Hemmuseum som digitalt kulturarv. Thielska Galleriet
Projektet syftar till att stimulera utvecklingen av kritiska perspektiv på hemmuseets specifika möjligheter och begränsningar som materiellt och digitalt kulturarv. Målet är att säkerställa digital tillgång till samlingar och arkiv på Thielska Galleriet för forskare, professionella i museivärlden och en bredare publik med ett allmänt intresse inom områden som konsthistoria, museologi, curatoriella studier, ekonomisk historia, litteratur, historia och kulturstudier.
Detta projekt gör det möjligt för olika typer av källor att föras samman digitalt på ett sätt som är specifikt för ett hemmuseum. Thielska Galleriet är ett av de första offentliga hemmuseerna i Sverige. Museet öppnades för publiken år 1926 och symboliserar en viktig och dynamisk period i den svenska och europeiska historien, med bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel, hans familj och deras stora samling av nordisk symbolistisk konst som kärna.
Detta infrastrukturprojekt befinner sig i skärningspunkten mellan museologi, konsthistoria och digital humaniora. Samlingarna av konst, konsthantverk och arkivmaterial på Thielska Galleriet är ett särskilt intressant material eftersom de utgör en integrerad enhet som är full av korsreferenser mellan brev, fotografier, konstverk, själva byggnaden och dess interiör, som i sin tur har band till den omgivande kulturen, både i historien och idag.
Slutredovisning
Infrastrukturens syfte samt utveckling
Det övergripande syftet för projektet har varit att stimulera utvecklingen av kritiska perspektiv på hemmuseets specifika egenskaper som materiellt och digitalt kulturarv - ett historiskt hus med samlingar som även är spår av de människor som en gång bodde på platsen. Arbetet har resulterat i upprättandet av en databas och en sökbar katalog på museets hemsida där Thielska Galleriets alla föremål, både konst och konsthantverk samt arkivhandlingar såsom brev, fotografier, album, klippböcker med mera har registrerats. En stabil infrastruktur har etablerats som gör samlingar och arkiv tillgängliga för forskare, konst- och museiprofessionella likväl som intresserad allmänhet och den bredare publiken. Digitaliseringen av Thielska Galleriets samlingar har därmed också inneburit att ett samlingsförvaltningssystem introducerats, vilket kommer att stärka museet interna arbete.
Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Digitaliseringen har medfört en nyinventering av Thielska Galleriets samlingar och arkiv. Ny information har tillkommit och uppgifter har kompletterats. Under genomgång av möbelsamlingen, inkl. dokumentation och jämförelse med inventeringen gjord 1929, har bland annat framkommit vilka möbler som tillhört Ernest Thiels bohag och vilka som tillkommit senare. En stor del av konstverken och konsthantverksföremålen (inkl. möblerna) har fotograferats för första gången och samlingarna kan nu presenteras digitalt i sin helhet. 945 konstverk, 165 möbler och konsthantverk och 5993 arkivobjekt finns nu registrerade i databasen MuseumPlus. Efter upphovsrättsliga regler finns totalt 5757 objekt tillgängliga online. Databasen har tagits i bruk och alla objekt i arkiv och samlingar har registrerats, vilket har underlättat det interna arbetet med samlingarna, inte bara för personalen i logistik- och kunskapsfrågor, men även för konservatorernas arbete då alla konditions- och konserveringsrapporter nu finns registrerade i databasen.
Under projektets gång har projektets anställda samverkat med företaget Zetcom för att utveckla en ny sökservice online, MuseumPlus Online 1.0. Denna onlinepublikation blev offentlig den 29 april 2021. Publikationen finns tillgänglig via Thielska Galleriets hemsida. Den innehåller alla objekt som med hänsyn till upphovsrättsliga regler kan publiceras online. Alla bilder är nedladdningsbara i onlinelösningen och merparten av arkivmaterialet går att ladda ner i PDF-format.
