Globala virtuella teamledare: nya möjligheter för multikulturellt ledarskap
Detta projekt handlar om teamledare i globala virtuella multikulturella teams. Mitt syfte är att genomföra analyser av redan insamlad data och skriva en artikel. Tidigare forskning på lokalt baserade team har visat hur den inkommande teamledaren bedöms på synliga attribut av gruppen, vilket i sin tur påverkar ledarens möjlighet att leda gruppen. I intervjuer med ledare av globala virtuella team fann jag att kvinnor och icke-vita män var positivt överraskade över deras ledarskapsframgång medan de vita männen var förvånade över att deras ledarskap inte ledde till förväntat resultat. Kan det vara så att globala virtuella team som arbetsform öppnar upp nya möjligheter för multikulturellt ledarskap där ledaren bedöms utifrån vad de gör snarare än vilka de uppfattas vara? Och om det är så hur har de framgångsrika ledarna organiserat arbetet i teamet då alla arbetar virtuellt över nationella, kulturella, språkliga samt tidszonsgränser? För att besvara dessa frågor har data samlats in under två års tid. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper utgör basen i ett data-material där även en extern jurybedömningen av teamens resultat ingår. En forskningsvistelse i Singapore och Hong Kong skulle medföra tillgång till statistisk analytisk kompetens samt feedback och goda råd beträffande publicering från internationellt välmeriterade forskare. Resultaten har betydelse för vår förståelse för nya arbetsformer som global virtuellt arbete samt vilka ledarskapsmöjligheter det kan medföra.
Slutredovisning
FORSKNINGSSABBATSÅR
De sabbatsårsmedel jag erhållit från Riksbankens Jubileumsfond gav mig den mycket uppskattade möjligheten att vara verksam vid The Chinese University of Hong Kong under ett år (2016-2017) och Singapore Management University under två veckor (2018). Detta möjliggjorde ett stort steg framåt i min forskning om globalt virtuellt teamledarskap genom fokuserat arbete samt inspirerande (och lärorika) diskussioner med mycket kompetenta kollegor vid The Chinese University of Hong Kong, City University of Hong Kong, Hong Kong Polytechnic University och Hong Kong Baptist University, samt vid Singapore Management University. Jag deltog i workshops om metod och artikelförfattande, och bidrog som talare till forskningsworkshops, seminarier samt gästföreläsare i några kurser (mer information finns i slutet av publikationslistan).
Beträffande de akademiska resultaten har mitt sabbatsår hittills genererat tre artiklar i peer-reviewed internationella tidskrifter, ett bokkapitel, en artikel i en akademisk tidskrift riktat mot praktiker, tre konferenspapper (varav ett papper är en revidering av en annat konferenspapper) samt en konferenspanel. Två papper, vilka har presenterats på konferenser, och ett bokkapitel är under revidering. Att notera är att eftersom allvarliga hälsoproblem försenat denna slutredovisning innehåller den både en redogörelse för sabbatsperioden samt för utveckling av de forskningsfrågor som uppkom under mitt sabbatsår. Alla publikationer och konferenspresentationer listas i publikationslistan.
FORSKNINGSPROJEKT OCH RESULTAT
Ledarskap av globala virtuella team hade vid tiden för mitt sabbatsår intressant nog bara fått en begränsad uppmärksamhet med tanke på den ökade användningen av virtuella team som ett sätt att organisera arbete. Globala virtuella team är mångkulturella och ledarskapet utförs mestadels digitalt. Var för sig och tillsammans ställer den kulturella mångfalden och den virtuella arbetsmiljön nya typer av krav på globala teamledare. För att få en djupare förståelse genomförde jag en historisk granskning av litteraturen beträffande de uppgiftsorienterade (task-oriented) och de relationella (relationship-oriented) aspekterna av det interpersonella ledarskapet (Zander, 2020). Trots upprepade påståenden om att ledarskapsförväntningar, preferenser och ideal konvergerar globalt, understryker insikterna från min litteraturgenomgång att skillnader mellan länder och kulturer kvarstår. Det är välkänt att globala teamledare står inför en mångfald av kulturellt baserade förväntningar, men en viktig fråga är om de kvinnliga teamledarna utvärderas efter vilka de är (som är vanligt i studier av kvinnliga chefer), eller efter vad de gör som ledare i en virtuellt miljö. Med andra ord ställer jag mig frågan om ledarskap av globala virtuella team öppnar upp för nya ledarskapsmöjligheter för kvinnor.
