Ensamstående föräldrar i svenska medier. Om representationer av det ensamma föräldraskapet 2010-20
Projektet undersöker hur “ensamstående förälder” konceptualiseras och blir betydelsefullt i en svensk tjugohundratalskontext. Med utgångspunkt i ett empiriskt material bestående av framställningar av ensamstående föräldrar (föräldraskap, föräldrande) i dagspress, life writing film och television utforskar och teoretiserar projektet samtida förståelser av detta familjelivsfenomen. Demografiska, politiska, teknologiska och juridiska förändringar under de senaste årtiondena har effekter på vem som är ensamstående förälder, och hur. Ensamstående förälder-familjer uppkommer bland annat till följd av migration, skilsmässor, och utvecklingen inom assisterad reproduktion (SCB 2014, 2016, 2018). Idag har tjugofem procent av alla barn i Sverige föräldrar som inte lever tillsammans. En stor del av befolkningen har alltså erfarenheter av liv i ensamförälderhushåll. Men medan den ensamstående föräldern (särskilt den ensamma mamman) ofta uppfattas som ett vardagligt inslag i samhällsbilden, blir ensamstående föräldrar samtidigt specialfall som går emot familje-/parnormer, på vis som är starkt kopplade till genus och klass. Projektet bidrar med ny och viktig kunskap om hur det ensamstående föräldraskapet konceptualiseras och framställs, samt hur sådana föräldrars sociala verkligheter synliggörs i olika textgenrer i det samtida Sverige. Projektet är tvärvetenskapligt och analysen av ensamstående föräldrar förenar perspektiv från kulturstudier, socialt arbete och genusforskning.
Slutredovisning
Vetenskaplig slutrapport
Ensamstående föräldrar i svenska medier.
Om representationer av det ensamma föräldraskapet 2010-20. (P19-0790:1)
Helena Wahlström Henriksson (PI)
Projektets syfte samt utveckling. Projektets syfte var att undersöka olika svenska mediers framställningar av ensamstående föräldrar under perioden 2010-2020. Forskningen har besvarat de grundläggande forskningsfrågorna, och mer precisa nya frågor har också formulerats för respektive delstudie. Däribland finns t ex frågor om hur samarbete mellan separerade föräldrar skildras, ensamföräldraskapets tidsdimensioner, och hur klass och respektabilitet skildras i olika medier. Vi har i varje delstudie/publikation under projektåren fokuserat på en specifik medieform åt gången: nyhetspress, film, teve, eller litteratur. Allteftersom har vi också kunnat hänvisa till våra tidigare delstudier och göra jämförelser mellan olika medier/genrer.
Kort om genomförandet. Vi har under projektets tre år samarbetat med datainsamling, analys, skrivande, presentationer och publikationer. År 1 timanställdes en masterstudent som assistent för insamling av data (nyhetspress) via Mediearkivet. Forskarna har hållit intensiva arbetsmöten under 3 dagar ca 2 ggr/termin, med zoommöten däremellan. Forskarna har träffats med referensgruppen varje termin (online under pandemin, efter pandemin i Uppsala). Halvvägsredovisning på RJ skedde i oktober 2021. VT 2022 företog projektforskarna en resa till London för möten med forskare samt arbete på British Library. Forskarna har också haft ”skrivarläger” varje termin för att påbörja nya publikationer och bearbeta/avsluta/omarbeta de pågående. Möten har övervägande ägt rum i Uppsala, på Centrum för genusvetenskap eller på Hotell Clarion Gillet. Två skrivarveckor har förlagts till konferenshotell på annan ort (Vadstena respektive Nynäshamn, båda 2023). Samarbetet har fungerat mycket bra och fortgår efter den av RJ finansierade projekttidens slut, bland annat med ytterligare konferenspresentationer under 2024 (Sociologidagarna i Göteborg, Nordic Sociology Association i Norrköping, och European Sociology Association i Porto). Den initiala planen att göra jämförande studier av ett fenomenet singelföräldrar i flera medieformer var inte genomförbar som ett första steg, men kommer att ske i ett nästa steg genom samskrivande av en populärvetenskaplig bok som sammanfattar och syntetiserar projektets samtliga resultat, för planerad publicering 2025.
