Vabbande föräldrar på en ojämställd arbetsmarknad. Varierar tillfällig föräldrapenning för vård av barn och dess löneeffekt med socioekonomisk position och familjesituation?
Jämställdhet har länge varit på den politiska agendan i Sverige men ändå kvarstår betydande könsskillnader i arbete och omsorg. Det får konsekvenser för många aspekter av kvinnors och mäns liv, inte minst arbetslivet. Detta projekt handlar om en typ av omsorg som har studerats väldigt lite: Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (vab). Vab är en viktig del av småbarnslivet för föräldrar. Det är också analytiskt intressant eftersom vab speglar hur föräldrar fördelar arbete och omsorg i familjen mer generellt. Det är sannolikt att frånvaro pga. vab påverkar arbetets organisering och därmed den anställdas lön. Ett rimligt antagande är att konsekvenserna av vab varierar med socioekonomisk position och arbetsförhållanden men detta har hittills knappast studerats. Med hjälp av omfattande register- och survey-data och statistiska metoder för longitudinell analys belyser det här projektet behovet av och möjligheten att använda sig av den generösa försäkringen, och dess löneeffekter, i olika grupper av föräldrar. Fäder och mödrar, föräldrar i olika socioekonomiska positioner och föräldrar i intakta familjer, ombildade familjer och separerade/skilda föräldrar jämförs. Analyser av vab ger unika möjligheter att särskilja några av de viktigaste teoretiska förklaringarna till fördelningen av omsorg mellan kvinnor och män. Fördelar föräldrar omsorgen mellan sig utifrån vad som är ekonomiskt rationellt givet könsskillnaderna på arbetsmarknaden eller gör de kön genom arbete och omsorg?
Slutredovisning
Syftet med det här projektet har varit att studera uttag av vab, tillfällig föräldrapenning för vård av barn, bland fäder och mödrar i Sverige. Fäder tar ut en relativt stor andel av vab-dagarna, men de tar fortfarande ut färre dagar än mödrar gör. Vab är intressant eftersom att det är en viktig del av småbarnslivet som sannolikt påverkar vabbande föräldrars arbetsplats och arbetsgivare och därmed får konsekvenser för föräldrars arbetsliv. Vab är också analytiskt intressant eftersom att det är en aspekt av hur föräldrar fördelar arbete och omsorg som, till skillnad från den föräldraledighet som tas ut under en längre period för att ta hand om små barn, inte påverkas av fysiologiska aspekter av tidigt föräldraskap som t.ex. amning, och normer och ideal kring sådana aspekter. I studier av vab går det därför att skilja betydelsen av föräldrarnas egenskaper och villkor så som genus, arbetsförhållanden och inkomst från sådana fysiologiska aspekter, och relaterade normer och ideal, som annars kan vara den egentliga orsaken till att fäder och mödrar gör olika saker och fördelar uppgifter olika mellan sig.
Utveckling och genomförande
Projektets omfattning blev mindre än planerat eftersom att Boye tidigt under projekttiden började arbeta som undersökningsledare för Levnadsnivåundersökningen 2020-22, en riksrepresentativ surveyundersökning som blev extra omfattande och lång bland annat pga. Corona-pandemin. Boye har därför arbetat i projektet på deltid och under kortare perioder av den totala projekttiden.
Resultat
Projektet har resulterat i en vetenskaplig artikel där survey-data används för att studera samband mellan vab-uttag och fäders och mödrars arbetsförhållanden. En ytterligare, påbörjad studie handlar om vab-uttag i olika socioekonomiska grupper och här analyseras registerdata.
I den färdiga studien om samband mellan vab och arbetsförhållanden analyseras data från Levnadsnivåundersökningen (LNU). Tidigare studier har visat att vab bland annat hänger samman med föräldrars ekonomiska resurser och att större egna ekonomiska resurser och, om föräldrarna lever tillsammans, relativa resurser jämfört med den andra föräldern hänger samman med ett lägre uttag av vab. En bakomliggande, eller egentlig, orsak till sådana samband skulle kunna vara att villkoren på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan grupper med olika ekonomiska resurser. Liknande skillnader finns mellan fäder och mödrar; de tenderar att ha olika positioner på arbetsmarknaden och därmed såväl olika inkomst och lön som olika arbetsförhållanden.
Många föräldrar som är berättigade till vab vabbar inte, så både sannolikheten att vabba alls och antalet vab-dagar bland föräldrar som vabbar analyseras (med en s k ’two-part model’). Projektets resultat tyder på att arbetsvillkor har betydelse för vab-uttag, men det förklarar inte sambandet mellan föräldrars inkomst och vab. Mönstren ser dessutom olika ut när det gäller sannolikheten att vabba och antalet dagar som vabbande föräldrar tar ut. Sannolikheten att vabba är lägre bland föräldrar med tidskrävande arbete (obetald övertid, resor i arbetet och arbetsledaransvar) och bland dem som har en relativt osäker situation på arbetsmarknaden för att de har en tidsbegränsad anställning. En högre inkomst är förknippad med en lägre sannolikhet att vabba bland fäder. Bland mödrar är sannolikheten att vabba istället speciellt låg bland dem med låga inkomster. Sannolikheten att vabba är betydligt lägre bland fäder än bland mödrar och hänger i viss mån ihop med att fäder i högre grad än mödrar har tidskrävande arbete och högre inkomster. En betydande skillnad i sannolikhet kvarstår dock även med hänsyn tagen till dessa könsskillnader på arbetsmarknaden.