Jag presenterade preliminära rön från forskningsprojektet om att leda globala virtuella team på ett seminarium vid The Chinese University of Hong Kong, 2017. Mitt forskarteam Audra Mockaitis (Maynooth University), Peter Zettinig (Åbo universitet), Stephan Gerschewski (Edinburgh Business School) och jag har samlat in både kvantitativa och kvalitativa data i ett flerårigt projekt. Projektets viktigaste bidrag är att kvinnliga ledare av globala virtuella team de facto utvärderas utifrån vad de gör, snarare än på ett stereotypiskt vis utifrån vilka de är. Därmed har de likvärdiga frihetsgrader i sitt val av ledarskapsstil som manliga teamledare. För att utveckla en mer fullständig teoretisk förklaring genomförde jag en djupdykning i litteraturen, där jag utvidgade mina sökningar över forskningsdisciplinsgränserna, samtidigt som jag följde utvecklingen av den globala virtuella teamlitteraturen. Jag diskuterade idéer i inspirerande samtal med mina kollegor i Hongkong. Tillsammans med mitt forskarteam genomfördes en djupgående dataanalys och ett papper färdigställdes, men konferenspresentationen försenades till 2021 och en reviderad version presenterades 2022 (Zander et al., 2021 och 2022). Efter konstruktiv och positiv feedback, och för att möjliggöra fördjupade insikter, beslutade vi att en replikeringsstudie skulle inkluderas i den revision som vi nu genomför av detta papper.
Under mitt sabbatsår reflekterade jag över ledarskap på distans i ett virtuellt arbetssammanhang, samt vilken roll virtuella team kan spela för globala organisationer. När det gäller utmaningarna med digital-baserat distansledarskap publicerades mina reflektioner i en akademisk tidskrift riktad mot praktiker (Zander, 2017). Jag noterade att oavsett de fördelar som finns med digital-baserad kommunikation (som dess enkelhet att använda) och trots tillgång till en robotliknande konstruktion för att möjliggöra en form av fysisk närvaro, agerar virtuella teamledare i en mer svårmanövrerad ledarskapssituation. Givet detta och då globala virtuella team har blivit modus operandi, ställde Audra Mockaitis, Helen De Cieri (Monash University) och jag oss frågan vilka fördelar globala team har och vad det kan innebära för personalhantering och utveckling. Vi studerade frågan närmare i en litteraturgranskning, och som gästredaktörer för ett specialnummer på ämnet i International Journal of Human Research Management (Mockaitis et al., 2018).
NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM UPPSTOD UNDER MITT SABBATSÅR
Att leda globala virtuella team innebär också kommunikation i en mångkulturell och flerspråkig miljö. Betina Szkudlarek (University of Sydney), Joyce Osland (San Jose State University), Luciara Nardon (Carleton University) och jag diskuterar den försummade forskningen på kommunikation och kultur inom internationellt företagande i en sk perspektivartikel samt som gästredaktörer för ett specialnummer i ämnet för Journal of World Business (Szkudlarek et al., 2020). Från vår granskning kan slutsatsen dras att det är av vikt att undersöka hur teamledares predispositioner kan påverka kommunikationsprocessen och eventuellt också teammedlemmars uppfattningar. I samarbete med Jakob Lauring (Aarhus universitet), och mina tidigare nämnda kollegor Mockaitis och Zettinig undersöker vi ledarskap i flerspråkiga globala virtuella teams. Engelska är inte förstaspråket för de flesta teammedlemmar, men används som arbetsspråk, vår preliminära analys visar att teamledare med mycket goda engelska kunskaper (för många är det deras modersmål) har en överdrivet positiv syn på informationsspridning inom teamet till skillnad mot teammedlemmarna, vilket i sin tur har en negativ koppling till arbetsprocess och resultat (Zander, Lauring, Mockaitis & Zettinig, 2022). Denna idé har presenterats på en konferens riktad mot språkforskare inom internationellt företagande varifrån erhållen konstruktiv feedback är till hjälp i utvecklingen av vårt paper.