COVID-19 effekter: internationalisering har skett såväl via online-konferenser som live-möten; vetenskapliga kontakter likaså. Då internationalisering p g a covid-19-pandemin inte kunde ske enligt plan under projekttiden, beviljades projektet förlängning av internationaliseringsmedel t o m september 2024.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om dessa
Olika medier och olika genrer rymmer olika bilder av ensamstående föräldrar – olikheter som rör såväl kön/genus, klass, etnicitet, ålder/livsskede, med mera, som vilka laddningar begreppen har (kopplat till stigma, normalisering, utsatthet, resiliens, m m). Olika typer av ensamstående föräldrar, i olika familjesituationer figurerar olika beroende på medieform. Medelklasskvinnan dominerar tv-serier medan ekonomiskt utsatta mammor är mer förekommande i dagspressen. När ensamstående föräldrar skildras som individer snarare än som kollektiv i dagspressen finns en större bredd ifråga om socioekonomisk status och etnicitet för ensamstående pappor än för ensamstående mammor.
”Normaliseringen” av ensamföräldraskapet i Sverige figurerar i medieframställningarna – ibland bekräftas den, ibland ifrågasätts den. Dagspressen skriver frekvent om ensamstående föräldrar, och detta utan att stigma kopplas till denna familjeform. I dagspressen ligger tyngdpunkten på ensamstående föräldrar som kollektiv på fattiga utsatta mammor men dessa framställs som kämpande och hårt arbetande hjältar. Ensamstående pappor framställs också som bra på att balansera familj och arbete och som ansvarstagande vardagsföräldrar. Men singelpappor i litterära skildringar upplever sig sakna legitimitet som föräldrar och oroar sig för att förlora kontakten med barnen. Singelföräldrar i film misslyckas/underkänns som föräldrar då de brister i omsorgen om, samt kommunikationen med, sina barn och förälder-barn-kontakten bryts. I film och litteratur är alltså den ”normalitet” som understryks i dagspressen snarast ifrågasatt.
Ensamföräldern i medierna kan bekräfta eller undergräva dominerande samhällsdiskurser; tydliga trender finns angående i vilka medier detta sker. Representationer i dagspress är mer i linje med svensk familjepolicy och jämställdhetsideal i texter om pappor, än i texter om mammor. Såväl ensamma mammor som pappor som individer beskrivs huvudsakligen positivt som kämpande arbetande bra föräldrar, d v s i linje med idéer om ensamstående som ”vanliga skattebetalare”. Andra medier: film, teve och litteratur, där fokus på problem och familjedysfunktion är stark, går på tvärs mot dessa dominerande samhällsdiskurser och ifrågasätter dem därmed.
Nya forskningsfrågor som genererats:
Frågor om hur medföräldraskap figurerar och skildras – och hur det är kopplat till familjesituation, klass, kön, etnicitet och ålder
Frågor om hur tid och temporaliteter figurerar i representationer av ensamföräldraskapet: tiden för ensamföräldraskapet – dess start, dess slut? Historisk tid och dess betydelse för livet som ensamstående. Tiden i livsloppet och förändringar i ensamföräldraskapet genom olika livsskeden.
Frågor om ensamhetens plats i enförälderfamiljen: såväl förälderns ensamhet i frånvaro av stöttande nätverk, som enförälderfamiljens ensamhet som den enda i sitt slag i berättelsen – den isolerade ensamstående föräldern är en vanlig bild i samtliga medier.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt hur samverkan skett. Resultaten har publicerats och spridits vid vetenskapliga konferenser nationellt (t ex Sociologidagarna 2022 och 2024) och internationellt (t ex International Association for Biography and Autobiography Studies/IABA (Turku 2022); Nordic Sociology Association (Norrköping 2024) och European Sociology Association (Porto, 2024) samt 2 konferenser om moderskap i teve och film (Maynooth 2021, 2022), i populärvetenskapliga föredrag och i undervisning inom t ex socionomprogram, lärarprogram, och kurser inom genusstudier, samt via publikationer i såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga former. Disseminering har skett i en mängd som väl överskrider projektplanen.
Vi har hållit seminarier om delar av projektet vid bland annat Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Jönköpings universitet, Turun Yliopisto, Maynooth University, och HWH har hållit gästföreläsningar vid Toronto Metropolitan University och Vilnius universitet. Vi har hållit populärvetenskapliga presentationer bl a på Uppsala stadsbibliotek. En artikel i UNT publicerades 2023 med anledning av publikationen av den populärvetenskapliga samlingsvolymen Enförälderfamiljer. Under projektets gång har vi haft samarbeten och värdefulla dialoger med individuella forskare, t ex Liz Podnieks (Toronto Metropolitan University, Canada), och Stella Bruzzi (UCL, UK) samt Sara de Benedictis (Brunel University, UK) och Kate Gilchrist, (LSE, UK) och Vanessa May (Manchester University UK; och med forskare i Inter/Nationella nätverk, till exempel: MotherNet (EU Twinning); det Nordforsk-finansierade nätverket NORPA; samt The FAMKIN Research group vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet.