Antalet vab-dagar som vabbande föräldrar tar ut är lägre bland föräldrar som är relativt starka i förhållande till sin arbetsgivare för att de har värdefulla kunskaper. Dessutom använder mödrar med flexibel arbetstid färre dagar än mödrar som inte har flexibel arbetstid. Troligen använder de flexibiliteten för att kunna vara hemma med sjukt barn utan att använda sig av försäkringen. Fler fäder än mödrar har flexibel arbetstid men fäder verkar inte använda flexibiliteten på samma sätt. Både fäder och mödrar tar ut färre vab-dagar ju högre inkomst de har. Könsskillnaden i antal vab-dagar som tas ut bland vabbande föräldrar är relativt liten. Den hänger dock i hög grad ihop med att fäder har en starkare position gentemot sina arbetsgivare och högre inkomster än mödrar har.
Viktiga slutsatser från projektet är att arbetsförhållanden inte förklarar sambandet mellan inkomst och sannolikheten att vabba, men de kan tillsammans med inkomst till stor del förklara att vabbande fäder avstår från lönearbete för att ta hand om barn under färre dagar på ett år än mödrar gör. Viktigt är att könsskillnader i varken arbetsförhållanden eller inkomst (helt) förklarar varför fäder är mycket mindre benägna än mödrar att alls använda sig av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn.
Utveckling och genomförande
Projektets omfattning blev mindre än planerat eftersom att Boye tidigt under projekttiden började arbeta som undersökningsledare för Levnadsnivåundersökningen 2020-22, en riksrepresentativ surveyundersökning som blev extra omfattande och lång bland annat pga. Corona-pandemin. Boye har därför arbetat i projektet på deltid och under kortare perioder av den totala projekttiden.
Resultat
Projektet har resulterat i en vetenskaplig artikel där survey-data används för att studera samband mellan vab-uttag och fäders och mödrars arbetsförhållanden. En ytterligare, påbörjad studie handlar om vab-uttag i olika socioekonomiska grupper och här analyseras registerdata.
I den färdiga studien om samband mellan vab och arbetsförhållanden analyseras data från Levnadsnivåundersökningen (LNU). Tidigare studier har visat att vab bland annat hänger samman med föräldrars ekonomiska resurser och att större egna ekonomiska resurser och, om föräldrarna lever tillsammans, relativa resurser jämfört med den andra föräldern hänger samman med ett lägre uttag av vab. En bakomliggande, eller egentlig, orsak till sådana samband skulle kunna vara att villkoren på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan grupper med olika ekonomiska resurser. Liknande skillnader finns mellan fäder och mödrar; de tenderar att ha olika positioner på arbetsmarknaden och därmed såväl olika inkomst och lön som olika arbetsförhållanden.
Många föräldrar som är berättigade till vab vabbar inte, så både sannolikheten att vabba alls och antalet vab-dagar bland föräldrar som vabbar analyseras (med en s k ’two-part model’). Projektets resultat tyder på att arbetsvillkor har betydelse för vab-uttag, men det förklarar inte sambandet mellan föräldrars inkomst och vab. Mönstren ser dessutom olika ut när det gäller sannolikheten att vabba och antalet dagar som vabbande föräldrar tar ut. Sannolikheten att vabba är lägre bland föräldrar med tidskrävande arbete (obetald övertid, resor i arbetet och arbetsledaransvar) och bland dem som har en relativt osäker situation på arbetsmarknaden för att de har en tidsbegränsad anställning. En högre inkomst är förknippad med en lägre sannolikhet att vabba bland fäder. Bland mödrar är sannolikheten att vabba istället speciellt låg bland dem med låga inkomster. Sannolikheten att vabba är betydligt lägre bland fäder än bland mödrar och hänger i viss mån ihop med att fäder i högre grad än mödrar har tidskrävande arbete och högre inkomster. En betydande skillnad i sannolikhet kvarstår dock även med hänsyn tagen till dessa könsskillnader på arbetsmarknaden.
Antalet vab-dagar som vabbande föräldrar tar ut är lägre bland föräldrar som är relativt starka i förhållande till sin arbetsgivare för att de har värdefulla kunskaper. Dessutom använder mödrar med flexibel arbetstid färre dagar än mödrar som inte har flexibel arbetstid. Troligen använder de flexibiliteten för att kunna vara hemma med sjukt barn utan att använda sig av försäkringen. Fler fäder än mödrar har flexibel arbetstid men fäder verkar inte använda flexibiliteten på samma sätt. Både fäder och mödrar tar ut färre vab-dagar ju högre inkomst de har. Könsskillnaden i antal vab-dagar som tas ut bland vabbande föräldrar är relativt liten. Den hänger dock i hög grad ihop med att fäder har en starkare position gentemot sina arbetsgivare och högre inkomster än mödrar har.
Viktiga slutsatser från projektet är att arbetsförhållanden inte förklarar sambandet mellan inkomst och sannolikheten att vabba, men de kan tillsammans med inkomst till stor del förklara att vabbande fäder avstår från lönearbete för att ta hand om barn under färre dagar på ett år än mödrar gör. Viktigt är att könsskillnader i varken arbetsförhållanden eller inkomst (helt) förklarar varför fäder är mycket mindre benägna än mödrar att alls använda sig av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn.