Känslor i 1700-talets vardagsliv: Klass, kön och fromhet i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning
Bondsonen Pehr Stenberg (1758-1824) skapade under drygt fyrtio år ett unikt dokument, en självbiografisk ”levernesbeskrivning”, i tryckt format ca 1900 sidor. Den avspeglar Stenbergs klassresa från västerbottnisk bondemiljö via studier i Åbo till präst i Umeåområdet med stor detaljrikedom, inte bara i miljöskildringar utan också om Stenbergs egna känslor inför de situationer han upplever. Syftet med projektet är att studera hur vardagliga upplevelser av klasskillnader, könspositioner, och kristen tro och världsuppfattning tolkas och gestaltas i termer av känslor i Stenbergs manuskript. Detta sker genom tre delstudier: en handlar om hur hans bondebakgrund påverkar hans möten med borgerskap och adel, samt som präst i möte med en landsbygdsförsamling; vidare en studie om hans kärleksrelationer som informator i herrskapsfamiljer i Åbotrakten och på äktenskapsmarknaden i Umeå; och en studie om hans tolkningar av ”Guds vilja” som kraft i hans liv, där bondefromhet, teologi och upplysningsidéer möts. De intersektionella sambanden mellan rollerna bondson, man och präst kommer att diskuteras genom narrativ analys. Den växande internationella forskningen om emotioner under 17- och 1800-tal har huvudsakligen behandlat över- och medelklass varför detta projekt kommer att utgöra ett väsentligt bidrag till forskningsfronten.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling.
Projektet utgår från prästen Pehr Stenbergs (1758-1824) levernesbeskrivning, ett självbiografiskt upplagt manuskript omfattande i tryckt form ca 1800 sidor. Verket skrevs kontinuerligt under ca 45 år och beskriver hans uppväxt i bondemiljö, studier till präst med perioder som informator i adelsfamiljer, och hans karriär som präst i Umeåregionen. Den uppvisar dubbla ambitioner, både att vara ämnad för familjen men också med en förhoppning om att kunna tjäna som underlag för vetenskapliga studier. Förutom sina miljöbilder är han mycket öppenhjärtig och utelämnande om sitt känsloliv.
Syftet med projektet var att studera hur vardagliga upplevelser av klasskillnader, könspositioner, och kristen tro och världsuppfattning tolkas och gestaltas i termer av känslor i Stenbergs manuskript. Under projektets gång har en tydligare orientering skett i riktning mot ett intersektionellt perspektiv där Stenbergs roll som präst kommit i förgrunden och hanteringen av frågor om klass, kön och tro som invävda i varandra i vardagen blivit analytiskt fokus. Dessutom har våra studier kommit att fokusera på den dubbla karaktären i prästrollen: att vara religiös ledare men också akademiskt utbildad med en sociokulturell tillgång till ett pågående vetenskapligt samtal i tiden.
Kort om genomförandet.
Deltagarna har arbetat med enskilda upplägg men sammanträffat för seminarier ca 2 ggr/termin. Den inträffade covid-19-pandemin samt nödvändiga institutionsåtaganden skapade fördröjningar i arbetets framskridande och verkade hämmande på möjligheterna till samverkan, arrangerande av konferens, internationalisering etcetera, men i huvudsak har projektets syfte och vidare mål uppfyllts.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser.
Ett väsentligt tema inom projektet har rört analysen av Stenbergs uppriktiga redovisningar av olika känsloregister, i vardagen och inför avgörande livshändelser. Känslor av blygsel, osäkerhet, kärlek och förakt är vanligt förekommande i samband med hans upplevelser av sociala skillnader. Förväntningar om ett ståndsmässigt giftermål, den utsatta positionen som lokal religiös ledare, samt hans behov av att hantera social underlägsenhet gav en drivkraft hos honom att beskriva känslor och tillskriva dem olika betydelser av agens.
Vidare är en viktig slutsats att emotioner var ett viktigt tema för den semi-offentliga debatten och undervisningen, särskilt i samtida salongsmiljöer, där det då diskuterades öppet olika arter av känslor, deras roll för personlighetsutveckling och sociala positioners samband med förväntade eller undertryckta känsloregister.