Andra forskningsfrågor från mitt sabbatsår tog en mer allvarlig vändning när COVID-19-pandemin svepte över världen och hade länder och arbetsplatser i sina klor. Arbete hade plötsligt, vilket var särskilt svårt för dem som inte var vana, övergått till distansarbete hemifrån. Vi hade i en tidigare undersökning av globala virtuella teamledare funnit att förtroendeskapande mellan medlemmar i kreativa team kunde ske enligt två olika typer av processer. Baserat på våra forskningsrön diskuterar vi i ett bokkapitel hur globala teamledare kan agera stödjande i kristider. Vi föreslår att teamledare inte bara behöver kompensera för eventuella negativa effekter av en långsiktig kris, såsom pandemin, utan också engagera sig i ett brett utbud av ledarskapsaktiviteter för att uppfattas som ett stöd, vilket i sin tur är kopplat till att uppnå kreativa resultat i globala virtuella team (Zander, Kang, Mockaitis & Zettinig, 2021). Behovet av globala virtuella teamledare som stöd i kristider är ett ämne som Mockaitis och jag behandlar i mer detalj i ett kommande bokkapitel. Vi granskar artiklar om ledarskap i kris och ledarskap av teams under extrema förhållande, för att identifiera vilka krav som ställs på ledarskapet i stressande och ångestskapande situationer. Vi kombinerar detta med samtida forskningsresultat om ledarskap under pandemin för att erhålla en djupare förståelse för sk stödjande ledarskap, i synnerhet i kristider. Detta inbjudna bokkapitel är för närvarande under utveckling (Zander & Mockaitis, kommande).
Under mitt sabbatsår initierade jag också ett nytt forskningsprojekt om delat, sk distribuerat, ledarskap i teams tillsammans med Christina Sue-Chan och Yik Kiu Lee (City University of Hong Kong) och Mockaitis. Vi samlade in data från kinesiska chefer i Hongkong och diskuterade utmaningarna med att undervisa om delat ledarskap i teams (Zander & Sue-Chan, 2017). På grund av oförutsedda händelser i Hongkong tätt följt av pandemins negativa effekter ligger detta projekt för närvarande på is.
FORSKNINGSSPRIDNING TILL DET BREDARE SAMHÄLLET
Intervjuer med mig om mitt sabbatsforskningsprojekt har varit i fokus för åtta artiklar publicerade i dagstidningar och affärspress under 2018 och 2020, dessutom finns en intervju från 2015 publicerad på Riksbankens Jubileumsfonds hemsida. Mitt forskningsprojekt är omnämnt i tolv inlägg i dagspress och media, inklusive bloggar, mellan 2017–2020. För mer information se publikationslistan. När jag återvände till Sverige blev jag inbjuden att hålla forskningspresentationer för följande: Nätverk för Europeiska Kvinnliga Chefer i Offentlig Förvaltning (värd Naturvårdsverket), Nätverket Akademin för Ekonomistyrning i Staten, AES (värd Stockholms universitet), och National REDI - Resefritt digitalt projekt som stödjer offentlig sektor med digitala möten (värd Energikontor Väst).
Lena Zanders webbsida vid Uppsala universitet, länk:
https://www.katalog.uu.se/profile/?id=N9-836
Forskningsprojektet har valts ut att presenteras på Uppsala universitets hemsida, länk:
https://www.uu.se/en/research/projects/selected-project/?researchId=SAB15-1019:1_RJ
Observera att sabbatstiden flyttades till läsåret 2016-2017, med start i juli 2016.
De sabbatsårsmedel jag erhållit från Riksbankens Jubileumsfond gav mig den mycket uppskattade möjligheten att vara verksam vid The Chinese University of Hong Kong under ett år (2016-2017) och Singapore Management University under två veckor (2018). Detta möjliggjorde ett stort steg framåt i min forskning om globalt virtuellt teamledarskap genom fokuserat arbete samt inspirerande (och lärorika) diskussioner med mycket kompetenta kollegor vid The Chinese University of Hong Kong, City University of Hong Kong, Hong Kong Polytechnic University och Hong Kong Baptist University, samt vid Singapore Management University. Jag deltog i workshops om metod och artikelförfattande, och bidrog som talare till forskningsworkshops, seminarier samt gästföreläsare i några kurser (mer information finns i slutet av publikationslistan).
Beträffande de akademiska resultaten har mitt sabbatsår hittills genererat tre artiklar i peer-reviewed internationella tidskrifter, ett bokkapitel, en artikel i en akademisk tidskrift riktat mot praktiker, tre konferenspapper (varav ett papper är en revidering av en annat konferenspapper) samt en konferenspanel. Två papper, vilka har presenterats på konferenser, och ett bokkapitel är under revidering. Att notera är att eftersom allvarliga hälsoproblem försenat denna slutredovisning innehåller den både en redogörelse för sabbatsperioden samt för utveckling av de forskningsfrågor som uppkom under mitt sabbatsår. Alla publikationer och konferenspresentationer listas i publikationslistan.
