Kartläggning av väpnade konflikter i Asien, 1989 - 2012. Att främja forskning genom geokodade data om organiserat våld i Asien
Som ett steg i denna utveckling har UCDP skapat en metod för att samla in tidsmässigt och geografiskt disaggregerad information om väpnad konflikt. Nyligen publicerade programmet ett disaggregerat dataset (UCDP GED) över organiserat våld i Afrika 1989-2010. Detta dataset gör det möjligt att på ett nytt sätt undersöka varför konflikter uppstår, hur de utvecklas och hur vi bäst kan lösa dem.
Det finns ett tydligt behov av en infrastruktur som erbjuder detaljerade data om konflikter runt om i världen för att främja och utveckla forskningen. Som ett nästa steg vill UCDP inkludera organiserat våld i Asien. En sådan förbättring skulle möjliggöra forskning på några av de mest uppmärksammade konflikterna under tidsperioden och täcka en majoritet av världens konflikter sedan 1989.
Utvecklandet av denna infrastruktur bidrar till att säkra UCDP:s världsledande position inom freds- och konfliktforskning, och bidrar på så sätt till att behålla Sveriges kompetens inom området. Dessutom skulle ett sådant projekt både förstärka och stärkas av RJ-finansierade East Asia Peace programmet vid samma institution.
2012-2016
KARTLÄGGNING AV VÄPNADE KONFLIKTER I ASIEN, 1989 - 2012. ATT FRÄMJA FORSKNING GENOM GEOKODADE DATA OM ORGANISERAT VÅLD I ASIEN (IN12-1044:1)
PROJEKTETS SYFTE SAMT EVENTUELLA ÄNDRINGAR I SYFTET UNDER PROJEKTPERIODEN
Projektet syfte var att ta fram detaljerad ('disaggregerad ') och geografiskt identifierad ('geo-kodad') data för samtliga väpnade konflikter i Asien sedan 1989 inom ramen för Uppsala konfliktdataprogram (Uppsala Conflict Data Program, UCDP). UCDP är ett forskningsprogram vid Uppsala universitet som samlar in och publicerar data som används för att studera väpnade konflikter och deras lösningar. UCDP har en stark position i forskarvärlden, vilket är en frukt av många års konsekvent arbete där strikta definitioner, akademisk noggrannhet och tillförlitlighet varit i fokus.
Det aktuella projektet initierades för att möta en utveckling där forskare efterfrågade en ny typ av konfliktinformation för att kunna tillgodogöra sig nya kraftfulla statistikverktyg, nya metoder och ge svar på nya frågor. Denna typ av detaljerad geografisk information har kommit i förgrunden såväl inom forskning som i policyvärlden. Det innebär att datainsamlingen flyttas från en tidigare koncentration på aggregerade data per land och år, till enskilda konflikthändelser (s.k. events) på specifika geografiska platser vid specifika tidpunkter, d.v.s. exempelvis en enstaka händelse där minst en person dött vid ett visst tillfälle på en viss identifierad plats. Denna typ av data gör det möjligt att följa och studera konflikter lokalt och att koppla konfliktförlopp t.ex. till geografiska faktorer (som förekomst av naturresurser och klimatförändringar), vilket tidigare inte lät sig göras med befintliga data.
Syftet med projektet har följts genomgående och inga ändringar har gjorts under projektperioden.
PROJEKTETS RESULTAT OCH ETT RESONEMANG OM DESSA
I och med slutförandet av detta projekt, och linje med projektets syfte, så finns nu geokodade konflikthändelser (events) tillgängliga för alla länder och konflikter i Asien under perioden 1989-2014. Då projektet påbörjades hade UCDP geokodat Afrika 1989-2010. Då Afrika och Asien står för en majoritet av alla events under tidsperioden så innebär slutförandet av Asien-kodningen ett stort steg mot färdigställandet av ett globalt dataset vilket är det slutgiltiga målet.
Ett dataset för delar av Asien (Sydost- och Ostasien) släpptes i juni 2015 (UCDP GED version 1.9). Den kompletta datan för Asien 1989-2014 som det aktuella projektet resulterat i gjordes publikt tillgänglig på UCDPs websida i oktober 2015 (UCDP GED version 2.0). Den senaste versionen av UCDP GED, UCDP GED version 4.0, släpptes i mars 2016 och inkluderar Asien tillsammans med data för Afrika och Mellanöstern för perioden 1989-2014. Totalt inkluderar datasetet 57 799 unika events i Asien för perioden 1989-2014. Afghanistan står för i särklass flest events (18 030) följt av Indien (13 688 events), Nepal (5 652 events) och Pakistan (5 114 events).
