Dansa i lust och fägring. En explorativ studie av dansens sociala och kroppsliga aspekter för äldre
Projektet fokuserar på sociala och kroppsliga aspekter av äldres dans. Jämsides med musik och sång utgör dans en av de mest populära aktiviteterna i pensionärskulturen. Forskning har hittills visat att dans har en positiv inverkan på äldres hälsa och välbefinnande. Dans har dock en mycket bredare karaktär som inte ryms i ett hälsoperspektiv. Sociala och kulturella aspekter av äldres dans är hittills sparsamt belysta. Kunskapsluckan bidrar till att centrala aspekter i äldres vardagsliv inte synliggörs. Syftet är tudelat: (1) att urskilja dansens sociala dimensioner och (2) att utforska de processer där åldrande, kroppslighet och sociala aspekter flätas samman. Vi utgår bl.a. från emotionssociologiska perspektiv, teorier om intimitet och vardagsestetik samt bygger vidare på forskning, även vår egen, om ålder och åldrande. Tre danssammanhang studeras: (1) i så kallad "Nöjesdans" studeras dans som sker i offentliga dansetablissemang, (2) i "Föreningsdans" granskas dansaktiviteter i en pensionärsförenings regi och (3) i "Motionsdans" fokuserar vi på träningsanläggningars dansaktiviteter med fokus på hälsa. Observationer och intervjuer utgör de primära datainsamlingsmetoderna. Projektet förväntas ge ny kunskap om äldres dans som socialt fenomen och den åldrande kroppen. Genom att ifrågasätta snävare framställningar av äldres dans utmanar projektet också ålderistiska framställningar av äldre, t.ex. att de skulle vara mindre benägna till intima relationer.
Slutredovisning
Projektets syfte, utveckling och genomförande
Projektets syfte har varit att belysa sociala och kroppsliga aspekter av äldres dans. Datainsamling har gjorts i tre danssammanhang: nöjesdans, föreningsdans och motionsdans.
Analyserna baseras på kvalitativa data, främst intervjuer och observationer samt viss analys av hemsidor och tidningsartiklar. Totalt undersöktes 14 dansammanhang där 44 intervjuer genomfördes. Av intervjuerna var 11 organisatörer (sju kvinnor och fyra män) och 33 dansare (25 kvinnor och åtta män). Medelålder bland de intervjuade organisatörerna var 68 år (äldsta 79 år och yngsta 45 år) och bland dansarna var medelåldern 72 år (äldsta 81 och yngsta 52 år). Vid observationerna har projektdeltagarna själva deltagit i dansen, vilket gett fördjupad kunskap och förståelse om dansen som aktivitet och dess olika dimensioner. Ett årligt möte har hållits med referensgruppen, där det funnits både teoretisk och praktisk kompetens inom området dans. Referensgruppen har gett förslag på teman och analyser i arbetet med de olika artiklarna i projektet och inspirerat deltagarna att angripa forskningsfrågorna på nya sätt.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten
Projektet har intresserat sig för relationen mellan åldrande, kroppslighet och sociala aspekter. Två centrala frågeställningar i detta avseende handlar om vilka sociala innebörder som dansen har för äldre samt hur den åldrande kroppen upplevs och används när sociala relationer och innebörder skapas, hanteras och förhandlas. Ett viktigt resultat i projektet är hur tid och temporalitet formar dansens sociala innebörder och upplevelser av den åldrande kroppen. Krekula (accepted) pekar på hur lustbetonade upplevelser i dansen kan förstås som upplevelser av tre skilda temporaliteter: förkroppsligade upplevelser av ett utökat nu (”extended present”), en interaktion av synkroniserade subjektiviteter samt åldersidentiteter med en obruten temporalitet. Genom fokuset på tid och temporalitet visar artikeln hur den lustfyllda upplevelsen skapas såväl i dansen som fysisk aktivitet som i dansen som kontext. Det senare handlar om att dans upplevs mer tillåtande och uppfattas vidga gränserna för vad man som äldre kan göra. Resultaten lyfter fram hur temporaliteten i dansen är kroppsligt förankrad och hur individerna upplever både sin subjektivitet och omvärlden genom vad som närmast kan beskrivas som en temporal kroppslighet.
