik Perssons, "Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964". I projektgruppen har vi också publicerat ett flertal tematiska introduktioner, exempelvis: "När kriget kom till Sverige: Första världskriget 1914-1918 på bioduken" (Rohdin) och "I mediearkivet. Om etableringen av ALB" (Snickars). Ett annat centralt forskningsutbyte har handlat om ett samarbete med ett närliggande RJ-filmprojekt kring reklamfilm (med projektledare professor Patrick Vonderau vid Stockholms universitet). Det viktigaste resultatet av detta samarbete (mellan de båda RJ-projekten) var den internationella konferens som anordnades på KB i oktober 2015: "Moving Image Analytics: Research Infratstructures for Film Heritage" vid vilken ett femtontal internationella forskare från båda Europa och USA deltog.

Arbetet med projektsajten filmarkivforskning.se har naturligtvis presenterats på en mängd andra nationella och internationella konferenser. En större, gemensam projektpresentation gjordes bland annat på den internationella filmarkivkonferensen, "Turning the Page. Digitalization, movie magazines and historical audience studies" på Ghent University i november 2015. Snickars har föreläst och pratat om projektet bland annat på konferensen, "Concept of News" på Danska filminstitutet, och på "Emerging Screen Sites/Sights - Cinema Culture around the Baltic Sea 1895-1920" på Tallinn University Baltic Film and Media School. Framför allt har dock Natzén presenterat och föreläst om projektet - bland annat på University of Pittsburgh, British Academy, Tromsö universitet och De Montfort University, Leicester, där han i maj 2016 exempelvis talade under rubriken: "What Is Worth Saving? Archival Principles and Female Cinema Musicians in Sweden During the Silent Film Era". Natzén och Rohdin medverkade därtill på konferensen "ACSIS - In the flow: People, Media, Materialities" i Norrköping i juni 2015, där de presenterade "A Changed Archival Agenda for Cultural Heritage".

Projektets viktigaste bidrag till filmforskningen - samt den mest centrala infrastruktur som projektgruppen arbetat med - är emellertid tillgängliggörandet (och förädlandet) av 8 000 sedan tidigare inskannade biografblad (från perioden 1904 till 1920). Inom ramen för dåvarande Accessprogrammet skannades dessa blad in; dessa stolpaffischer är ett internationellt sett unikt film- och reklamhistoriskt material som vittnar om såväl den nationella filmkulturens utveckling som biografernas faktiska utbud. Inom projektet har materialet OCR-kodats och gjorts sökbart på sajten - ånyo med assistans av filmhistoriker Qvist. Programbladen kan hittas både genom fritext- och kartografisk sökning. Samtliga biografblads filmtitlar har dessutom manuellt förtecknats i en databas, inalles cirka 49 000 titlar. Eftersom projektet dessutom skannat och förtecknat alla censurkort mellan 1911 till 1920 håller i skrivande stund dessa två databaser på att sammankopplas. Arbetet med filmarkivforskning.se kommer nämligen att vid årsskiftet överföras, integreras och fortlöpa inom KB:s befintliga organisation. Sajten flyttas då över till KBs Wordpressmiljö och ges där institutionell hemvist. För att möjliggöra fortsatt sajtutveckling, materialdigitalisering och forskning överförs anslagsmedel från KBs budget inom filmarkivet.se-samarbetet. En första uppgift blir här att länka samman databasen över programbladen med databasen över censurkorten - liksom med SFIs databas över deras befintliga filmbestånd. Detta arbete kommer att resultera i en långt mer heltäckande kartering av det tidiga svenska filmutbudet.

Till sist bör något påtalas om den faktiska forskning (och nya forskningsfrågor) som genererats inom detta infrastrukturella projekt (inom själva projektgruppen). För Snickars vidkommande har arbetet framför allt genererat nya metodologiska uppslag kring exempelvis distansläsning av censurkorten och biografbladen (givet hans egen inriktning inom forskningsfältet digital humaniora), samt med koppling till ett annat av Snickars forskningsprojekt vid Humlab på Umeå universitet, om äldre dagspress: "Digitala lägg - om pressens gränssnitt 1800" (Torsten Söderbergs stiftelse 2014-16). Även Natzén har i sin pågående forskning - där projektet bland annat resulterat i en mängd artiklar, samt i ett snart färdigställt bokmanus - utgått från samma biografblad. Natzéns har framför allt utforskat programmeringsfigurens centrala funktion vid formerandet av en svensk biografmusikkultur under 1900-talets första årtionden. Fokus har här legat på hur programmering används vid etablerandet av ett för dåtiden nytt medium som film. Rohdin har i sin tur framför allt ägnat sig åt den äldre svenska reklamfilmen - från 1910-talet och framåt - en period i stumfilmshistorien som tidigare varit förbisedd. I skrivande stund färdigställer han ett bokmanus, "Reklamfilmens framväxt i Sverige", som behandlar tidigare outforskade genrer som reklamfilm och sport på film i Sverige under mellankrigstiden utifrån aspekter som amerikanisering, modernitet, kändiskultur och den svenska välfärdsstatens framväxt.

Publikationer

Bokmanuskript / Book Manuscripts:

Christopher Natzén, ”Biografmusik 1900-1919: Ambulerande och fasta biografers musikliv” – kommande 2017/18.

Mats Rohdin, ”Reklamfilmens framväxt i Sverige” (Mediehistoriskt arkiv, 2017/18) – kommande.

Pelle Snickars, ”Cultural Histories of Old and New Media” (Mediehistoriskt arkiv, 2017/18) – forthcoming.


Artiklar / Articles:

Christopher Natzén, "Music Programming and the Formation of Swedish Cinema Culture", Performing New Media: 1890-1915, red Kaveh Askari et al (New Barnet: John Libbey Publishing, 2014).

Christopher Natzén, ”The Formation of a Swedish Cinema Music Practice 1905-1915, The Sounds of Silent Films: New Perspectives on History, Theory and Practice, red Claus Tieber & Anna K. Windisch (London: Palgrave MacMillan, 2014).

Christopher Natzén,"Female Cinema Musicians in Sweden 1905-1905", Making the Invisible Visibile in a Digital Age: New Approaches to Reclaiming Women's Agency in Film History, red Ingrid Stigsdotter (Stockholm: Stockholm University Press, 2017) – forhcoming.

Christopher Natzén, "Film Translation in Sweden During the Early 1930s", Splendid Innovations: The Translation of Films 1900-1944, red Carol O’Sullivan & Jean-Francois Cornu (London: British Academy, 2017) – forthcoming.

Mats Rohdin, ”När kriget kom till Sverige: Första världskriget 1914–1918 på bioduken", Biblis nr. 68, 2014/2015.

Mats Rohdin, ”När reklamfilmen klev ut ur biografen i början på 1900-talet", Biblis nr 79, 2017 – kommande.

Pelle Snickars, ”Remarks on a failed film archival project”, Journal of Scandinavian Cinema vol. 5, no. 1, 2015.

Pelle Snickars, ”Oscar II och medierna – kring Stockholmsutställningen 1897”, Kungliga världsutställningar, red. Anders Houltz (Stockholm: Centrum för Närinsglivshistoria, 2017) – kommande.

Pelle Snickars & Fredrik Norén, ”Distant Reading the History of Swedish Film Politics—in 4,500 Governmental SOU Reports”, Journal of Scandinavian Cinema 2017 – forhcoming.