Den kristna tron som livshållning och världsbild integrerade prästen Stenbergs personliga livsprojekt, hans sociala roll som studerad och ”philosophe”, hans yrkeskarriär och sociala position, samt fungerade som medel för social kontroll av befolkningen inom hans församling. ”Guds vilja” är ett återkommande begrepp för en agens han upplevde ingrep i hans liv.
Det metodiska greppet att i analys av personliga dokument utgå från deras resonemang om emotioner har visat sig utmärkt för att kunna uppmärksamma de sociala situationer och relationer som är problematiska i en persons tillvaro. Stenberg beskriver sin blyghet som ett hinder i social samvaro och i uppvaktningar av kvinnor, han utstår skymfer från överordnade, han upprörs i moraliska frågor men håller igen för att inte underminera sin sociala position. Benämnande och diskussion av emotioner blir ett sätt att utvärdera vilka vardagliga upplevelser som haft personlig betydelse för hans livsbana. Projektet har med flera studier bidragit till att sätta nytt ljus på relationerna mellan centrum och periferi avseende lärda kulturer och idéströmningar; mikro- och makrorelationer relaterade till tidsanda och världsbild; samt förståelsehorisonter avseende det tidigmoderna eller kvardröjande förmoderna.
Nya forskningsfrågor.
Stenbergs självbiografiska manuskript rymmer många potentiella forskningsinriktningar som inte har kunnat utnyttjas i detta projekt, framför allt i form av fördjupningar kring olika teman. Hit hör dokumentets avspegling av samtida skriftkultur i vardagen, Stenbergs självpåtagna ”etnografiska uppdrag,” och hans narrativa tekniker för att karaktärisera andra medmänniskor.
Det finns även möjligheteter att vidare utforska Stenbergs skildringar av kyrkans roll i lokalsamhället. Det gäller exempelvis lokala konflikter angående riten för kyrktagning av förlösta gifta kvinnor och hanterandet av lik efter personer som avlidit av självmord. Stenbergs skildring av kvinnors sexualitet skulle också kunna bidra till nya perspektiv på samtida uppfattningar om kvinnlig lust och hur denna uttrycktes.
Projektgruppen har spridit forskningen och resultaten framför allt genom deltagande i olika konferenser:
”Att lämna bonden bakom sig: Social mobilitet och känslor i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, 1770–1780”, Svenska historikermötet, Umeå universitet, juni 2023 (Lindblom).
”A Clergyman in Search of a Wife: Marriage, Status and Emotion in the Life Description of Pehr Stenberg, 1790-1800”, European Social Science History Conference, Göteborgs universitet, april 2023 (Lindblom).
“The Rights and Wrongs of Marriage Made for Love: Courtship and Social Status in the Life Description of Pehr Stenberg, 1780-1790”, The Third Scandinavian 18th Century Conference, Köpenhamns universitet, augusti 2022 (Lindblom).
“Learning the Rules of the Game – Status Elevation and Emotional Distress in the Life Description of Pehr Stenberg, 1770-1800”, Nordiska Historikermötet, Göteborgs universitet, augusti 2022 (Lindblom).
“Making Sense of Romantic Jealousy in late 18th-century Sweden,” History of Experience: Methodologies and Practices, Tampere universitet, mars 2020 (Lindblom).
“Courtship, Class and Conflict in the Life Description of Pehr Stenberg, 1780-1790”, The Second Biennial Conference of the Society for the History of Emotions (SHE), University of Ottawa, oktober 2019 (Lindblom).
Projektet har även presenterats vid en workshop för utbyte mellan svensk och finsk historisk forskning vid Umeå universitet (Lindblom).
Presentation vid autoetnografiska seminariet, Umeå, 27 maj 2021 (Arvidsson).
Presentation vid nordiska etnolog- och folkloristkonferensen i Reykjavik 16 juni 2022, i panel ”Re/telling. Questions of perspective and agency in recontextualizing archived documentations”. (Arvidsson en av tre panel convenors tillsammans med Marie Steinrud, Nordiska Museet och Line Esborg, Norsk folkeminnearkiv)
Offentlig presentation av antologi på Umeå universitetsbibliotek 6 dec 2023, samtliga projektdeltagare.
Vidare har en webbsida producerats pehrstenberg.wordpress.com för att ge kortfattad information och bibliografiska hänvisningar.
