Party Government in Europe Database
Inom flera områden, inte minst gällande medborgares opinioner och attityder, väljarstudier och kvalitén på förvaltningen och det politiska styret, pågår en intensiv uppbyggnad av databaser och infrastruktur som möjliggör komparativa studier. Dessa satsningar är dock av begränsat värde när det gäller centrala inslag i dagens representativa demokrati gällande frågor som delegation, ansvarsutkrävande, kampen om regeringsmakten (regeringsbildning) och regeringsavgångar (inklusive nyval).
Den här föreslagna infrastruktursatsningen bygger vidare på tre stora internationella och komparativa projekt om Europeisk parlamentarisk demokrati, där Riksbankens Jubileumsfond varit huvudsponsor för två dessa. Denna satsning utgör dock ingen enkel uppdatering utan innebär att viktiga inslag i den representativa demokratin nu för första gången kartläggs i en systematisk och komparativ europastudie.
Befintliga databaser inkluderar information om partier, regeringar, partisystem och politiska institutioner för 29 Europeiska länder för perioden 1945-2010. De data som dessa projekt samlade in bör uppdateras, delvis göras om (för att t.ex. tillfredsställande kunna studera regeringsavgångar och nyval), och byggas ut. Detta kommer att möjliggöra nya komparativa studier av representativ demokrati, dess utmaningar och möjliga reformer. Uppdateringen och utbyggnaden av dessa dataset kommer att göras av projektdeltagarna, samt med hjälp av "landexperter", dvs. kollegor runt om i Europa.
Den här föreslagna infrastruktursatsningen bygger vidare på tre stora internationella och komparativa projekt om Europeisk parlamentarisk demokrati, där Riksbankens Jubileumsfond varit huvudsponsor för två dessa. Denna satsning utgör dock ingen enkel uppdatering utan innebär att viktiga inslag i den representativa demokratin nu för första gången kartläggs i en systematisk och komparativ europastudie.
Befintliga databaser inkluderar information om partier, regeringar, partisystem och politiska institutioner för 29 Europeiska länder för perioden 1945-2010. De data som dessa projekt samlade in bör uppdateras, delvis göras om (för att t.ex. tillfredsställande kunna studera regeringsavgångar och nyval), och byggas ut. Detta kommer att möjliggöra nya komparativa studier av representativ demokrati, dess utmaningar och möjliga reformer. Uppdateringen och utbyggnaden av dessa dataset kommer att göras av projektdeltagarna, samt med hjälp av "landexperter", dvs. kollegor runt om i Europa.
Slutredovisning
• Infrastrukturens syfte samt utveckling
Infrastrukturprojektet Party Government in Europe Database (PAGED) byggde vidare på tre stora internationella och komparativa projekt om europeisk parlamentarisk demokrati, där Riksbankens Jubileumsfond varit huvudsponsor för två av dessa. Projektets huvudmål var att uppdatera och vidareutveckla infrastrukturen för att möjliggöra studier av regeringsförhandlingar, regeringsbildningar, regeringsstyre, regeringsavgångar, regeringskriser och nyval.
Projektet hade tre huvudmål. Tidigare databaser inkluderade information för 17 västeuropeiska länder från 1945 fram till 1999 och 10 central- och östeuropeiska länder fram till 2014. Det första huvudmålet var att uppdatera och komplettera dessa databaser till 2019, samt inkludera ett nytt land – Kroatien. Uppdateringen och utbyggnaden av dessa data har delvis gjorts i Sverige, men till stor del med hjälp av ”landexperter”, dvs. kollegor runt om i Europa som är experter på politiska partier och regeringar. Dessa har med hjälp av standardiserade kodningsinstruktioner samlat in uppgifter från officiella dokument (från regeringskanslier och parlament), partidokument (valmanifest, koalitionsavtal), mediaanalyser och genom semistrukturerade intervjuer med främst (tidigare) statssekreterare, ministrar och partiledare.
Det andra målet var att förbättra klassificeringen av ett antal variabler rörande – regeringsavgångar; politiska institutioner och beslutsregler (inte minst gällande semi-presidentialism och investituromröstningar); samt att koda ett antal nya variabler. Dessa nya variabler var – förekomsten av så kallade förvalskoalitioner och dess ingående partier, stödpartier till minoritetsregeringar och variationer av olika typer av övergångs- eller interimsregeringar beroende på dess beslutsmakt.