Ett av projektets syften har varit att lyfta fram hemmuseets särskilda förutsättningar genom att skapa många korsreferenser i databasen, vilket visar de nära sambanden mellan arkiv, konstsamling och konsthantverksamling. Ett bra exempel är Richard Berghs målning Riddaren och Jungfrun (1897) som är länkad i databasen till flera av Berghs skissblock från Visby med motivstudier till målningen, oljeskisser och brev relaterade till verket. Ett annat exempel är hur Gustaf Fjaestads för Thiel specialdesignade soffa (1907 – 1909) nu är länkad till brev mellan Fjaestad och Thiel och till andra möbler i samma serie. På så sätt ges en mer fullständig bild av möbelns tillkomst där en besökare till sökservicen online själv kan dra slutsatser genom att studera materialet online. De specifika egenskaper som kan tillskrivas Thielska Galleriet som ett hemmuseum kan genom systemet av korsreferenser därmed synliggöras och referenserna är publicerade i hemsidans sökfunktion.
Fram till releasen av onlinepublikationen, har projektet arbetat med forskarservice genom att ge tillgång till det redan digitiserade materialet vid efterfrågan. Detta har bidragit till utvecklingen av forskningsprojekt, t.ex. planerad utgivning av Ulf Lindes skrifter på engelska och tre studentuppsatser i konstvetenskap på kandidat- och magisternivå (Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola). En doktorand i religionshistoria (SU) skriver sin avhandling om Ellen Key och har tagit del av den digitiserade brevväxlingen mellan Gerda Bergh, Richard Bergh och Ellen Key. Doktoranden i fråga har precis meddelat att breven har varit viktiga pusselbitar för arbetet och att ett avhandlingsmanus till avhandlingen är inlämnat.
Projektet har även bidragit till kunskapsspridning om samlingarna och arkiven genom att ta emot praktikanter från teknisk konstvetenskap (SU), konstvetenskap (SU och UU) och arkivvetenskap (SH). Dessa studenter har varit både engagerade och motiverade av projektet arbete och bidragit till slutresultatet.
Arbetet med digitalisering och tillhörande inventering av konstsamlingen gav idén till utställningen Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar som visades under sommaren 2020 och som i sin tur drog till sig uppmärksamhet till mindre kända verk ur konstsamlingen. De äldre målningarna i samlingarna, bl.a. ett porträtt tillskrivet Lucas Cranach den äldre, Porträtt av hertiginnan Katarina av Sachsen, väckte ett internationellt intresse och i maj 2021 kom personal från Riksantikvarieämbetet till Thielska Galleriet i tre dagar för att genomföra en teknisk fotografering av detta verk, tillsammans med ett annat verk tillskrivet Cranach, en förmodad Tintoretto och en El Greco-målning. En expertgrupp med forskare från Nationalmuseum, Kölns teknologiska institut och Autonoma universitet i Madrid är inkopplad för att analysera det tekniska resultatet av fotograferingen. En konservator och en forskare från Nationalmuseum var även närvarande vid RAÄs besök.
Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Ett större arbete än förutspått var att sjösätta onlinepublikationen av databasen MuseumPlus. Den webblösning som först presenterades av företaget Zetcom motsvarade inte våra förväntningar och önskemål och istället blev digitaliseringsprojektet vid Thielska Galleriet ett pilotprojekt för en ny lösning som till slut uppnådde önskat resultat. I tätt samarbete med Zetcom har projektet arbetat med problemlösning och utveckling för att kunna visa museets samlingar och arkiv på ett tillfredställande sätt via ”Sök i samlingar och arkiv”. Under digitaliseringsprocessen har projektet även utvecklats metodologiskt, bland annat genom en noggrann inventering av samtliga objekt och dokument i arkiven (Richard Berghs och Ernest Thiels arkiv) vilket var en förutsättning för att kunna utföra skanningen med Arkitektkopias hjälp. Projektdeltagarna skannade in skört material på plats, såsom skisser och andra dokument. Utvecklingen av onlinelösningen innebar ett mer omfattande arbete än beräknat, även det positiva resultatet att arkiven faktiskt innehöll mer material än vad som tidigare hade registrerats.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Skräddarsydda manualer för användning databas och onlinepublikation har skapats av projektets medlemmar för att Thielska Galleriets personal ska kunna utveckla och underhålla den struktur som har grundlagts. Projektet har tillhandahållit utbildning i användningen av databasen för att den i fortsättningen ska kunna användas till sin fulla potential. Databasen MuseumPlus har sedan implementeringen varit mycket användbar för såväl museets fasta personal som timanställda museivärdar. Besökare till museet har kunnat få svar på specifika frågor om konstnärer eller konstverk genom att personalen har haft tillgång till information genom databasen. Det finns utvecklingspotential av databasens användning i fråga om utlån, försäkringsvärden och andra detaljer som berör den löpande verksamheten. Konservatorer har haft glädje av att på ett enkelt sätt hitta historiska rapporter om verk. Innehåll såsom beskrivningar av enskilda verk och biografiska uppgifter om konstnärer och andra upphovspersoner ska med tiden fyllas på och detta har tydligt förmedlats till de anställa på Thielska Galleriet. Onlinepublikation behöver underhållas och kommunikationen med utvecklare hos zetcom har av projektets medlemmar överlåtits till fast personal.
Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
Vid sidan av den egna onlinepublikationen, har projektet i samband med museets utställning Gustav Vigeland. Skulpturens kraft och känsla (sommaren 2019) lagt upp brevväxlingen mellan konstnären Gustav Vigeland och Ernest Thiel på plattformen Digital Archive. Med anledning av att Edvard Munch är ständigt aktuell, har även brevväxlingen mellan Munch och Thiel även laddats upp på samma plats. Samtliga brev finns i Thielska Galleriets arkiv.
Digital Archive: https://archive.org/details/the-thiel-gallery-archives
Open access gällande högupplösta bilder som TIF-filer av konstverk märkta ”Public Domain” har garanterats genom att projektet har låtit ladda upp dessa till plattformen Wikimedia Commons. Detta har märkbart ökat intresset för Thielska Galleriets samlingar.
Wikimedia Commons: https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Media_contributed_by_Thielska_Galleriet_Stockholm_2020
Eventuella internationella samarbeten
Vid projektets uppstart, togs kontakt med personal på Louvren i Paris som också använder sig av MuseumPlus för delar av sin samlingsförvaltning och projektledare Charlotta Nordström fick möjlighet att besöka museet och se hur museet arbetar med sin samlingsförvaltning.
Munchmuseet i Oslo har visat intresse för ett framtida samarbete då de själva nyligen har digitaliserat Munchs grafik.
Det övergripande syftet för projektet har varit att stimulera utvecklingen av kritiska perspektiv på hemmuseets specifika egenskaper som materiellt och digitalt kulturarv - ett historiskt hus med samlingar som även är spår av de människor som en gång bodde på platsen. Arbetet har resulterat i upprättandet av en databas och en sökbar katalog på museets hemsida där Thielska Galleriets alla föremål, både konst och konsthantverk samt arkivhandlingar såsom brev, fotografier, album, klippböcker med mera har registrerats. En stabil infrastruktur har etablerats som gör samlingar och arkiv tillgängliga för forskare, konst- och museiprofessionella likväl som intresserad allmänhet och den bredare publiken. Digitaliseringen av Thielska Galleriets samlingar har därmed också inneburit att ett samlingsförvaltningssystem introducerats, vilket kommer att stärka museet interna arbete.
Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Digitaliseringen har medfört en nyinventering av Thielska Galleriets samlingar och arkiv. Ny information har tillkommit och uppgifter har kompletterats. Under genomgång av möbelsamlingen, inkl. dokumentation och jämförelse med inventeringen gjord 1929, har bland annat framkommit vilka möbler som tillhört Ernest Thiels bohag och vilka som tillkommit senare. En stor del av konstverken och konsthantverksföremålen (inkl. möblerna) har fotograferats för första gången och samlingarna kan nu presenteras digitalt i sin helhet. 945 konstverk, 165 möbler och konsthantverk och 5993 arkivobjekt finns nu registrerade i databasen MuseumPlus. Efter upphovsrättsliga regler finns totalt 5757 objekt tillgängliga online. Databasen har tagits i bruk och alla objekt i arkiv och samlingar har registrerats, vilket har underlättat det interna arbetet med samlingarna, inte bara för personalen i logistik- och kunskapsfrågor, men även för konservatorernas arbete då alla konditions- och konserveringsrapporter nu finns registrerade i databasen.
Under projektets gång har projektets anställda samverkat med företaget Zetcom för att utveckla en ny sökservice online, MuseumPlus Online 1.0. Denna onlinepublikation blev offentlig den 29 april 2021. Publikationen finns tillgänglig via Thielska Galleriets hemsida. Den innehåller alla objekt som med hänsyn till upphovsrättsliga regler kan publiceras online. Alla bilder är nedladdningsbara i onlinelösningen och merparten av arkivmaterialet går att ladda ner i PDF-format.
Ett av projektets syften har varit att lyfta fram hemmuseets särskilda förutsättningar genom att skapa många korsreferenser i databasen, vilket visar de nära sambanden mellan arkiv, konstsamling och konsthantverksamling. Ett bra exempel är Richard Berghs målning Riddaren och Jungfrun (1897) som är länkad i databasen till flera av Berghs skissblock från Visby med motivstudier till målningen, oljeskisser och brev relaterade till verket. Ett annat exempel är hur Gustaf Fjaestads för Thiel specialdesignade soffa (1907 – 1909) nu är länkad till brev mellan Fjaestad och Thiel och till andra möbler i samma serie. På så sätt ges en mer fullständig bild av möbelns tillkomst där en besökare till sökservicen online själv kan dra slutsatser genom att studera materialet online. De specifika egenskaper som kan tillskrivas Thielska Galleriet som ett hemmuseum kan genom systemet av korsreferenser därmed synliggöras och referenserna är publicerade i hemsidans sökfunktion.
Fram till releasen av onlinepublikationen, har projektet arbetat med forskarservice genom att ge tillgång till det redan digitiserade materialet vid efterfrågan. Detta har bidragit till utvecklingen av forskningsprojekt, t.ex. planerad utgivning av Ulf Lindes skrifter på engelska och tre studentuppsatser i konstvetenskap på kandidat- och magisternivå (Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola). En doktorand i religionshistoria (SU) skriver sin avhandling om Ellen Key och har tagit del av den digitiserade brevväxlingen mellan Gerda Bergh, Richard Bergh och Ellen Key. Doktoranden i fråga har precis meddelat att breven har varit viktiga pusselbitar för arbetet och att ett avhandlingsmanus till avhandlingen är inlämnat.
Projektet har även bidragit till kunskapsspridning om samlingarna och arkiven genom att ta emot praktikanter från teknisk konstvetenskap (SU), konstvetenskap (SU och UU) och arkivvetenskap (SH). Dessa studenter har varit både engagerade och motiverade av projektet arbete och bidragit till slutresultatet.
Arbetet med digitalisering och tillhörande inventering av konstsamlingen gav idén till utställningen Dolda skatter ur Thielska Galleriets samlingar som visades under sommaren 2020 och som i sin tur drog till sig uppmärksamhet till mindre kända verk ur konstsamlingen. De äldre målningarna i samlingarna, bl.a. ett porträtt tillskrivet Lucas Cranach den äldre, Porträtt av hertiginnan Katarina av Sachsen, väckte ett internationellt intresse och i maj 2021 kom personal från Riksantikvarieämbetet till Thielska Galleriet i tre dagar för att genomföra en teknisk fotografering av detta verk, tillsammans med ett annat verk tillskrivet Cranach, en förmodad Tintoretto och en El Greco-målning. En expertgrupp med forskare från Nationalmuseum, Kölns teknologiska institut och Autonoma universitet i Madrid är inkopplad för att analysera det tekniska resultatet av fotograferingen. En konservator och en forskare från Nationalmuseum var även närvarande vid RAÄs besök.
Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Ett större arbete än förutspått var att sjösätta onlinepublikationen av databasen MuseumPlus. Den webblösning som först presenterades av företaget Zetcom motsvarade inte våra förväntningar och önskemål och istället blev digitaliseringsprojektet vid Thielska Galleriet ett pilotprojekt för en ny lösning som till slut uppnådde önskat resultat. I tätt samarbete med Zetcom har projektet arbetat med problemlösning och utveckling för att kunna visa museets samlingar och arkiv på ett tillfredställande sätt via ”Sök i samlingar och arkiv”. Under digitaliseringsprocessen har projektet även utvecklats metodologiskt, bland annat genom en noggrann inventering av samtliga objekt och dokument i arkiven (Richard Berghs och Ernest Thiels arkiv) vilket var en förutsättning för att kunna utföra skanningen med Arkitektkopias hjälp. Projektdeltagarna skannade in skört material på plats, såsom skisser och andra dokument. Utvecklingen av onlinelösningen innebar ett mer omfattande arbete än beräknat, även det positiva resultatet att arkiven faktiskt innehöll mer material än vad som tidigare hade registrerats.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Skräddarsydda manualer för användning databas och onlinepublikation har skapats av projektets medlemmar för att Thielska Galleriets personal ska kunna utveckla och underhålla den struktur som har grundlagts. Projektet har tillhandahållit utbildning i användningen av databasen för att den i fortsättningen ska kunna användas till sin fulla potential. Databasen MuseumPlus har sedan implementeringen varit mycket användbar för såväl museets fasta personal som timanställda museivärdar. Besökare till museet har kunnat få svar på specifika frågor om konstnärer eller konstverk genom att personalen har haft tillgång till information genom databasen. Det finns utvecklingspotential av databasens användning i fråga om utlån, försäkringsvärden och andra detaljer som berör den löpande verksamheten. Konservatorer har haft glädje av att på ett enkelt sätt hitta historiska rapporter om verk. Innehåll såsom beskrivningar av enskilda verk och biografiska uppgifter om konstnärer och andra upphovspersoner ska med tiden fyllas på och detta har tydligt förmedlats till de anställa på Thielska Galleriet. Onlinepublikation behöver underhållas och kommunikationen med utvecklare hos zetcom har av projektets medlemmar överlåtits till fast personal.
Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
Vid sidan av den egna onlinepublikationen, har projektet i samband med museets utställning Gustav Vigeland. Skulpturens kraft och känsla (sommaren 2019) lagt upp brevväxlingen mellan konstnären Gustav Vigeland och Ernest Thiel på plattformen Digital Archive. Med anledning av att Edvard Munch är ständigt aktuell, har även brevväxlingen mellan Munch och Thiel även laddats upp på samma plats. Samtliga brev finns i Thielska Galleriets arkiv.
Digital Archive: https://archive.org/details/the-thiel-gallery-archives
Open access gällande högupplösta bilder som TIF-filer av konstverk märkta ”Public Domain” har garanterats genom att projektet har låtit ladda upp dessa till plattformen Wikimedia Commons. Detta har märkbart ökat intresset för Thielska Galleriets samlingar.
Wikimedia Commons: https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Media_contributed_by_Thielska_Galleriet_Stockholm_2020
Eventuella internationella samarbeten
Vid projektets uppstart, togs kontakt med personal på Louvren i Paris som också använder sig av MuseumPlus för delar av sin samlingsförvaltning och projektledare Charlotta Nordström fick möjlighet att besöka museet och se hur museet arbetar med sin samlingsförvaltning.
Munchmuseet i Oslo har visat intresse för ett framtida samarbete då de själva nyligen har digitaliserat Munchs grafik.