Samverkan:
Projektet har samarbetat med redaktörerna för utgivningen av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, vilka givits möjlighet publicera en introduktionsartikel och i gengäld tillhandahållit digitala underlag samt spridit information om projektet i sociala medier.
Intervju om kärleksdimensionerna i Stenbergs verk P4 Västerbotten, feb 2022, (https://sverigesradio.se/artikel/ina-har-studerat-en-umeabos karleksbekymmer-under-1700-talet) (Lindblom)
Föredrag om kärleksdimensionerna i Stenbergs verk på Rådhustorget i Umeå i anslutning till Berättarserie Umeå 400 (https://www.umu.se/nyheter/firar-umea-400-ar-med-berattarserie_11614698/) (Lindblom)
Projektet utgår från prästen Pehr Stenbergs (1758-1824) levernesbeskrivning, ett självbiografiskt upplagt manuskript omfattande i tryckt form ca 1800 sidor. Verket skrevs kontinuerligt under ca 45 år och beskriver hans uppväxt i bondemiljö, studier till präst med perioder som informator i adelsfamiljer, och hans karriär som präst i Umeåregionen. Den uppvisar dubbla ambitioner, både att vara ämnad för familjen men också med en förhoppning om att kunna tjäna som underlag för vetenskapliga studier. Förutom sina miljöbilder är han mycket öppenhjärtig och utelämnande om sitt känsloliv.
Syftet med projektet var att studera hur vardagliga upplevelser av klasskillnader, könspositioner, och kristen tro och världsuppfattning tolkas och gestaltas i termer av känslor i Stenbergs manuskript. Under projektets gång har en tydligare orientering skett i riktning mot ett intersektionellt perspektiv där Stenbergs roll som präst kommit i förgrunden och hanteringen av frågor om klass, kön och tro som invävda i varandra i vardagen blivit analytiskt fokus. Dessutom har våra studier kommit att fokusera på den dubbla karaktären i prästrollen: att vara religiös ledare men också akademiskt utbildad med en sociokulturell tillgång till ett pågående vetenskapligt samtal i tiden.
Kort om genomförandet.
Deltagarna har arbetat med enskilda upplägg men sammanträffat för seminarier ca 2 ggr/termin. Den inträffade covid-19-pandemin samt nödvändiga institutionsåtaganden skapade fördröjningar i arbetets framskridande och verkade hämmande på möjligheterna till samverkan, arrangerande av konferens, internationalisering etcetera, men i huvudsak har projektets syfte och vidare mål uppfyllts.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser.
Ett väsentligt tema inom projektet har rört analysen av Stenbergs uppriktiga redovisningar av olika känsloregister, i vardagen och inför avgörande livshändelser. Känslor av blygsel, osäkerhet, kärlek och förakt är vanligt förekommande i samband med hans upplevelser av sociala skillnader. Förväntningar om ett ståndsmässigt giftermål, den utsatta positionen som lokal religiös ledare, samt hans behov av att hantera social underlägsenhet gav en drivkraft hos honom att beskriva känslor och tillskriva dem olika betydelser av agens.
Vidare är en viktig slutsats att emotioner var ett viktigt tema för den semi-offentliga debatten och undervisningen, särskilt i samtida salongsmiljöer, där det då diskuterades öppet olika arter av känslor, deras roll för personlighetsutveckling och sociala positioners samband med förväntade eller undertryckta känsloregister.
Den kristna tron som livshållning och världsbild integrerade prästen Stenbergs personliga livsprojekt, hans sociala roll som studerad och ”philosophe”, hans yrkeskarriär och sociala position, samt fungerade som medel för social kontroll av befolkningen inom hans församling. ”Guds vilja” är ett återkommande begrepp för en agens han upplevde ingrep i hans liv.
Det metodiska greppet att i analys av personliga dokument utgå från deras resonemang om emotioner har visat sig utmärkt för att kunna uppmärksamma de sociala situationer och relationer som är problematiska i en persons tillvaro. Stenberg beskriver sin blyghet som ett hinder i social samvaro och i uppvaktningar av kvinnor, han utstår skymfer från överordnade, han upprörs i moraliska frågor men håller igen för att inte underminera sin sociala position. Benämnande och diskussion av emotioner blir ett sätt att utvärdera vilka vardagliga upplevelser som haft personlig betydelse för hans livsbana. Projektet har med flera studier bidragit till att sätta nytt ljus på relationerna mellan centrum och periferi avseende lärda kulturer och idéströmningar; mikro- och makrorelationer relaterade till tidsanda och världsbild; samt förståelsehorisonter avseende det tidigmoderna eller kvardröjande förmoderna.