Ett tredje huvudmål var att tillgodose forskare och studenter med olika typer av data lämpade för specifika studieområden eller specifika statistiska metoder. Detta inkluderade ett dataset med politiska partier (snarare än regeringar) som analysenhet, vilket möjliggör studier där de politiska partierna står i fokus. Ett dataset med så kallade ”potentiella regeringar” eller ”protokoalitioner” för att kunna använda sig av diskreta valmodeller. Och slutligen data strukturerade på kvartal-, månads- och årsbasis för att kunna använda tidsvarierande överlevnadsmodeller och som är enkla att kombinera med ekonomiska indikatorer eller opinionsundersökningar.
• Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
PAGED databasen kommer efter de sista uppdateringarna innehålla information rörande partier och regeringar, partisystem och politiska institutioner i samtliga europeiska parlamentariska demokratier för perioden 1945–2019. För första gången finns nu även data för Kroatien. Projektet första huvudmål är inte helt uppfyllt vid tiden för denna slutredovisning då datainsamlingen för Central- och Östeuropa (förutom Kroatien) till viss del är försenad (se mer detaljer nedan).
Projektets tredje huvudmålet är helt uppnått och på basis av de data vi hitintills publicerat finns ytterligare variabler som möjliggör fördjupade studier inom forskningsfältet. De ovannämnda modifieringarna av dataseten finns också tillgängliga för nedladdning.
Utöver detta har vi också utvecklat och lagt till olika visualiseringsverktyg som finns till tillgängliga på: https://erdda.org/data-visualisation/
• Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
Informationen i infrastrukturen har använts av forskare, studenter och även journalister runtom i Europa. Även i Sverige har ett flertal politiska händelser på senare år gjort denna information efterfrågad – hotet om extra val efter riksdagsvalet 2014, den utdragna regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2018, och misstroendeomröstningen som fällde regeringen sommaren 2021.
Bortsett från i media har information från infrastrukturen presenteras vid Sverige riksdag och SCB i samband med firandet av den svenska demokratins 100-årsjubileum, i samband med presentation av forskningsresultat för en bredare allmänhet (t.ex. vid seminarier arrangerade av RJ, SNS och VR) och på forskarbloggen Om makt och politik (https://maktochpolitik.wordpress.com/).
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Det har inte förekommit några oförutsedda tekniska problem under projektets gång. På grund av Covid-19 pandemin blev den senare delen av datainsamlingen gällande regeringar i Central- och Östeuropa tyvärr försenad trots ett års förlängning av projektet. Denna datainsamling kommer att bli färdig under det närmsta året och vi har säkrat den finansiering som krävs för detta. Tyvärr kommer intervjudata att saknas helt eller delvis för några regeringar på grund av att vissa regeringsföreträdare (ofta från högerpopulistiska partier) vägrar låta sig intervjuas av akademiker. I den mån det går har vi i stället förlitat oss på medierapportering. Vi dock att göra nya försök i framtiden med att försöka komplettera datainsamlingen med intervjuer. Det kan ibland vara lättare att få politiker att ställa upp på forskningsintervjuer när dessa inte lägre sitter i regeringen eller till och med lämnat politiken. Vi lyckades inte heller samla in alla data för Luxembourg, men då intervjuerna är genomförda kommer vi kunna komplettera med de data som saknas inom kort.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Umeå universitet och institutionen för statsvetenskap har varit behjälpliga med att stötta infrastrukturen både ekonomiskt och organisatoriskt. Infrastrukturen är även en integrerad del av institutionens forskning och undervisning. Vi har under projekttiden säkrat finansiering av infrastrukturen mellan 2022–2024 via konsortiet Demscore (se demscore.se) som delvis finansieras av Vetenskapsrådets nationella forskningsinfrastrukturbidrag och delvis från Umeå universitet. Vi kommer att aktivt att arbeta för att få en mer långsiktig finansiering efter denna satsning.
• Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
All data är gratis tillgängliga via infrastrukturens hemsida, samt via offentliga dataarkiv. Forskare är även fria att inkludera infrastrukturens data i externa dataarkiv för att bland annat möjliggöra replikering av forskningsresultat. Under projekttiden har infrastrukturens dataset laddats ner c:a 1.000 gånger/år och hemsidan har mellan c:a 1.500–3.000 unika besökare/år.
