Projektets syfte har varit att ”mot bakgrund av teorier kring medieanvändning, digitala marknader, värdeskapande och arbete analysera medieanvändares bevekelsegrunder för användning och reflektioner kring sin roll i medie- och kulturindustriernas digitala produktionsprocesser”. Mer specifikt har fokuserats de motiveringar och etiska och/eller integritetsbaserade värderingar som ligger till grund för hur individer handlar i interaktiva, kommersiella och digitala miljöer. Detta syfte har kvarstått oförändrat under projektets arbete. Metodiskt har detta studerats genom fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer med medieanvändare av olika bakgrund och åldrar. I allt väsentligt har projektet följt den ursprungliga forskningsplanen.  

Projektets viktigaste resultat
Vad gäller projektets resultat kan de relateras till de mer specifika forskningsfrågor som projektet leddes av, och som de ingående intervjuerna byggdes kring (a) vilken typ av medietexter medieanvändare bidrar med på sociala nätverksmedier, och (b) hur medieanvändare relaterar sitt eget mediebruk i relation till faktum att medieindustrierna utnyttjar det för ekonomisk vinning. Här kan ett antal iakttagelser göras, gällande de intervjuades relationer till arbetsmarknad och yrkesliv, förhandlingar gällande personlig integritet och tillgång till sociala medieplattformar, samt gällande värderingsstrukturer i relation till dessa.

Det är väl känt inom mer generaliserbar forskning att den produktion som medieanvändare står för på interaktiva plattformar är blygsam, medan användarnas funktion som distributörer av material producerade av bl.a. medieindustrierna är betydlig. Bland de intervjuade har dock funnits dem som är semi-professionella medieproducenter (fotografer, filmare, musikutövare). Dessa personer har ofta haft mer utvecklade funderingar på vad de bidrar med, och vad de låter vara öppet för andra att ta del av, respektive vilken typ av material de begränsar tillgången till. Här är det således tydliga skillnader i förhållningssätt, och det är tydligt att intervjupersonernas relation till ett yrkesliv (särskilt sådana som rör innehållsproduktion) har stor betydelse för hur man agerar på t.ex. sociala medieplattformar, och hur man uppfattar det man gör som en form av arbete, eller relaterat till ens arbete.

Som förväntat förekommer det bland informanterna olika grader av oro eller betänkligheter visavi de sociala nätverksmediernas affärsmodeller, och det är uppenbart att de intervjuade vid vissa tillfällen förhandlar med sig själva kring frågor om personlig integritet, ”privacy” och huruvida man betalar för sitt nätverksanvändande genom att låta sig kartläggas digitalt för skräddarsydd reklam. Sådana typer av förhandlingar provoceras förstås av projektets intervjumetod, men de aktualiseras också för medieanvändare när populära nätverksmedier som t.ex. Facebook förändrar sin policy, och sina mätmetoder. Det råder också påtaglig osäkerhet bland de intervjuade medieanvändarna om vad nätverksmediernas algoritmer exakt gör med den data som samlas in. I de intervjuer som gjorts är det också tydligt att det är den ”sociala integriteten” (det vill säga att specifika andra medieanvändare såsom vänner, familj och arbetsgivare/lärare kan ta del av vad användarna delar med sig av) som bekymrar mest. Den ”institutionella integriteten” (det vill säga den som rör det faktum att nätverksoperatörer och plattformsägare har full tillgång till ens agerande på nätet) är det mycket få som reflekterar aktivt över.

Naturligtvis är det ingen av de användare som intervjuats som talar om sin verksamhet som en typ av arbete, även om flera reflekterar över att det är baserat på deras aktiviteter på diverse sociala nätverksforum som medieföretagen genererar sina vinster. Detta betraktas dock som ett slags pris man är beredd att betala för att få tillgång till dessa tjänster. Detta ligger också helt i linje med internationell forskning, där detta beteende beskrivs i termer av ”trade-offs” och ”fairness”. I termer av arbete kan man säga att medieanvändarna här ingår i ett slags osynligt och oftast icke-formaliserat avtal med de som tillhandahåller nätverkstjänsterna. I de fall detta förhållande är juridiskt reglerat i användarvillkor (”terms of use”), t.ex. på Facebook, uppfattas det inte direkt som ett formellt avtal, lika lite som det uppfattas som ett avtal som ingås när man klickar i rutan som anger att man accepterar kakor (cockies) när man surfar på diverse hemsidor. Dessa funktioner är uppenbart så integrerade i de sociala mediernas (och Internets) arkitektur, att de inte reflekteras över. I stället betonas i intervjusituationen oftast de positiva värden som skapas för medieanvändaren, och som berikar denne eller denna: sociala, kulturella och estetiska värden.

I intervjusituationen framkommer också en hel del ”översättningsarbete” när man ska diskutera internets affärsmodeller och funktioner som följer på dessa. Det faktum att de beteenden som styr algoritmernas placering av reklam och vilka typer av sökresultat man får som användare av sökmotorer är relativt frikopplade från de sociala variabler av typen kön, ålder, inkomst, etc., översätts ofta av informanterna till de variabler som publikundersökningar traditionellt laborerat med (kön, ålder, inkomst, utbildning, etc.). I sig är dessa översättningspraktiker indikatorer på de svårigheter som medieanvändare (men även medieproducenter) har att tränga igenom och värdera de tekniska system på vilka sociala nätverksmediers verksamheter vilar.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
De nya forskningsfrågor som har genererats rör mer specifikt frågor kring de sociala mediernas metriker, det vill säga alla de numeriska mått som omgärdar användning av sociala medier: hur många vänner eller följare man har, hur många ”lajks” en statusuppdatering medfört, eller hur många delningar ens tweet uppnått. Frågor kring metrikers betydelse för användningen av sociala nätverksmedier har utvecklats inom ramen för en ny forskningsprojektansökan.

Projektets internationella förankring
Projektet är internationellt förankrat dels genom deltagandet i internationella konferenser där dess teoretiska ramverk presenterats och diskuterats (framför allt i projektets inledande faser) likväl som dess resultat (under dess senare delar), men också genom deltagandet i nätverk som COST Action “Dynamics of Virtual Work”. Under en gästprofessorsvistelse vid Universität Augsburg gavs också en kurs för Masterstudenter baserad på projektets teoretiska ramverk och metodik.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Forskningsinformation till en vidare allmänhet utgörs t.ex. av den i medieutredningens forskarantologi utgivna texten “Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället”. Projektet har även presenterasts och diskuterats vid konferenser som samlat akadmi och mediebransch, t.ex. konferensen ”Drömmen om cybernetisk feedback” vid Kungliga biblioteket i Stockholm, och vid konferensen ”Screen after screen” i Tallinn.

Projektets två viktigaste publikationer
De två viktigaste publikationerna är dels den med Jonas Andersson Schwarz samförfattade ”Heuristics of the algorithm: Big Data, User Interpretation and Institutional Translation”, och dels “Social Media, Labour and the Extended Commodification of the Life-World” (för närvarande i manusform). I den förstnämnda av dessa artiklar diskuteras just de “översättningspraktiker” som medieanvändare (men också medieproducenter) använder sig av för att orientera sig i de digitala marknaderna. Dessa översättningspraktiker är ett sätt för medieanvändare att hantera de tekniskt komplexa algoritmiska processer som ligger bakom reklamplacering, och sökmotorresultat, och göra dem begripliga för en icke tekniskt insatt användare.
I den andra artikeln behandlas frågor om social respektive institutionell integritet bland projektets informanter, och hur denna kan kopplas till informanternas relation till sitt yrkesliv.

Projektets resultat har dels publicerats i open access-fora (som t.ex. Big Data & Society), och i de fall det presenterats i editerade volymer eller i andra forum utan open access, har texterna lagts upp på de åtkomliga sidorna Academia.edu och Research Gate, genom vilka fri tillgång till projektets resultat säkerställts.