Beslut togs under gång om att redigera och ge ut en populärvetenskaplig bok, samt skriva egna kapitel och en inledning till denna. Referensgruppens medlemmar, samt flera andra forskare och författare inbjöds också att bidra med kapitel. Boken, Enförälderfamiljer (Makadam 2023), utgör ett tvär- och mångvetenskapligt och mångröstat bidrag, med kapitel som tar sin utgångspunkt i antingen mediala representationer, intervjuer eller egna erfarenheter. Hemsida för projektet togs fram vid projektstart och har uppdaterats årligen; OA-publikationer är tillgängliga också via denna hemsida. Avslutande internationellt symposium hölls i Uppsala i September 2023; evenemanget var mycket framgångsrikt ifråga om nytt nätverkande, forskningsutbyte, samt att generera nya forskningsidéer.
länk till egna webbsidor
https://www.gender.uu.se/forskning/projekt/ensamstaende-foraldrar-i-svenska-medier/
Ensamstående föräldrar i svenska medier.
Om representationer av det ensamma föräldraskapet 2010-20. (P19-0790:1)
Helena Wahlström Henriksson (PI)
Projektets syfte samt utveckling. Projektets syfte var att undersöka olika svenska mediers framställningar av ensamstående föräldrar under perioden 2010-2020. Forskningen har besvarat de grundläggande forskningsfrågorna, och mer precisa nya frågor har också formulerats för respektive delstudie. Däribland finns t ex frågor om hur samarbete mellan separerade föräldrar skildras, ensamföräldraskapets tidsdimensioner, och hur klass och respektabilitet skildras i olika medier. Vi har i varje delstudie/publikation under projektåren fokuserat på en specifik medieform åt gången: nyhetspress, film, teve, eller litteratur. Allteftersom har vi också kunnat hänvisa till våra tidigare delstudier och göra jämförelser mellan olika medier/genrer.
Kort om genomförandet. Vi har under projektets tre år samarbetat med datainsamling, analys, skrivande, presentationer och publikationer. År 1 timanställdes en masterstudent som assistent för insamling av data (nyhetspress) via Mediearkivet. Forskarna har hållit intensiva arbetsmöten under 3 dagar ca 2 ggr/termin, med zoommöten däremellan. Forskarna har träffats med referensgruppen varje termin (online under pandemin, efter pandemin i Uppsala). Halvvägsredovisning på RJ skedde i oktober 2021. VT 2022 företog projektforskarna en resa till London för möten med forskare samt arbete på British Library. Forskarna har också haft ”skrivarläger” varje termin för att påbörja nya publikationer och bearbeta/avsluta/omarbeta de pågående. Möten har övervägande ägt rum i Uppsala, på Centrum för genusvetenskap eller på Hotell Clarion Gillet. Två skrivarveckor har förlagts till konferenshotell på annan ort (Vadstena respektive Nynäshamn, båda 2023). Samarbetet har fungerat mycket bra och fortgår efter den av RJ finansierade projekttidens slut, bland annat med ytterligare konferenspresentationer under 2024 (Sociologidagarna i Göteborg, Nordic Sociology Association i Norrköping, och European Sociology Association i Porto). Den initiala planen att göra jämförande studier av ett fenomenet singelföräldrar i flera medieformer var inte genomförbar som ett första steg, men kommer att ske i ett nästa steg genom samskrivande av en populärvetenskaplig bok som sammanfattar och syntetiserar projektets samtliga resultat, för planerad publicering 2025.
COVID-19 effekter: internationalisering har skett såväl via online-konferenser som live-möten; vetenskapliga kontakter likaså. Då internationalisering p g a covid-19-pandemin inte kunde ske enligt plan under projekttiden, beviljades projektet förlängning av internationaliseringsmedel t o m september 2024.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om dessa
Olika medier och olika genrer rymmer olika bilder av ensamstående föräldrar – olikheter som rör såväl kön/genus, klass, etnicitet, ålder/livsskede, med mera, som vilka laddningar begreppen har (kopplat till stigma, normalisering, utsatthet, resiliens, m m). Olika typer av ensamstående föräldrar, i olika familjesituationer figurerar olika beroende på medieform. Medelklasskvinnan dominerar tv-serier medan ekonomiskt utsatta mammor är mer förekommande i dagspressen. När ensamstående föräldrar skildras som individer snarare än som kollektiv i dagspressen finns en större bredd ifråga om socioekonomisk status och etnicitet för ensamstående pappor än för ensamstående mammor.
