Det huvudsakliga resultatet med sabbaticalåret är ett bokmanuskript (som avslutas nästa år) och ett antal publicerade/accepterade artiklar. Vidare har forskningsåret och gästforskarvistelsen också lett till nya forskningssamarbeten, nya forskningsfrågor och ansökningar.

Bokprojektets arbetstitel var ”Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser”. Två förändringar har skett jämfört med planeringen. Den första är att jag har bestämt mig för engelskspråkig utgivning på internationellt förlag istället för en svensk monografi. Jag har fått mitt bokförslag (inkl. bland annat Inledning, utförlig synopsis och provkapitel) accepterat hos PalgraveMacmillan efter sedvanlig granskningsprocess (peer-review). Detta förändrade arbetsgången såtillvida att skrivprocessen tagit lite mer tid än tänkt. En engelskspråkig utgivning är dock välmotiverad. Historiska skildringar av vardagens finansialisering samt konsumtionskreditens och kreditkortens historia domineras av anglosaxiska särskilt amerikanska exempel. Sverige utgör ett i internationell jämförelse intressant fall, dels genom välfärdsstatskontexten, dels på grund av att här kombinerades tidig bankifiering och teknikvänlighet med starkt historiskt-ideologiskt rotat moraliskt motstånd mot konsumtionskrediter. Dessutom är den typen av historiskt grundade kulturekonomiska studier är sällsynta även i internationellt sammanhang.

Den andra förändringen är att jag har utökat manuskriptet med två nya empiriska kapitel samt ett bakgrundskapitel, där det senare utgör en nödvändig kontextualisering i en bok riktad till en internationell publik. Jag har också hittat nytt och mycket relevant arkivmaterial utifrån vilket jag skrev ett helt nytt kapitel (som ej var med i min ansökan) samt kompletterade ett befintligt (se även publikationerna 1 och 2 nedan som delvis överlappar dessa kapitel). I skrivande stund återstår ett empiriskt kapitel att skriva klart samt en del arbete med gemomskrivning, och avslutningskapitel.

Den nya titelrubriken är 'Marketing money in the welfare state. Everyday finances in post-war Sweden'. Boken belyser, som också projektbeskrivningen angav, ”bankifieringen” av efterkrigstidens svenska samhälle. Jag argumenterar för att det hade skett viktiga förändringar i den finansiella vardagskulturen redan före 1980-talets avregleringar, som kan bara förstås om man riktar blicken mot mikronivån. Jag visar i fem olika empiriska delstudier hur en ny finansiell mikroinfrastruktur med checkkonton, kreditkort och diverse andra finansiella tjänster kunde etableras och kulturellt förankras i 1960- och 1970-talets Sverige. Med andra ord handlar studien om marknadiseringen av vardagens pengar i den socialdemokratiska välfärdsstaten, som vanligen uppfattas ha dekommodifierat privatlivets ekonomi, genom socialförsäkringar, pensioner, statligt studiestöd mm. Jag visar hur en rad kulturella hinder överbyggdes av banker och kreditkortsföretag, men också hur den nya finansiella vardagskulturen var förankrad i den svenska välfärdsmodellen. Jag gör kulturteoretiskt inspirerade analyser som bygger på omfattande arkivstudier och i vissa fall tidigare oanvänt material. De studier och teman som belyses i kapitlen handlar om:

1) KLASS och hur löntagaren förvandlades till finanskonsument genom det då nya checklönesystemet.

2) GENUS och domesticeringen av banken genom kampanjer riktade till kvinnor.

3) MORAL och om kreditkortets lansering och konsumtionskreditens normalisering (jfr artikel nr 2 nedan som överlappar detta kapitel)

4) IDEOLOGI: om kommersiella försök att skriva om konsumtionskrediternas historia och få svenskarna att ”avlära sig” finansiell vardagskunskap om sparande och krediter (jfr artikel 1. nedan som överlappar detta kapitel).

5) SOCIAL INGENJÖRSKONST OCH STYRNINGSMENTALITET: om historiska kopplingar mellan industriföretagens intressekontor och bankernas privatekonomiska och betalningsförmedlingstjänster.