FORSKNINGSPROJEKT OCH RESULTAT
Ledarskap av globala virtuella team hade vid tiden för mitt sabbatsår intressant nog bara fått en begränsad uppmärksamhet med tanke på den ökade användningen av virtuella team som ett sätt att organisera arbete. Globala virtuella team är mångkulturella och ledarskapet utförs mestadels digitalt. Var för sig och tillsammans ställer den kulturella mångfalden och den virtuella arbetsmiljön nya typer av krav på globala teamledare. För att få en djupare förståelse genomförde jag en historisk granskning av litteraturen beträffande de uppgiftsorienterade (task-oriented) och de relationella (relationship-oriented) aspekterna av det interpersonella ledarskapet (Zander, 2020). Trots upprepade påståenden om att ledarskapsförväntningar, preferenser och ideal konvergerar globalt, understryker insikterna från min litteraturgenomgång att skillnader mellan länder och kulturer kvarstår. Det är välkänt att globala teamledare står inför en mångfald av kulturellt baserade förväntningar, men en viktig fråga är om de kvinnliga teamledarna utvärderas efter vilka de är (som är vanligt i studier av kvinnliga chefer), eller efter vad de gör som ledare i en virtuellt miljö. Med andra ord ställer jag mig frågan om ledarskap av globala virtuella team öppnar upp för nya ledarskapsmöjligheter för kvinnor.
Jag presenterade preliminära rön från forskningsprojektet om att leda globala virtuella team på ett seminarium vid The Chinese University of Hong Kong, 2017. Mitt forskarteam Audra Mockaitis (Maynooth University), Peter Zettinig (Åbo universitet), Stephan Gerschewski (Edinburgh Business School) och jag har samlat in både kvantitativa och kvalitativa data i ett flerårigt projekt. Projektets viktigaste bidrag är att kvinnliga ledare av globala virtuella team de facto utvärderas utifrån vad de gör, snarare än på ett stereotypiskt vis utifrån vilka de är. Därmed har de likvärdiga frihetsgrader i sitt val av ledarskapsstil som manliga teamledare. För att utveckla en mer fullständig teoretisk förklaring genomförde jag en djupdykning i litteraturen, där jag utvidgade mina sökningar över forskningsdisciplinsgränserna, samtidigt som jag följde utvecklingen av den globala virtuella teamlitteraturen. Jag diskuterade idéer i inspirerande samtal med mina kollegor i Hongkong. Tillsammans med mitt forskarteam genomfördes en djupgående dataanalys och ett papper färdigställdes, men konferenspresentationen försenades till 2021 och en reviderad version presenterades 2022 (Zander et al., 2021 och 2022). Efter konstruktiv och positiv feedback, och för att möjliggöra fördjupade insikter, beslutade vi att en replikeringsstudie skulle inkluderas i den revision som vi nu genomför av detta papper.
Under mitt sabbatsår reflekterade jag över ledarskap på distans i ett virtuellt arbetssammanhang, samt vilken roll virtuella team kan spela för globala organisationer. När det gäller utmaningarna med digital-baserat distansledarskap publicerades mina reflektioner i en akademisk tidskrift riktad mot praktiker (Zander, 2017). Jag noterade att oavsett de fördelar som finns med digital-baserad kommunikation (som dess enkelhet att använda) och trots tillgång till en robotliknande konstruktion för att möjliggöra en form av fysisk närvaro, agerar virtuella teamledare i en mer svårmanövrerad ledarskapssituation. Givet detta och då globala virtuella team har blivit modus operandi, ställde Audra Mockaitis, Helen De Cieri (Monash University) och jag oss frågan vilka fördelar globala team har och vad det kan innebära för personalhantering och utveckling. Vi studerade frågan närmare i en litteraturgranskning, och som gästredaktörer för ett specialnummer på ämnet i International Journal of Human Research Management (Mockaitis et al., 2018).
NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM UPPSTOD UNDER MITT SABBATSÅR
Att leda globala virtuella team innebär också kommunikation i en mångkulturell och flerspråkig miljö. Betina Szkudlarek (University of Sydney), Joyce Osland (San Jose State University), Luciara Nardon (Carleton University) och jag diskuterar den försummade forskningen på kommunikation och kultur inom internationellt företagande i en sk perspektivartikel samt som gästredaktörer för ett specialnummer i ämnet för Journal of World Business (Szkudlarek et al., 2020). Från vår granskning kan slutsatsen dras att det är av vikt att undersöka hur teamledares predispositioner kan påverka kommunikationsprocessen och eventuellt också teammedlemmars uppfattningar. I samarbete med Jakob Lauring (Aarhus universitet), och mina tidigare nämnda kollegor Mockaitis och Zettinig undersöker vi ledarskap i flerspråkiga globala virtuella teams. Engelska är inte förstaspråket för de flesta teammedlemmar, men används som arbetsspråk, vår preliminära analys visar att teamledare med mycket goda engelska kunskaper (för många är det deras modersmål) har en överdrivet positiv syn på informationsspridning inom teamet till skillnad mot teammedlemmarna, vilket i sin tur har en negativ koppling till arbetsprocess och resultat (Zander, Lauring, Mockaitis & Zettinig, 2022). Denna idé har presenterats på en konferens riktad mot språkforskare inom internationellt företagande varifrån erhållen konstruktiv feedback är till hjälp i utvecklingen av vårt paper.
Andra forskningsfrågor från mitt sabbatsår tog en mer allvarlig vändning när COVID-19-pandemin svepte över världen och hade länder och arbetsplatser i sina klor. Arbete hade plötsligt, vilket var särskilt svårt för dem som inte var vana, övergått till distansarbete hemifrån. Vi hade i en tidigare undersökning av globala virtuella teamledare funnit att förtroendeskapande mellan medlemmar i kreativa team kunde ske enligt två olika typer av processer. Baserat på våra forskningsrön diskuterar vi i ett bokkapitel hur globala teamledare kan agera stödjande i kristider. Vi föreslår att teamledare inte bara behöver kompensera för eventuella negativa effekter av en långsiktig kris, såsom pandemin, utan också engagera sig i ett brett utbud av ledarskapsaktiviteter för att uppfattas som ett stöd, vilket i sin tur är kopplat till att uppnå kreativa resultat i globala virtuella team (Zander, Kang, Mockaitis & Zettinig, 2021). Behovet av globala virtuella teamledare som stöd i kristider är ett ämne som Mockaitis och jag behandlar i mer detalj i ett kommande bokkapitel. Vi granskar artiklar om ledarskap i kris och ledarskap av teams under extrema förhållande, för att identifiera vilka krav som ställs på ledarskapet i stressande och ångestskapande situationer. Vi kombinerar detta med samtida forskningsresultat om ledarskap under pandemin för att erhålla en djupare förståelse för sk stödjande ledarskap, i synnerhet i kristider. Detta inbjudna bokkapitel är för närvarande under utveckling (Zander & Mockaitis, kommande).
Under mitt sabbatsår initierade jag också ett nytt forskningsprojekt om delat, sk distribuerat, ledarskap i teams tillsammans med Christina Sue-Chan och Yik Kiu Lee (City University of Hong Kong) och Mockaitis. Vi samlade in data från kinesiska chefer i Hongkong och diskuterade utmaningarna med att undervisa om delat ledarskap i teams (Zander & Sue-Chan, 2017). På grund av oförutsedda händelser i Hongkong tätt följt av pandemins negativa effekter ligger detta projekt för närvarande på is.
FORSKNINGSSPRIDNING TILL DET BREDARE SAMHÄLLET
Intervjuer med mig om mitt sabbatsforskningsprojekt har varit i fokus för åtta artiklar publicerade i dagstidningar och affärspress under 2018 och 2020, dessutom finns en intervju från 2015 publicerad på Riksbankens Jubileumsfonds hemsida. Mitt forskningsprojekt är omnämnt i tolv inlägg i dagspress och media, inklusive bloggar, mellan 2017–2020. För mer information se publikationslistan. När jag återvände till Sverige blev jag inbjuden att hålla forskningspresentationer för följande: Nätverk för Europeiska Kvinnliga Chefer i Offentlig Förvaltning (värd Naturvårdsverket), Nätverket Akademin för Ekonomistyrning i Staten, AES (värd Stockholms universitet), och National REDI - Resefritt digitalt projekt som stödjer offentlig sektor med digitala möten (värd Energikontor Väst).
Lena Zanders webbsida vid Uppsala universitet, länk:
https://www.katalog.uu.se/profile/?id=N9-836
Forskningsprojektet har valts ut att presenteras på Uppsala universitets hemsida, länk:
https://www.uu.se/en/research/projects/selected-project/?researchId=SAB15-1019:1_RJ
Observera att sabbatstiden flyttades till läsåret 2016-2017, med start i juli 2016.