Dataseten har marknadsförts mot både den akademiska världen och mot policy- och praktikerfältet genom ett antal inarbetade kanaler. Gentemot den akademiska världen handlar det om presentationer och ett livaktigt utbyte inom olika forskningsnätverk för att stimulera användningen av dataseten. Under tiden som Asienkodningen pågått har vi exempelvis delat med oss av utvald betadata från Asien till ledande universitetsforskare inom disciplinen i bl.a. Konstanz, Zürich och Geneve. Gällande policyvärlden har vi arbetat med olika typer av visualiseringar, framför allt animationer presenterade via bland annat Youtube. Dessa har rönt stort intresse och är ett bra sätt att presentera fördelarna med georefererad data. Vidare arbetar UCDP med att visa upp våra nya data i olika publika sammanhang inom och utanför forskningsvärlden, samt genom att knyta kontakter med nationella, lokala eller regionala organisationer och myndigheter som kan ha nytta av dessa data, men som även kan ge feedback på informationen. Efterfrågan på dessa data är mycket stor, vilket inte minst visat sig i den stora mängd forskare, policymakers, praktiker och media som redan använder datan för Afrika, men numera också för Asien.
Parallellt med detta projekt geokodas resten av världen för samma tidsperiod. Detta arbete är finansierat av Vetenskapsrådet. UCDP har som nämnts gjort data tillgängliga för Asien, Afrika och Mellanöstern för perioden 1989-2014, och under innevarande år kommer ett fullständigt globalt dataset att göras tillgängligt för samma tidsperiod. UCDP tillhandahåller då unika, kompletta och globala data på organiserat våld ('traditionella' krig [state-based armed conflict], konflikter mellan ickestatliga aktörer [non-state armed conflict], och, ensidigt våld mot civila [one-sided violence]) till forskarvärlden och policyvärlden. Ingen annan aktör levererar kompletta globala data på denna detaljnivå och som samtidigt går att kombinera till önskad analysenhet vad gäller tid och rum. Flexibiliteten och kompatibiliteten - dels inom datamängden, men också med ett stort antal andra dataset på andra variabler relevanta för att studera konflikters orsaker och förlopp - öppnar stora möjligheter för forskningen. De data som tagits fram för Asien inom ramen för det aktuella projektet utgör nära hälften av dessa data (48%).
OFÖRUTSEDDA TEKNISKA OCH METODISKA PROBLEM
Under arbetet med att geokoda Asien har antalet konflikthändelser varit den stora metodologiska utmaningen. Som en jämförelse består datasetet UCDP GED för Afrika av cirka 24 000 unika events, medan enbart Afghanistan och Indien tillsammans står för nära 32 000 events. Det ger en indikation om mängden data som har behandlats och mängden platser som har behövt lokaliseras. Arbetet har varit intensivt och ibland gått långsammare än önskat, men trots mängden events har arbetet i stort fortlöpt som planerat. Vid projektets start gjorde UCDP en skattning på antal veckor, eller månader, som ett givet land skulle ta i anspråk. Uppskattningen jämfördes sedan mot de arbetstimmar som fanns att tillgå inom projektet. Denna bedömning var dock aningen optimistisk gällande länderna med mycket konflikt ¬- Afghanistan, Indien, Pakistan - där kodningen har tagit längre tid än beräknat. Merkostnaderna har täckts via medfinansiering från Samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Att producera dessa data är i sig en mycket arbetsintensiv process. Varje enskild våldshändelse där minst en person dödats, identifieras, klassificeras, och tilldelas geografiska koordinater med tillhörande precisionskod, samt datumangivelse (även de med precisionskoder) för alla tre kategorierna av organiserat våld. Ytterligare en orsak till att arbetet varit tidskrävande är att vi valt att tillämpa samma rigorösa kriterier oavsett mängden data som behöver hanteras, vilket i vissa fall lett till att länder tagit lång tid att slutföra. Denna process har säkerställt att kvaliteten på de data som publiceras uppfyller UCDPs krav på tillförlitlighet, jämförbarhet och användarvänlighet. Geokodningen har också inneburit en möjlighet att revidera och korrigera befintlig konfliktinformation vilket ytterligare har förbättrat kvaliteten. UCDP har till detta projekt kunnat använda många av de insikter som kommit från arbetet med Afrika vilket effektiviserat processen. Projektet har också dragit stor nytta av expertis och kontakter inom det RJ-finansierade 'East Asian Peace program' (EAP). De ackumulerade kunskaperna från Asienkodningen har sedan underlättat arbetet att geokoda andra regioner.