Ett annat viktigt resultat i projektet handlar om vilka sociala emotioner som kommer till uttryck i äldres par-dans. Resultaten visar hur både positiva och negativa känslor uttrycks i par-dans (Alfredsson-Olsson & Heikkinen, 2019; Heikkinen & Alfredsson-Olsson, in press). Detta utgör ett bidrag till forskning om äldres dans genom att visa att i denna kontext som framförallt präglas av positiv emotionell energi så kan också negativ emotionell energi som skapas (genom exempelvis ilska) bidra till extra kraft att komma igen och förstärka de positiva känslorna när motgången övervinns. Resultaten om viljan att fortsätta dansa trots svårigheter har också presenterats i relation till forskning om fritid, varigenom projektet även gett bidrag till forskning om fritid (”leisure studies”).
Ett tredje centralt resultatet rör frågor om det finns betydelsefulla skillnader mellan olika danssammanhang men går utöver denna frågeställning genom att lyfta fram organiseringen av äldres dans (Krekula et al. 2017). Få tidigare studier om äldres dans har intresserat sig för dansens kontext och hur dansen organiseras. Genom en kritisk analys av maktrelationer synliggör vårt organiseringsperspektiv att samhälleliga diskurser om hälsoism och aktivt åldrande formar organiseringen av äldres dans där dansen pekas ut som nyttig för äldres hälsa. Resultaten illustrerar vidare att organiseringen baseras på att äldre ses som en stark konsumentgrupp. De visar också att i organiseringen av äldres dans förekommer också många ideella aktiviteter vilket pekar på att organiseringen av äldres dans behöver ses i en bredare bemärkelse som också innefattar ideell verksamhet. Slutligen visar resultatet hur organiseringen av äldres dans synliggör maktrelationer mellan åldersgrupper, där dans riktat endast till äldre grupper tilldelas mindre attraktiva tider än danssammanhang riktat till yngre. Projektet bidrar här med nya analytiska begrepp till forskningen om ålder och makt.
Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet
Resultaten visar att det njutningsfulla i dans hör samman såväl med aktiviteten som med den särskilda kontext med mer tillåtande åldersnormer som dans utgör. Medan den första stått i fokus i forskning är kunskapen om den senare tämligen begränsad. Det innebär att mer forskning behövs om dansens kontext. Eftersom projektets resultat om emotionella energier är baserade på par-dans behöver kommande forskning även belysa hur emotioner och emotionella energier väcks i andra typer av dans för äldre. Studiens resultat om hur äldres pardans skapar nya sociala och könade praktiker, t.ex hur kvinnoöverskottet bidrar till nya uppbjudningspraktiker (Arvidson & Krekula, submitted), pekar på behovet av att i kommande forskning belysa fler aspekter av hur gamla och nya normer kring kön och ålder både påverkar och utmanas av de äldres dansupplevelser. En specifik fråga som väcks bygger på de samlande resultaten som å ena sidan pekar på upplevelser av att sociala positioner (som ålder) överskrids genom t.ex. ett ”vidgat nu”, å andra sidan framhåller skillnader av dansens innebörder utifrån genus. När och i vilka sammanhang får således olika sociala positioner betydelse i dansen, och när upplevs de som betydelselösa?
Projektets internationella dimensioner
Projektet har utvecklat ett internationellt samarbete i relation till tre av de forskningsområden som berörs i projektet; kritiska åldersstudier, de könade kroppsligade aspekterna av äldres samt forskning om fritid. Den först nämnda avser resultat som rör åldersnormer och maktaspekter baserat på ålder (t.ex. åldersgruppers olika tillgång till tid för dans, se Krekula m.fl., 2017, Arvidson & Krekula, submitted). Utifrån dessa resultat har ett samarbete utvecklats med åldersforskare i Europa, tex har Krekula inbjudits att föreläsa på Europeiska doktorandkurser och planering pågår av temanummer i internationell tidskrift. Ett samarbete har också utvecklats med internationellt ledande forskare inom området könade aspekter av det förkroppsligade åldrandet (se Krekula & Hurd, forthcoming). Detta samarbete rör gemensamma artiklar baserat på projektets data och diskussioner förs om eventuell internationell bok. Samarbetet med forskning om fritid har yttrat sig i ett kapitel i en kommande antologi om positiv sociologi och (Heikkinen & Alfredsson-Olsson, in press).
