Frågor om konst och praktik: I dialog med tingen
Syftet är att förklara vilka de förmågor och färdigheter är som möjliggör konstnärligt skapande och estetisk upplevelse, och som kan förklara konstens och skapandets centrala plats i människans liv. Projektet sammanför min tidigare forskning om kreativitet, konst och situerad kognition. Med hjälp av exempel från bildkonst, keramik, modern dans och jazzmusik, visar jag att förmågan att uppskatta och tillverka konstföremål beror på kroppsliga, sinnliga och emotionella processor som möjliggör interaktion mellan människa och artefakt på en för-reflektiv nivå, och hur konstnären mödosamt förfinar dem i sökandet efter ett unikt uttryck. Jag beskriver hur estetisk upplevelse uppstår i en oftast ordlös dialog med konstverket som kräver lyssnande och öppenhet för olikhet, och liknar den dialog vi för med som står oss närmast.
Slutredovisning
SLUTREDOVISNING RJ SABBATICAL 2018
SAB17-1061:1 Ingar Brinck
Projektet har resulterat i ett längre manuskript om de förmågor och färdigheter som möjliggör konstnärligt skapande och estetisk upplevelse, och kan förklara konstens, designens och skapandets centrala plats både ur kognitiv synvinkel och existentiellt i människans liv. Angreppssättet är tvärvetenskapligt med utgångspunkt i samtida filosofi, psykologi, gestforskning, fenomenologi, arkeologi och teorier om konst och konsthantverk. Med hjälp av exempel bl a från bildkonst, keramik, modern dans och jazzmusik undersöker jag hur förmågan att uppskatta och tillverka konst beror på motoriska, kroppsliga, sinnliga och emotionella processor som möjliggör flera former av ickeverbalt samspel mellan människa och artefakt. Själva den pågående processen styrs sällan av konstnären utan uppstår i den kontinuerliga och dynamiska interaktionen mellan individ, material och redskap. De första två kapitlen diskuterar tecknandet, vilket är centralt i många av dessa aktiviteter men tar sig olika uttryck beroende på syfte, tekniker och teknologi. I de följande kapitlen ligger fokus på kontakten mellan material och kropp. I motsats till hur situationen kan te sig upplevelsemässigt leder handen och kroppens rörelse som regel blickens riktning och fokus, och i utforskandet av såväl motiv som material fungerar handen som en kognitiv agent vilken förankrar sökandet i det konkreta.
Sett i ett längre tidsperspektiv spelar material och teknik en avgörande roll för skapande- och förståelseprocessernas utveckling. De avslutande kapitlen placerar skapande och estetisk upplevelse i ett vidare socialt sammanhang organiserat av sociala normer. I nuet kan konst och konsthantverkets praktiker istället öppna upp för en etisk dimension som föregår det regelmässiga. Estetisk upplevelse uppstår i en oftast ordlös, emotionell dialog med material och artefakter, vilken kräver öppenhet för olikhet.
Projektet har även resulterat i två open access-publicerade artiklar och en uppsats i en samling med konferensbidrag (se litteraturlista).
Den ena artikeln är samskriven med Vasudevi Reddy, engelsk utvecklingspsykolog och keramiker, som bidrar med egna erfarenheterna av att dreja och arbeta med lera. Artikeln utgår från hypoteser i bokmanuskriptet och behandlar relationen mellan keramiker och lera under drejningsprocessen. Skickliga keramiker upplever en annan relation till leran och omsätter upplevelsen i ett mera effektivt och samtidigt öppet och känsligt sätt att hantera leran än mindre erfarna. Artikeln förklarar hur erfarna keramikers (och i förlängningen, hantverkare i allmänhet) personliga engagemang i materialet beror av samspelet mellan kroppsliga motoriska och emotionella processer, vilka gör det möjligt att känna hur materialet kommer att reagera på olika rörelser och grepp. Artikeln innebär en nyorientering inom forskningsområdet teoretiskt och metodologiskt. Sedan den publicerades online för 6 månaders sedan har den laddats ner 1500 gånger från tidskriftens webplats (https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11097-019-09629-2).
En andra artikel är samskriven med Christian Balkenius, forskare i robotik och kognitionsvetenskap. Den utgår från bärande delar av bokmanuskriptet vilka behandlar relationen mellan agenten (skaparen eller brukaren) och materialet (konstverk, konsthantverk) från tre olika perspektiv: motoriskt-kognitivt, emotionellt-etiskt, normativt-materiellt. Artikeln tillämpar slutsatserna från dessa diskussioner på relationen mellan människan och samtidens nya teknologi i form av AI och autonoma system, mera specifikt sociala robotar. Syftet är att beskriva ett nytt sätt att närma sig designen av sociala robotar som kan omsättas rent konkret och undviker kända problem med existerande tekniska paradigm.
