Demografisk och ekonomisk utveckling under tre sekler. Longitudinella mikrodata för 1800-2007 från Sverige och Taiwan.
I vårt projekt undersöker vi hur ekonomiska förhållanden påverkar olika demografiska utfall. Vi studerar hur giftermål, barnafödande och dödlighet påverkas av kortsiktiga ekonomiska förändringar. I demografi har vår frågestänning varit central sedan Malthus dagar i slutet av 1700-talet. I Sverige har den varit aktuell sedan Alva Myrdal kopplade det låga barnafödandet under 1930-talet till den tidens ekonomiska förhållanden. Ekonomiska cykler har därefter haft en framträdande roll i förklaringar till variationer i barnafödandet under efterkrigstiden.
I det nu aktuella projektet studerar vi sådana samband över ett mycket långt tidsperspektiv (1800-2012) med hjälp av data från församlingsregister och befolkningsregister från Sverige och Taiwan. Vi vill studera hur inverkan av olika ekonomiska faktorer har utvecklats från det historiska jordbrukssamhället, under industrialiseringen, den stora depressionen och de ekonomiska kriserna under efterkrigstiden.
Hur ekonomiska konjunkturer påverkar befolkningsutvecklingen är av intresse både för att förstå nu aktuella relationer mellan ekonomi och demografi och för att få bättre insikt om hur olika befolkningssystem har utvecklats över tid. Vår jämförelse mellan Sverige och Taiwan ger oss bättre möjligheter att studera hur sådana förhållanden varierat över tid och utvecklingsnivå, men också hur de kan skilja sig åt mellan två olika familjesystem.
Slutredovisning
Projektet hade som uppgift att undersöka hur ekonomiska förhållanden påverkar demografiska utfall. De huvudsakliga demografiska utfallen har varit barnafödande, giftermål och dödlighet. Projektet fokuserade framför allt på relationen mellan barnafödande och ekonomiska förhållanden. Projektet använde sig både av historiska och samtida data, med hjälp av kopplade register i båda Sverige och Taiwan.
Projektet genomfördes i stort som planerat mellan 2018 och 2020, med dispositionstid till 2021. Under 2020 till 2021 blev projektledare Kolk involverad i omedelbart angelägen Covid-19 forskning, och projektet fick därmed förlängddispositionstid till 2022. Enbart Kolk har varit anställd i projektet. Projektet har resulterat i ett mycket stort antal vetenskapligt artiklar relaterade till projekts frågeställningar .Kolk har totalt publicerat 34 artiklar mellan 2018-2022 där ungefär hälften relaterar till projektet, 6-8 relaterar till projektet i mycket hög grad.
Resultatet har både resulterat i en översiktlig teoretisk artikel publicerade i Oxford Handbook of Population Ethics, med fokus på ”population theory”, vilket är den central frågeställningen. Samt i en teoretisk artikel om höginkomstländer och utvecklingsländer (med Taiwan och Sverige som exempel) publicerade i Journal of Development Studies. Kolk organiserade dataarbetet i en väl citerad artikel om barnafödande och ekonomiska konjunkturer i Norden (Comoli et. al. 2021). En komparativ artikel om Sverige och Taiwan giftermålsmönster med 200-årigt perspektiv på ekonomisk förändringar har publicerats i History of the Family.
Kolk har även utvecklat ett stort antal artiklar om relationen mellan inkomst och barnafödande på individuell nivå, som direkt relaterar till de kausala mekanismer som diskuteras i projektet. En central artikel om ackumulerad inkomst och barnafödande publicerad i Population Studies har nått stor internationell och svensk uppmärksamhet (bland annat på insidan på DN), och är en del av en större omorientering om forskning mellan inkomst och barnfödande, som visar att sambandet i fler kontexter är positivt, till skillnad från mycket samhällsvetenskaplig forskning som går ut på en negativ koppling. Överlag har ett stort antal artiklar väckt stor internationell uppmärksamhet, och Kolk har givit ett stort antal interjuver i ledande svenska och internationella tidskrifter om projektet (t ex, i Vetenskapsradion, Forskning och Framsteg, DN, SvD).
Det huvudsakliga resultatet av projektet är att ett samband mellan barnafödande och inkomst är positivt, både historiskt och i dagens Sverige. Detta har bekräftats både i ett antal demografiska empiriska studier, samt utforskats teoretiskt . Samma förhållanden verkar gälla även för giftermål. Projektet har i mindre grad undersökt relationen mellan dödlighet och ekonomiska cykler.
Projektet har vidare gett upphov till nya frågeställningar kring social mobilitet (2 olika projekt finansierade av Vetenskaprsrådet), samt forskning om klimat och barnafödande. Forskningen har också bidragit till att Kolk fått ökad kunskap om historiska folkräkningar vilket bidrog till arbetet med en ESO-rapport för finansdepartement. Kolk har även skrivit en rapport för Kinacentrum (under utrikesdepartementet) om Kinas demografi.