Spridning av resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället
Projektet har haft en hemsida där projektet presenteras, publicerade artiklar finns tillgängliga samt gästkrönikor publiceras. Delar av resultaten har även kommunicerats inom det svenska forskarnätverket om ålder, AgeS. Vidare pågår arbetet med ett bokprojekt i samarbete med deltagare i referensgruppen.
Projektets syfte har varit att belysa sociala och kroppsliga aspekter av äldres dans. Datainsamling har gjorts i tre danssammanhang: nöjesdans, föreningsdans och motionsdans.
Analyserna baseras på kvalitativa data, främst intervjuer och observationer samt viss analys av hemsidor och tidningsartiklar. Totalt undersöktes 14 dansammanhang där 44 intervjuer genomfördes. Av intervjuerna var 11 organisatörer (sju kvinnor och fyra män) och 33 dansare (25 kvinnor och åtta män). Medelålder bland de intervjuade organisatörerna var 68 år (äldsta 79 år och yngsta 45 år) och bland dansarna var medelåldern 72 år (äldsta 81 och yngsta 52 år). Vid observationerna har projektdeltagarna själva deltagit i dansen, vilket gett fördjupad kunskap och förståelse om dansen som aktivitet och dess olika dimensioner. Ett årligt möte har hållits med referensgruppen, där det funnits både teoretisk och praktisk kompetens inom området dans. Referensgruppen har gett förslag på teman och analyser i arbetet med de olika artiklarna i projektet och inspirerat deltagarna att angripa forskningsfrågorna på nya sätt.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten
Projektet har intresserat sig för relationen mellan åldrande, kroppslighet och sociala aspekter. Två centrala frågeställningar i detta avseende handlar om vilka sociala innebörder som dansen har för äldre samt hur den åldrande kroppen upplevs och används när sociala relationer och innebörder skapas, hanteras och förhandlas. Ett viktigt resultat i projektet är hur tid och temporalitet formar dansens sociala innebörder och upplevelser av den åldrande kroppen. Krekula (accepted) pekar på hur lustbetonade upplevelser i dansen kan förstås som upplevelser av tre skilda temporaliteter: förkroppsligade upplevelser av ett utökat nu (”extended present”), en interaktion av synkroniserade subjektiviteter samt åldersidentiteter med en obruten temporalitet. Genom fokuset på tid och temporalitet visar artikeln hur den lustfyllda upplevelsen skapas såväl i dansen som fysisk aktivitet som i dansen som kontext. Det senare handlar om att dans upplevs mer tillåtande och uppfattas vidga gränserna för vad man som äldre kan göra. Resultaten lyfter fram hur temporaliteten i dansen är kroppsligt förankrad och hur individerna upplever både sin subjektivitet och omvärlden genom vad som närmast kan beskrivas som en temporal kroppslighet.
Ett annat viktigt resultat i projektet handlar om vilka sociala emotioner som kommer till uttryck i äldres par-dans. Resultaten visar hur både positiva och negativa känslor uttrycks i par-dans (Alfredsson-Olsson & Heikkinen, 2019; Heikkinen & Alfredsson-Olsson, in press). Detta utgör ett bidrag till forskning om äldres dans genom att visa att i denna kontext som framförallt präglas av positiv emotionell energi så kan också negativ emotionell energi som skapas (genom exempelvis ilska) bidra till extra kraft att komma igen och förstärka de positiva känslorna när motgången övervinns. Resultaten om viljan att fortsätta dansa trots svårigheter har också presenterats i relation till forskning om fritid, varigenom projektet även gett bidrag till forskning om fritid (”leisure studies”).