ARBETETS INTEGRERING I MYNDIGHETEN/ORGANISATIONEN SAMT HUR ARBETET KOMMER ATT FÖRAS VIDARE
Geokodningen är numera helt integrerad i UCDPs datasystem för input, lagring och output, samt i alla arbetsprocedurer som nu utgår från enskilda konflikthändelser (events) som grundläggande analysenhet. Alla events är geokodade. I kommande uppdateringar av våra data, vilka görs årligen och där Asien utgör en av flera världsdelar som kodas, kommer alla events att geokodas på samma sätt som gjorts i detta projekt.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET
Möjligheterna att ställa nya frågor är stora med geokodningen av Asien. Tillgången till de mycket stora mängder detaljerade data som UCDP har, som dessutom är geografiskt identifierad, innebär att datan kan kopplas samman med andra disaggregerade dataset. Exempel på hur UCDP GED använts är projekt som undersökt samband på lokal nivå mellan t.ex. nederbörd och konflikt; jordförstörelse ('soil degradation') och konflikt; migration och konflikt; humanitärt bistånd och konflikt; sociala medier och konflikt etc. (Se vidare i publikationslistan för exempel på forskningsfrågor som hittills studerats. Dessa studier har gjorts på Afrikadata, men kan nu prövas på ett större geografiskt område i och med den nya Asiendatan.) För Asien specifikt har studier bl.a. gjorts på klimatförändringar och konflikt; på 'counterinsurgency'-strategier och dödande av civila; och jämförelser av hur olika typer av informationskällor rapporterar våld där mediekällor jämförts med militära underrättelsekällor. Detta är endast ett axplock av intressanta nya frågeställningar som möjliggörs då konfliktdata presenteras på detta detaljerade sätt. Allt mer data för forskning finns tillgänglig på lokal nivå, vilket har gjort det viktigt för UCDP att ta fram motsvarande konfliktinformation som kan användas av forskarvärlden för både jämförande och statistiska studier, samt att ge organisationer och myndigheter tillgång till lokala och regionala data för att underlätta beslut och planera förebyggande insatser. UCDP GED är konstruerat så att användaren själv kan välja detaljnivå. Användare som tidigare använt UCDPs land- och årsbaserade data kan alltså med fördel använda samma källa men på ett flexibelt sätt avgränsa urvalet så att det passar det enskilda forskningsprojektet.
LÄNKAR TILL EGNA WEBBSIDOR
http://ucdp.uu.se/ged/
Publikationer
UCDP GED DATA RELEASE ARTICLE FOR CITATION OF ALL DATA
Sundberg, Ralph, and Erik Melander (2013). ‘Introducing the UCDP Georeferenced Event Dataset’, JOURNAL OF PEACE RESEARCH 50(4): 523-532
PUBLICATIONS USING UCDP-GED, ASIA DATA [BETA VERSION]
Hultman, Lisa (2012). ‘COIN and Collateral Deaths: Patterns of Violence in Afghanistan, 2004–2009’, SMALL WARS & INSURGENCIES 23(2): 245-263
Hultman, Lisa, (2012). ‘Military Offensives in Afghanistan: A Double-Edged Sword’, INTERNATIONAL AREA STUDIES REVIEW 15(3): 230-248
Weidmann, Nils B., (2015). ‘On the Accuracy of Media-based Conflict Event Data.’ JOURNAL OF CONFLICT RESOLUTION 59(6): 1129-1149
UNPUBLISHED MANUSCRIPTS USING UCDP GED, ASIA DATA
Butcher, Charles and Erika Forsberg (2016). “Military Competition and the Geography of Violence against Civilians” Paper presented at the 57th Annual Convention of the International Studies Association (ISA), Atlanta, USA, 16-19 March, 2016.
Croicu, Mihai Catalin and Joakim Kreutz, (2015). ‘Guerrillas all around us? Using latent variable modeling to identify multiple sovereignty in civil war’. Paper presented at the 56th Annual Convention of the International Studies Association (ISA), New Orleans, Louisiana, 18-21 February 2015.