Forskningen har alltså genererat nya frågor, en del av dessa är tillämpade och utgör basen för nya forskningsansökningar som berör relationen mellan människa och teknik både i den faktiska användningen av tekniken och mera generellt i en nära framtid. Frågorna fördelas på två temata: dels interaktion mellan människa och material/teknologi inom filosofi, kognitiv robotik och psykologi, dels etik och sociala normer inom filosofi, kognitionsvetenskap och människa-maskin interaktion.
Projektet har även givit andra former av resultat, bl a
-- samarbete med musikvetare vid Norwegian University of Science and Technology, Trondheim kring improvisation i jazzgrupper och inom gehörspedagogik,
-- utbyte med forskare vid University of Amsterdam som arbetar med i vid mening ekologiska aspekter på interaktion med material och artefakter inom framför allt filosofi, arkitektur och design,
-- fördjupat forskningssamarbete med Cognitive Robotics Lab i Lund i syfte att experimentellt testa hypoteser med grund i projektet,
-- pågående samtal med svenska konstnärer och skådespelare kring bl a improvisation, kroppslig dialog och etik med potential att på längre sikt förändra den vetenskapliga synen på dessa fenomen.
Förhoppningsvis kan dessa samarbeten fördjupas och komma institutionen som helhet tillgodo.
Forskningens resultat har spridits dels genom presentationer vid konferenser, workshopar, informella seminarier och forskningsutbyten, dels genom media. Härnäst följer en lista över konferenspresentationer och radioframträdande under perioden för Sabbatical:
-- 12th Conference of the International Association of Visual Semiotics, Lund, 22-24 augusti 2019: Presentation and participant in panel: "Enactivist, embodied and embedded approaches in cognitive semiotics"
-- Joint IEEE International Conference on Development and Learning and on Epigenetic Robotics, Oslo, 19-22 Augusti 2019: Poster presentation and conference paper (Proceedings) "Recognition in Human–Robot Interaction: The Gateway to Engagement"
-- Peripatetic Conferences on Cognitive Systems Modeling, arr. by Unversity of Warzaw, 18-21 Oktober 2018: Invited speaker “Dialogue in the making: Engaging with the material world”
-- Fagdag om Jazzgehör/Musical Aptitude in Jazz Improvisation, School of Jazz, NTNU, Trondheim, 22 juni 2018: Projektpresentation och kommentator
-- International Workshop: The Philosophy and Practise of Improvisation, Lund, 11-12 juni 2018, Arrangör; Föredrag: ”Improvisation - Intelligent Skill and Emotional Engagement”
-- Pre-Workshop Improvisation, Arrangör, Malmö, 9-10 juni 2018, inkl. seminarium med två dansare vid Skånes Dansteater
-- Filosofiska rummet P1 Sveriges Radio, Oktober 2019
-- Filosofiska rummet P1 Sveriges Radio, Maj 2019
-- Förmiddag i P4 Sveriges Radio, Augusti 2018
SAB17-1061:1 Ingar Brinck
Projektet har resulterat i ett längre manuskript om de förmågor och färdigheter som möjliggör konstnärligt skapande och estetisk upplevelse, och kan förklara konstens, designens och skapandets centrala plats både ur kognitiv synvinkel och existentiellt i människans liv. Angreppssättet är tvärvetenskapligt med utgångspunkt i samtida filosofi, psykologi, gestforskning, fenomenologi, arkeologi och teorier om konst och konsthantverk. Med hjälp av exempel bl a från bildkonst, keramik, modern dans och jazzmusik undersöker jag hur förmågan att uppskatta och tillverka konst beror på motoriska, kroppsliga, sinnliga och emotionella processor som möjliggör flera former av ickeverbalt samspel mellan människa och artefakt. Själva den pågående processen styrs sällan av konstnären utan uppstår i den kontinuerliga och dynamiska interaktionen mellan individ, material och redskap. De första två kapitlen diskuterar tecknandet, vilket är centralt i många av dessa aktiviteter men tar sig olika uttryck beroende på syfte, tekniker och teknologi. I de följande kapitlen ligger fokus på kontakten mellan material och kropp. I motsats till hur situationen kan te sig upplevelsemässigt leder handen och kroppens rörelse som regel blickens riktning och fokus, och i utforskandet av såväl motiv som material fungerar handen som en kognitiv agent vilken förankrar sökandet i det konkreta.
Sett i ett längre tidsperspektiv spelar material och teknik en avgörande roll för skapande- och förståelseprocessernas utveckling. De avslutande kapitlen placerar skapande och estetisk upplevelse i ett vidare socialt sammanhang organiserat av sociala normer. I nuet kan konst och konsthantverkets praktiker istället öppna upp för en etisk dimension som föregår det regelmässiga. Estetisk upplevelse uppstår i en oftast ordlös, emotionell dialog med material och artefakter, vilken kräver öppenhet för olikhet.