”Normaliseringen” av ensamföräldraskapet i Sverige figurerar i medieframställningarna – ibland bekräftas den, ibland ifrågasätts den. Dagspressen skriver frekvent om ensamstående föräldrar, och detta utan att stigma kopplas till denna familjeform. I dagspressen ligger tyngdpunkten på ensamstående föräldrar som kollektiv på fattiga utsatta mammor men dessa framställs som kämpande och hårt arbetande hjältar. Ensamstående pappor framställs också som bra på att balansera familj och arbete och som ansvarstagande vardagsföräldrar. Men singelpappor i litterära skildringar upplever sig sakna legitimitet som föräldrar och oroar sig för att förlora kontakten med barnen. Singelföräldrar i film misslyckas/underkänns som föräldrar då de brister i omsorgen om, samt kommunikationen med, sina barn och förälder-barn-kontakten bryts. I film och litteratur är alltså den ”normalitet” som understryks i dagspressen snarast ifrågasatt.
Ensamföräldern i medierna kan bekräfta eller undergräva dominerande samhällsdiskurser; tydliga trender finns angående i vilka medier detta sker. Representationer i dagspress är mer i linje med svensk familjepolicy och jämställdhetsideal i texter om pappor, än i texter om mammor. Såväl ensamma mammor som pappor som individer beskrivs huvudsakligen positivt som kämpande arbetande bra föräldrar, d v s i linje med idéer om ensamstående som ”vanliga skattebetalare”. Andra medier: film, teve och litteratur, där fokus på problem och familjedysfunktion är stark, går på tvärs mot dessa dominerande samhällsdiskurser och ifrågasätter dem därmed.
Nya forskningsfrågor som genererats:
Frågor om hur medföräldraskap figurerar och skildras – och hur det är kopplat till familjesituation, klass, kön, etnicitet och ålder
Frågor om hur tid och temporaliteter figurerar i representationer av ensamföräldraskapet: tiden för ensamföräldraskapet – dess start, dess slut? Historisk tid och dess betydelse för livet som ensamstående. Tiden i livsloppet och förändringar i ensamföräldraskapet genom olika livsskeden.
Frågor om ensamhetens plats i enförälderfamiljen: såväl förälderns ensamhet i frånvaro av stöttande nätverk, som enförälderfamiljens ensamhet som den enda i sitt slag i berättelsen – den isolerade ensamstående föräldern är en vanlig bild i samtliga medier.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt hur samverkan skett. Resultaten har publicerats och spridits vid vetenskapliga konferenser nationellt (t ex Sociologidagarna 2022 och 2024) och internationellt (t ex International Association for Biography and Autobiography Studies/IABA (Turku 2022); Nordic Sociology Association (Norrköping 2024) och European Sociology Association (Porto, 2024) samt 2 konferenser om moderskap i teve och film (Maynooth 2021, 2022), i populärvetenskapliga föredrag och i undervisning inom t ex socionomprogram, lärarprogram, och kurser inom genusstudier, samt via publikationer i såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga former. Disseminering har skett i en mängd som väl överskrider projektplanen.
Vi har hållit seminarier om delar av projektet vid bland annat Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Jönköpings universitet, Turun Yliopisto, Maynooth University, och HWH har hållit gästföreläsningar vid Toronto Metropolitan University och Vilnius universitet. Vi har hållit populärvetenskapliga presentationer bl a på Uppsala stadsbibliotek. En artikel i UNT publicerades 2023 med anledning av publikationen av den populärvetenskapliga samlingsvolymen Enförälderfamiljer. Under projektets gång har vi haft samarbeten och värdefulla dialoger med individuella forskare, t ex Liz Podnieks (Toronto Metropolitan University, Canada), och Stella Bruzzi (UCL, UK) samt Sara de Benedictis (Brunel University, UK) och Kate Gilchrist, (LSE, UK) och Vanessa May (Manchester University UK; och med forskare i Inter/Nationella nätverk, till exempel: MotherNet (EU Twinning); det Nordforsk-finansierade nätverket NORPA; samt The FAMKIN Research group vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet.
Beslut togs under gång om att redigera och ge ut en populärvetenskaplig bok, samt skriva egna kapitel och en inledning till denna. Referensgruppens medlemmar, samt flera andra forskare och författare inbjöds också att bidra med kapitel. Boken, Enförälderfamiljer (Makadam 2023), utgör ett tvär- och mångvetenskapligt och mångröstat bidrag, med kapitel som tar sin utgångspunkt i antingen mediala representationer, intervjuer eller egna erfarenheter. Hemsida för projektet togs fram vid projektstart och har uppdaterats årligen; OA-publikationer är tillgängliga också via denna hemsida. Avslutande internationellt symposium hölls i Uppsala i September 2023; evenemanget var mycket framgångsrikt ifråga om nytt nätverkande, forskningsutbyte, samt att generera nya forskningsidéer.
länk till egna webbsidor
https://www.gender.uu.se/forskning/projekt/ensamstaende-foraldrar-i-svenska-medier/