Nya forskningsfrågor.
Stenbergs självbiografiska manuskript rymmer många potentiella forskningsinriktningar som inte har kunnat utnyttjas i detta projekt, framför allt i form av fördjupningar kring olika teman. Hit hör dokumentets avspegling av samtida skriftkultur i vardagen, Stenbergs självpåtagna ”etnografiska uppdrag,” och hans narrativa tekniker för att karaktärisera andra medmänniskor.
Det finns även möjligheteter att vidare utforska Stenbergs skildringar av kyrkans roll i lokalsamhället. Det gäller exempelvis lokala konflikter angående riten för kyrktagning av förlösta gifta kvinnor och hanterandet av lik efter personer som avlidit av självmord. Stenbergs skildring av kvinnors sexualitet skulle också kunna bidra till nya perspektiv på samtida uppfattningar om kvinnlig lust och hur denna uttrycktes.
Projektgruppen har spridit forskningen och resultaten framför allt genom deltagande i olika konferenser:
”Att lämna bonden bakom sig: Social mobilitet och känslor i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, 1770–1780”, Svenska historikermötet, Umeå universitet, juni 2023 (Lindblom).
”A Clergyman in Search of a Wife: Marriage, Status and Emotion in the Life Description of Pehr Stenberg, 1790-1800”, European Social Science History Conference, Göteborgs universitet, april 2023 (Lindblom).
“The Rights and Wrongs of Marriage Made for Love: Courtship and Social Status in the Life Description of Pehr Stenberg, 1780-1790”, The Third Scandinavian 18th Century Conference, Köpenhamns universitet, augusti 2022 (Lindblom).
“Learning the Rules of the Game – Status Elevation and Emotional Distress in the Life Description of Pehr Stenberg, 1770-1800”, Nordiska Historikermötet, Göteborgs universitet, augusti 2022 (Lindblom).
“Making Sense of Romantic Jealousy in late 18th-century Sweden,” History of Experience: Methodologies and Practices, Tampere universitet, mars 2020 (Lindblom).
“Courtship, Class and Conflict in the Life Description of Pehr Stenberg, 1780-1790”, The Second Biennial Conference of the Society for the History of Emotions (SHE), University of Ottawa, oktober 2019 (Lindblom).
Projektet har även presenterats vid en workshop för utbyte mellan svensk och finsk historisk forskning vid Umeå universitet (Lindblom).
Presentation vid autoetnografiska seminariet, Umeå, 27 maj 2021 (Arvidsson).
Presentation vid nordiska etnolog- och folkloristkonferensen i Reykjavik 16 juni 2022, i panel ”Re/telling. Questions of perspective and agency in recontextualizing archived documentations”. (Arvidsson en av tre panel convenors tillsammans med Marie Steinrud, Nordiska Museet och Line Esborg, Norsk folkeminnearkiv)
Offentlig presentation av antologi på Umeå universitetsbibliotek 6 dec 2023, samtliga projektdeltagare.
Vidare har en webbsida producerats pehrstenberg.wordpress.com för att ge kortfattad information och bibliografiska hänvisningar.
Samverkan:
Projektet har samarbetat med redaktörerna för utgivningen av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, vilka givits möjlighet publicera en introduktionsartikel och i gengäld tillhandahållit digitala underlag samt spridit information om projektet i sociala medier.
Intervju om kärleksdimensionerna i Stenbergs verk P4 Västerbotten, feb 2022, (https://sverigesradio.se/artikel/ina-har-studerat-en-umeabos karleksbekymmer-under-1700-talet) (Lindblom)
Föredrag om kärleksdimensionerna i Stenbergs verk på Rådhustorget i Umeå i anslutning till Berättarserie Umeå 400 (https://www.umu.se/nyheter/firar-umea-400-ar-med-berattarserie_11614698/) (Lindblom)