Uppehållet i projektet som gav förlänging berodde bland annat på att Kolk organiserade och författade en rapport om överdödlighet i Sverige i Covid-19 för folkhälsomyndigheten.
Uppmärksamhet i media (mindre urval):
Mittuppslag i DN, artikel i aftonbladet.
https://www.dn.se/insidan/forskare-manga-barn-har-blivit-en-klassfraga/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mo7B00/man-med-hog-lon-har-fler-barn
20 minuters inspelning för UR Samtiden, som visats ett antal gånger på Kunskapskanalen.
https://urplay.se/program/220723-ur-samtiden-institutet-for-framtidsstudier-presenterar-ny-forskning-dina-forfader-paverkar-ditt-liv
Cheng & Kolk 2021, och Kolk 2022 (bokkapitel) finns publicerad i ”online depositories” och är tillgängliga i accepterat format för allmänheten. Övriga artiklar är publicerade med ”Gold open access”.
Projektet genomfördes i stort som planerat mellan 2018 och 2020, med dispositionstid till 2021. Under 2020 till 2021 blev projektledare Kolk involverad i omedelbart angelägen Covid-19 forskning, och projektet fick därmed förlängddispositionstid till 2022. Enbart Kolk har varit anställd i projektet. Projektet har resulterat i ett mycket stort antal vetenskapligt artiklar relaterade till projekts frågeställningar .Kolk har totalt publicerat 34 artiklar mellan 2018-2022 där ungefär hälften relaterar till projektet, 6-8 relaterar till projektet i mycket hög grad.
Resultatet har både resulterat i en översiktlig teoretisk artikel publicerade i Oxford Handbook of Population Ethics, med fokus på ”population theory”, vilket är den central frågeställningen. Samt i en teoretisk artikel om höginkomstländer och utvecklingsländer (med Taiwan och Sverige som exempel) publicerade i Journal of Development Studies. Kolk organiserade dataarbetet i en väl citerad artikel om barnafödande och ekonomiska konjunkturer i Norden (Comoli et. al. 2021). En komparativ artikel om Sverige och Taiwan giftermålsmönster med 200-årigt perspektiv på ekonomisk förändringar har publicerats i History of the Family.
Kolk har även utvecklat ett stort antal artiklar om relationen mellan inkomst och barnafödande på individuell nivå, som direkt relaterar till de kausala mekanismer som diskuteras i projektet. En central artikel om ackumulerad inkomst och barnafödande publicerad i Population Studies har nått stor internationell och svensk uppmärksamhet (bland annat på insidan på DN), och är en del av en större omorientering om forskning mellan inkomst och barnfödande, som visar att sambandet i fler kontexter är positivt, till skillnad från mycket samhällsvetenskaplig forskning som går ut på en negativ koppling. Överlag har ett stort antal artiklar väckt stor internationell uppmärksamhet, och Kolk har givit ett stort antal interjuver i ledande svenska och internationella tidskrifter om projektet (t ex, i Vetenskapsradion, Forskning och Framsteg, DN, SvD).
Det huvudsakliga resultatet av projektet är att ett samband mellan barnafödande och inkomst är positivt, både historiskt och i dagens Sverige. Detta har bekräftats både i ett antal demografiska empiriska studier, samt utforskats teoretiskt . Samma förhållanden verkar gälla även för giftermål. Projektet har i mindre grad undersökt relationen mellan dödlighet och ekonomiska cykler.
Projektet har vidare gett upphov till nya frågeställningar kring social mobilitet (2 olika projekt finansierade av Vetenskaprsrådet), samt forskning om klimat och barnafödande. Forskningen har också bidragit till att Kolk fått ökad kunskap om historiska folkräkningar vilket bidrog till arbetet med en ESO-rapport för finansdepartement. Kolk har även skrivit en rapport för Kinacentrum (under utrikesdepartementet) om Kinas demografi.
Uppehållet i projektet som gav förlänging berodde bland annat på att Kolk organiserade och författade en rapport om överdödlighet i Sverige i Covid-19 för folkhälsomyndigheten.
Uppmärksamhet i media (mindre urval):
Mittuppslag i DN, artikel i aftonbladet.
https://www.dn.se/insidan/forskare-manga-barn-har-blivit-en-klassfraga/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mo7B00/man-med-hog-lon-har-fler-barn
20 minuters inspelning för UR Samtiden, som visats ett antal gånger på Kunskapskanalen.
https://urplay.se/program/220723-ur-samtiden-institutet-for-framtidsstudier-presenterar-ny-forskning-dina-forfader-paverkar-ditt-liv
Cheng & Kolk 2021, och Kolk 2022 (bokkapitel) finns publicerad i ”online depositories” och är tillgängliga i accepterat format för allmänheten. Övriga artiklar är publicerade med ”Gold open access”.