• Eventuella internationella samarbeten
Det främsta internationella samarbetena äger rum med de drygt 50-talet kollegor runt om i Europa, Kanada och USA som hjälpt till att samla in data för detta och tidigare infrastrukturprojekt. Utöver detta samarbetar infrastrukturen sedan många år tillbaka med Parliaments and governments database (https://parlgov.org/).
• Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen
För att uppmuntra till deltagande och kvalitetsgranskning av data har vi bjudit in de internationella ”landexperterna” till att medverka i bokprojekt och ett specialnummer. Ett samlingsverk som inkluderar Västeuropa och Kroatien gavs ut vid Oxford University Press under 2021 (Bergman m.fl., 2021) och ett andra samlingsverk om regeringar och regeringspolitik i Central- och Östeuropa har planerad utgivning under 2023. Därutöver är ett specialnummer i West European Politics med utgångspunkt i infrastrukturens data under produktion.
Det svenska teamet har också ingått i olika bokprojekt som använt sig av infrastrukturens data. Bland annat en bok om den utdragna regeringsbildningen efter det svenska riksdagsvalet 2018 (Teorell m.fl., 2020) och en bok om den politiska polariseringen i Sverige (Oskarsson m.fl., 2021).
• Länkar till egna webbsidor.
Data och publikationer nås via https://erdda.org/
Infrastrukturprojektet Party Government in Europe Database (PAGED) byggde vidare på tre stora internationella och komparativa projekt om europeisk parlamentarisk demokrati, där Riksbankens Jubileumsfond varit huvudsponsor för två av dessa. Projektets huvudmål var att uppdatera och vidareutveckla infrastrukturen för att möjliggöra studier av regeringsförhandlingar, regeringsbildningar, regeringsstyre, regeringsavgångar, regeringskriser och nyval.
Projektet hade tre huvudmål. Tidigare databaser inkluderade information för 17 västeuropeiska länder från 1945 fram till 1999 och 10 central- och östeuropeiska länder fram till 2014. Det första huvudmålet var att uppdatera och komplettera dessa databaser till 2019, samt inkludera ett nytt land – Kroatien. Uppdateringen och utbyggnaden av dessa data har delvis gjorts i Sverige, men till stor del med hjälp av ”landexperter”, dvs. kollegor runt om i Europa som är experter på politiska partier och regeringar. Dessa har med hjälp av standardiserade kodningsinstruktioner samlat in uppgifter från officiella dokument (från regeringskanslier och parlament), partidokument (valmanifest, koalitionsavtal), mediaanalyser och genom semistrukturerade intervjuer med främst (tidigare) statssekreterare, ministrar och partiledare.
Det andra målet var att förbättra klassificeringen av ett antal variabler rörande – regeringsavgångar; politiska institutioner och beslutsregler (inte minst gällande semi-presidentialism och investituromröstningar); samt att koda ett antal nya variabler. Dessa nya variabler var – förekomsten av så kallade förvalskoalitioner och dess ingående partier, stödpartier till minoritetsregeringar och variationer av olika typer av övergångs- eller interimsregeringar beroende på dess beslutsmakt.
Ett tredje huvudmål var att tillgodose forskare och studenter med olika typer av data lämpade för specifika studieområden eller specifika statistiska metoder. Detta inkluderade ett dataset med politiska partier (snarare än regeringar) som analysenhet, vilket möjliggör studier där de politiska partierna står i fokus. Ett dataset med så kallade ”potentiella regeringar” eller ”protokoalitioner” för att kunna använda sig av diskreta valmodeller. Och slutligen data strukturerade på kvartal-, månads- och årsbasis för att kunna använda tidsvarierande överlevnadsmodeller och som är enkla att kombinera med ekonomiska indikatorer eller opinionsundersökningar.
• Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
PAGED databasen kommer efter de sista uppdateringarna innehålla information rörande partier och regeringar, partisystem och politiska institutioner i samtliga europeiska parlamentariska demokratier för perioden 1945–2019. För första gången finns nu även data för Kroatien. Projektet första huvudmål är inte helt uppfyllt vid tiden för denna slutredovisning då datainsamlingen för Central- och Östeuropa (förutom Kroatien) till viss del är försenad (se mer detaljer nedan).
Projektets tredje huvudmålet är helt uppnått och på basis av de data vi hitintills publicerat finns ytterligare variabler som möjliggör fördjupade studier inom forskningsfältet. De ovannämnda modifieringarna av dataseten finns också tillgängliga för nedladdning.