(Finansiell) KUNSKAP är ett återkommande tema i alla kapitel och det avslutande kapitlet ”Knowledgeable or knowable consumers” lyfter fram det. De nya konsumenterna av olika bankprodukter förutsattes ha ökade finansiella kunskaper. Rådgivning och försäljning blev ofta svåra att skilja åt. Det viktigaste för banker och kreditkortsföretag var dock inte konsumenternas kunskaper utan den nya detaljkunskapen om kunderna och deras finansiella och köpbeteende. När vardagens transaktioner i allt högre grad skedde genom finansföretagen lärde de känna sina kunder allt närmare och kunde med den nya datortekniken i allt högre grad följa upp dem. Boken avslutas med en utblick mot dagens algoritmiska personaliserade ekonomi. Jag visar att den ur vissa aspekter spåras tillbaka till 1970-talet och att tanken om en sådan ingick i vissa dåtida aktörernas framtidsvisioner.

Parallellt med arbetet med boken har jag publicerat artiklar, deltagit i och organiserat workshops och konferenssessioner och presenterat min forskning i ett flertal sammanhang. Två större refereegranskade internationella artiklar (se 1 och 2 nedan) märks särskilt eftersom dessa hör till kärnan min forskning under det gångna året och är skrivna utifrån studier som också inkluderas i monografin om än i en annan form. Sabbaticalåret har dessutom bidragit till att jag kunde slutföra en del andra publikationer baserade på tidigare empiriska studier. Exempelvis skrev jag klart en engelsk omarbetad version av en studie (se 3. nedan) som har publicerats på svenska tidigare. Den utkom i en antologi hos Palgrave Macmillen som placerar studien i en ny kontext som i sin tur anknyter på flera sätt till monografin (history of marketing and ”consumer engineering”).

Under sabbaticalåret vistades jag som gästforskare vid universitetet Paris-Nanterre i två omgångar (en månad vardera) där min forskarkollega prof. Sabine Effosse är verksam. Jag har under dessa vistelser även varit i kontakt med kollegor vid SciencePo och deltagit i workshops, seminarier och samtal om kommande samarbeten. Tillsammans med prof Effosse organiserade jag en konferenssession vid World Economic History Congress, Boston,”Worthy women, Banking, consumption and feminine finances in the twentieth century”.

Mitt arbete har också resulterat i nya forskningsfrågor och nya forskningsansökningar. För det första forskningen om banker och vardagens finanser ledde mig vidare till frågan om kommersiella intressen i identitetshantering och utfärdandet av identitetsdokument. Jag har skrivit en ansökan för ett större projekt ”The business of identity”, som anknyter (historiskt) till den dagsaktuella frågan om kommersiell övervakning och teoretiskt till argument om förhållandet mellan pengar, identifiering och identitet. För det andra ingår jag i en programansökan om ”Neoliberalism in the Nordics” (med Jenny Andersson som forskningsledare). Min kommande bok berör nämligen på flera sätt neoliberalismens framväxt i nordiska välfärdsstater, dock utan att göra neoliberalismen till ett huvudtema. Genom det planerade programmet och den nya forskningskontexten öppnas därför en rad nya frågor och jag kan på ett angeläget sätt vidareutveckla min forskning om vardagslivets finanser eller bredare om det ekonomiska vardagslivet i det sena 1900-talet, i samarbete med en grupp excellenta nordiska forskare. Min kompetens och mitt analysperspektiv bidrar till forskningsfältet om nordisk neoliberalism genom att den sätter ljus inte endast på neoliberala inslag i den finansiell vardagskulturen redan före 1980-talet utan också hur dessa var inbäddade på mikronivån i den socialdemokratiska välfärdsmodellen. Oavsett utfallet har arbetet med ansökningarna generat några nya samarbeten, som realiseras redan under nästa år i form av workshops och antologiprojekt. Till slut bör nämnas att jag nu efter detta forskningsår lämnar in min ansökan om att bli befordrad till professor.