Ett tredje centralt resultatet rör frågor om det finns betydelsefulla skillnader mellan olika danssammanhang men går utöver denna frågeställning genom att lyfta fram organiseringen av äldres dans (Krekula et al. 2017). Få tidigare studier om äldres dans har intresserat sig för dansens kontext och hur dansen organiseras. Genom en kritisk analys av maktrelationer synliggör vårt organiseringsperspektiv att samhälleliga diskurser om hälsoism och aktivt åldrande formar organiseringen av äldres dans där dansen pekas ut som nyttig för äldres hälsa. Resultaten illustrerar vidare att organiseringen baseras på att äldre ses som en stark konsumentgrupp. De visar också att i organiseringen av äldres dans förekommer också många ideella aktiviteter vilket pekar på att organiseringen av äldres dans behöver ses i en bredare bemärkelse som också innefattar ideell verksamhet. Slutligen visar resultatet hur organiseringen av äldres dans synliggör maktrelationer mellan åldersgrupper, där dans riktat endast till äldre grupper tilldelas mindre attraktiva tider än danssammanhang riktat till yngre. Projektet bidrar här med nya analytiska begrepp till forskningen om ålder och makt.
Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet
Resultaten visar att det njutningsfulla i dans hör samman såväl med aktiviteten som med den särskilda kontext med mer tillåtande åldersnormer som dans utgör. Medan den första stått i fokus i forskning är kunskapen om den senare tämligen begränsad. Det innebär att mer forskning behövs om dansens kontext. Eftersom projektets resultat om emotionella energier är baserade på par-dans behöver kommande forskning även belysa hur emotioner och emotionella energier väcks i andra typer av dans för äldre. Studiens resultat om hur äldres pardans skapar nya sociala och könade praktiker, t.ex hur kvinnoöverskottet bidrar till nya uppbjudningspraktiker (Arvidson & Krekula, submitted), pekar på behovet av att i kommande forskning belysa fler aspekter av hur gamla och nya normer kring kön och ålder både påverkar och utmanas av de äldres dansupplevelser. En specifik fråga som väcks bygger på de samlande resultaten som å ena sidan pekar på upplevelser av att sociala positioner (som ålder) överskrids genom t.ex. ett ”vidgat nu”, å andra sidan framhåller skillnader av dansens innebörder utifrån genus. När och i vilka sammanhang får således olika sociala positioner betydelse i dansen, och när upplevs de som betydelselösa?
Projektets internationella dimensioner
Projektet har utvecklat ett internationellt samarbete i relation till tre av de forskningsområden som berörs i projektet; kritiska åldersstudier, de könade kroppsligade aspekterna av äldres samt forskning om fritid. Den först nämnda avser resultat som rör åldersnormer och maktaspekter baserat på ålder (t.ex. åldersgruppers olika tillgång till tid för dans, se Krekula m.fl., 2017, Arvidson & Krekula, submitted). Utifrån dessa resultat har ett samarbete utvecklats med åldersforskare i Europa, tex har Krekula inbjudits att föreläsa på Europeiska doktorandkurser och planering pågår av temanummer i internationell tidskrift. Ett samarbete har också utvecklats med internationellt ledande forskare inom området könade aspekter av det förkroppsligade åldrandet (se Krekula & Hurd, forthcoming). Detta samarbete rör gemensamma artiklar baserat på projektets data och diskussioner förs om eventuell internationell bok. Samarbetet med forskning om fritid har yttrat sig i ett kapitel i en kommande antologi om positiv sociologi och (Heikkinen & Alfredsson-Olsson, in press).
Spridning av resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället
Projektet har haft en hemsida där projektet presenteras, publicerade artiklar finns tillgängliga samt gästkrönikor publiceras. Delar av resultaten har även kommunicerats inom det svenska forskarnätverket om ålder, AgeS. Vidare pågår arbetet med ett bokprojekt i samarbete med deltagare i referensgruppen.