Projektet har även resulterat i två open access-publicerade artiklar och en uppsats i en samling med konferensbidrag (se litteraturlista).
Den ena artikeln är samskriven med Vasudevi Reddy, engelsk utvecklingspsykolog och keramiker, som bidrar med egna erfarenheterna av att dreja och arbeta med lera. Artikeln utgår från hypoteser i bokmanuskriptet och behandlar relationen mellan keramiker och lera under drejningsprocessen. Skickliga keramiker upplever en annan relation till leran och omsätter upplevelsen i ett mera effektivt och samtidigt öppet och känsligt sätt att hantera leran än mindre erfarna. Artikeln förklarar hur erfarna keramikers (och i förlängningen, hantverkare i allmänhet) personliga engagemang i materialet beror av samspelet mellan kroppsliga motoriska och emotionella processer, vilka gör det möjligt att känna hur materialet kommer att reagera på olika rörelser och grepp. Artikeln innebär en nyorientering inom forskningsområdet teoretiskt och metodologiskt. Sedan den publicerades online för 6 månaders sedan har den laddats ner 1500 gånger från tidskriftens webplats (https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11097-019-09629-2).
En andra artikel är samskriven med Christian Balkenius, forskare i robotik och kognitionsvetenskap. Den utgår från bärande delar av bokmanuskriptet vilka behandlar relationen mellan agenten (skaparen eller brukaren) och materialet (konstverk, konsthantverk) från tre olika perspektiv: motoriskt-kognitivt, emotionellt-etiskt, normativt-materiellt. Artikeln tillämpar slutsatserna från dessa diskussioner på relationen mellan människan och samtidens nya teknologi i form av AI och autonoma system, mera specifikt sociala robotar. Syftet är att beskriva ett nytt sätt att närma sig designen av sociala robotar som kan omsättas rent konkret och undviker kända problem med existerande tekniska paradigm.
Forskningen har alltså genererat nya frågor, en del av dessa är tillämpade och utgör basen för nya forskningsansökningar som berör relationen mellan människa och teknik både i den faktiska användningen av tekniken och mera generellt i en nära framtid. Frågorna fördelas på två temata: dels interaktion mellan människa och material/teknologi inom filosofi, kognitiv robotik och psykologi, dels etik och sociala normer inom filosofi, kognitionsvetenskap och människa-maskin interaktion.
Projektet har även givit andra former av resultat, bl a
-- samarbete med musikvetare vid Norwegian University of Science and Technology, Trondheim kring improvisation i jazzgrupper och inom gehörspedagogik,
-- utbyte med forskare vid University of Amsterdam som arbetar med i vid mening ekologiska aspekter på interaktion med material och artefakter inom framför allt filosofi, arkitektur och design,
-- fördjupat forskningssamarbete med Cognitive Robotics Lab i Lund i syfte att experimentellt testa hypoteser med grund i projektet,
-- pågående samtal med svenska konstnärer och skådespelare kring bl a improvisation, kroppslig dialog och etik med potential att på längre sikt förändra den vetenskapliga synen på dessa fenomen.
Förhoppningsvis kan dessa samarbeten fördjupas och komma institutionen som helhet tillgodo.
Forskningens resultat har spridits dels genom presentationer vid konferenser, workshopar, informella seminarier och forskningsutbyten, dels genom media. Härnäst följer en lista över konferenspresentationer och radioframträdande under perioden för Sabbatical:
-- 12th Conference of the International Association of Visual Semiotics, Lund, 22-24 augusti 2019: Presentation and participant in panel: "Enactivist, embodied and embedded approaches in cognitive semiotics"
-- Joint IEEE International Conference on Development and Learning and on Epigenetic Robotics, Oslo, 19-22 Augusti 2019: Poster presentation and conference paper (Proceedings) "Recognition in Human–Robot Interaction: The Gateway to Engagement"
-- Peripatetic Conferences on Cognitive Systems Modeling, arr. by Unversity of Warzaw, 18-21 Oktober 2018: Invited speaker “Dialogue in the making: Engaging with the material world”
-- Fagdag om Jazzgehör/Musical Aptitude in Jazz Improvisation, School of Jazz, NTNU, Trondheim, 22 juni 2018: Projektpresentation och kommentator
-- International Workshop: The Philosophy and Practise of Improvisation, Lund, 11-12 juni 2018, Arrangör; Föredrag: ”Improvisation - Intelligent Skill and Emotional Engagement”
-- Pre-Workshop Improvisation, Arrangör, Malmö, 9-10 juni 2018, inkl. seminarium med två dansare vid Skånes Dansteater
-- Filosofiska rummet P1 Sveriges Radio, Oktober 2019
-- Filosofiska rummet P1 Sveriges Radio, Maj 2019
-- Förmiddag i P4 Sveriges Radio, Augusti 2018