Utöver detta har vi också utvecklat och lagt till olika visualiseringsverktyg som finns till tillgängliga på: https://erdda.org/data-visualisation/
• Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
Informationen i infrastrukturen har använts av forskare, studenter och även journalister runtom i Europa. Även i Sverige har ett flertal politiska händelser på senare år gjort denna information efterfrågad – hotet om extra val efter riksdagsvalet 2014, den utdragna regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2018, och misstroendeomröstningen som fällde regeringen sommaren 2021.
Bortsett från i media har information från infrastrukturen presenteras vid Sverige riksdag och SCB i samband med firandet av den svenska demokratins 100-årsjubileum, i samband med presentation av forskningsresultat för en bredare allmänhet (t.ex. vid seminarier arrangerade av RJ, SNS och VR) och på forskarbloggen Om makt och politik (https://maktochpolitik.wordpress.com/).
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Det har inte förekommit några oförutsedda tekniska problem under projektets gång. På grund av Covid-19 pandemin blev den senare delen av datainsamlingen gällande regeringar i Central- och Östeuropa tyvärr försenad trots ett års förlängning av projektet. Denna datainsamling kommer att bli färdig under det närmsta året och vi har säkrat den finansiering som krävs för detta. Tyvärr kommer intervjudata att saknas helt eller delvis för några regeringar på grund av att vissa regeringsföreträdare (ofta från högerpopulistiska partier) vägrar låta sig intervjuas av akademiker. I den mån det går har vi i stället förlitat oss på medierapportering. Vi dock att göra nya försök i framtiden med att försöka komplettera datainsamlingen med intervjuer. Det kan ibland vara lättare att få politiker att ställa upp på forskningsintervjuer när dessa inte lägre sitter i regeringen eller till och med lämnat politiken. Vi lyckades inte heller samla in alla data för Luxembourg, men då intervjuerna är genomförda kommer vi kunna komplettera med de data som saknas inom kort.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Umeå universitet och institutionen för statsvetenskap har varit behjälpliga med att stötta infrastrukturen både ekonomiskt och organisatoriskt. Infrastrukturen är även en integrerad del av institutionens forskning och undervisning. Vi har under projekttiden säkrat finansiering av infrastrukturen mellan 2022–2024 via konsortiet Demscore (se demscore.se) som delvis finansieras av Vetenskapsrådets nationella forskningsinfrastrukturbidrag och delvis från Umeå universitet. Vi kommer att aktivt att arbeta för att få en mer långsiktig finansiering efter denna satsning.
• Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
All data är gratis tillgängliga via infrastrukturens hemsida, samt via offentliga dataarkiv. Forskare är även fria att inkludera infrastrukturens data i externa dataarkiv för att bland annat möjliggöra replikering av forskningsresultat. Under projekttiden har infrastrukturens dataset laddats ner c:a 1.000 gånger/år och hemsidan har mellan c:a 1.500–3.000 unika besökare/år.
• Eventuella internationella samarbeten
Det främsta internationella samarbetena äger rum med de drygt 50-talet kollegor runt om i Europa, Kanada och USA som hjälpt till att samla in data för detta och tidigare infrastrukturprojekt. Utöver detta samarbetar infrastrukturen sedan många år tillbaka med Parliaments and governments database (https://parlgov.org/).
• Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen
För att uppmuntra till deltagande och kvalitetsgranskning av data har vi bjudit in de internationella ”landexperterna” till att medverka i bokprojekt och ett specialnummer. Ett samlingsverk som inkluderar Västeuropa och Kroatien gavs ut vid Oxford University Press under 2021 (Bergman m.fl., 2021) och ett andra samlingsverk om regeringar och regeringspolitik i Central- och Östeuropa har planerad utgivning under 2023. Därutöver är ett specialnummer i West European Politics med utgångspunkt i infrastrukturens data under produktion.
Det svenska teamet har också ingått i olika bokprojekt som använt sig av infrastrukturens data. Bland annat en bok om den utdragna regeringsbildningen efter det svenska riksdagsvalet 2018 (Teorell m.fl., 2020) och en bok om den politiska polariseringen i Sverige (Oskarsson m.fl., 2021).
• Länkar till egna webbsidor.
Data och publikationer nås via https://erdda.org/