Forsberg, Erika and Louise Olsson, (2013). ‘Gender Inequality and Armed Conflict: A Disaggregated Analysis of Northeast India, 1989-2011’. Paper presented at the 54th Annual Convention of the International Studies Association, San Francisco, USA, 3–6 April 2013, and, at the joint meeting of CRS and ENCoRe, University of Essex, UK, 17-20 September, 2013.
von Uexkull, Nina, Halvard Buhaug, Mihai Croicu and Hanne Fjelde, (2016). ‘Climate, Agriculture and Armed Conflict in Asia, 1989‐2014’. Paper presented at the 57th Annual Convention of the International Studies Association (ISA), Atlanta, Georgia, 16-19 March 2016.
EXAMPLES OF PUBLICATIONS USING UCDP GED, AFRICA DATA
Basedau, Matthias, and Jan Henryk Pierskalla (2014). ‘How ethnicity conditions the effect of oil and gas on civil conflict: A spatial analysis of Africa from 1990 to 2010’, POLITICAL GEOGRAPHY 38: 1-11
Eck, Kristine (2012). ‘In data we trust? A comparison of UCDP GED and ACLED conflict events datasets’, COOPERATION AND CONFLICT 47 (1): 124-141
Eck, Kristine (2014). ‘The law of the land Communal conflict and legal authority’, JOURNAL OF PEACE RESEARCH 51(4): 441–454
Fjelde, Hanne, and Lisa Hultman (2013). ’Weakening the Enemy: A Disaggregated Study of Violence against Civilians in Africa’, JOURNAL OF CONFLICT RESOLUTION published online 25 June 2013
Fjelde, Hanne, and Nina von Uexkull (2012). ’Climate triggers: Rainfall anomalies, vulnerability and communal conflict in Sub-Saharan Africa’, POLITICAL GEOGRAPHY 31(7): 444-453
Fjelde, Hanne, and Gudrun Østby (2014). ’Socioeconomic Inequality and Communal Conflict: A Disaggregated Analysis of Sub-Saharan Africa, 1990–2008’, INTERNATIONAL INTERACTIONS 40(5): 737-762
Greig, J. Michael (2015). ‘Rebels at the Gates: Civil War Battle Locations, Movement, and Openings for Diplomacy’, INTERNATIONAL STUDIES QUARTERLY 59(4): 680-693
Hodler, Roland, and Paul A. Raschky (2014). ‘Economic shocks and civil conflict at the regional level’, ECONOMICS LETTERS 124(3): 530-533
Koos, Carlo, and Matthias Basedau (2013). ‘Does Uranium Mining Increase Civil Conflict Risk? Evidence from a Spatiotemporal Analysis of Africa from 1960 to 2008’, CIVIL WARS 15(3): 306-331
Kreutz, Joakim (2012). ‘From Tremors to Talks: Do Natural Disasters Produce Ripe Moments for Resolving Separatist Conflicts?’, INTERNATIONAL INTERACTIONS 38(4): 482-502
Kreutz, Joakim, and Johan Brosché (2013). ‘A responsibility to talk: mediation and violence against civilians’, CANADIAN FOREIGN POLICY JOURNAL 19(1): 26-38
Pierskalla, Jan H., and Florian M. Hollenbach (2013). ‘Technology and Collective Action: The Effect of Cell Phone Coverage on Political Violence in Africa’, AMERICAN POLITICAL SCIENCE REVIEW 107(2): 207-224
Tiernay, Michael (2015). ‘Killing Kony: Leadership Change and Civil War Termination’, JOURNAL OF CONFLICT RESOLUTION 59(2): 175-206
Warren, T. Camber, (2015). ‘Explosive connections? Mass media, social media, and the geography of collective violence in African states’, JOURNAL OF PEACE RESEARCH 52(3): 297-311
Wood, Reed M., and Jacob D. Kathman, (2014). ‘Too Much of a Bad Thing? Civilian Victimization and Bargaining in Civil War’, BRITISH JOURNAL OF POLITICAL SCIENCE, 44(3): 685-706
Wood, Reed M., and Jacob D. Kathman, (2014). ‘Stopping the Killing During the “Peace”: Peacekeeping and the Severity of Postconflict Civilian Victimization’, FOREIGN POLICY ANALYSIS. Article first published online: 16 April 2014, DOI: 10.1111/fpa.12041
Wood, Reed M., and Christopher Sullivan, (2015). ‘Doing Harm by Doing Good? The Negative Externalities of Humanitarian Aid Provision during Civil Conflict’, JOURNAL OF POLITICS 77(3): 736-748