Flexit Lindholmen Science Park: Automatiseringen av journalistiken. Innovation, samarbete och knowledge management vid implementering av AI i nyhetsföretag
Syftet med det här projektet är att förstå hur nyhetsorganisationer arbetar för att hantera olika kompetenser, arbetsflöden och (ibland) motstridiga mål i processen av att automatisera journalistik.
Baserat i skärningspunkten mellan två unika kollaborativa plattformar, Medier & demokrati och AI-innovations of Sweden, strävar projektet efter att förstå tre sammanhängande aspekter: 1) de nätverk av aktörer som deltar i implementeringen av AI i nyhetsarbetet, 2) betydelsen av och metoderna för förhandling och samarbete mellan aktörer i dessa nätverk och 3) betydelsen av organisatoriska villkor för facilitering av redaktionella samarbetaren och innovationer. Målet med att fokusera dessa teman är att identifiera hur grundläggande journalistiska värden kan formas och levas ut genom automatisering av journalistiken.
Det empiriska underlaget består av fallstudier av svenska nyhetsorganisationer där implementering av AI just nu pågår. Studien tillämpar en etnografiskt induktiv ansats, bland annat i form av intervjuer med personer som är delaktiga i tekniska innovationsprocesser (journalister, programmerare, säljare, redaktörer etc.), observationer av möten och arbetsflöden, och studier av strategiska dokument, årsredovisningar och dylikt.
Den teoretiska ramen bygger på organisations- och managementteori samt journalistikforskning, med fokus på begreppen automatiserad journalistik, knowledge management och samarbete.
Slutredovisning
Projektets syfte och utveckling
Syftet med projektet var att förstå hur nyhetsorganisationer arbetar för att hantera olika kompetenser, arbetsflöden och (ibland) motstridiga mål i processen av att automatisera journalistik. När projektet inleddes var automatiseringen fortfarande i en initial fas på redaktionerna. Pandemin gjorde också att studien fick vila sig på andra metoder än den etnografiskt deltagande som det var tänkt och istället användes intervjuer och en enkät, vilket ändå fungerade tillfredsställande. Eftersom AI-utvecklingen framför allt var synlig i de delar av nyhetsföretagen som handlar om marknad, analys och distribution så kom studien naturligt att fokusera på det organisatoriska perspektivet och ledarskapet i förhållande till innovation. Hur arbetar man strategiskt med att utveckla och integrera AI? Vilka aktörer är involverade och hur går processerna till? Det är dessa och liknande frågor som har behandlats i projektet.
Genomförandet
Inom ramen för projektet har ett fyrtiotal kvalitativa intervjuer genomförts, samt ett stort antal samtal och möten för att förstå kontexten. Intervjumaterialet inkluderar chefredaktörer, strateger, utvecklare, analytiker, produktägare och andra som jobbar med att utveckla AI-drivna lösningar kopplat till nyhetsverksamheten. Tio av intervjuerna gjordes med startups och entreprenörer som levererar AI-lösningar till nyhetsbranschen. I materialet ingår också deltagande på digitala möten kopplat till utvecklingen av en ny AI-driven produkt på tidskriften Altinget. Dessa observationer gav förståelse för processen och de olika kompetenser som samarbetar i dylika utvecklingsprojekt. Utöver det kvalitativa materialet gjordes också två enkäter, en 2021 och en 2024. Enkäten gick ut till utvalda mediechefer i Norden och handlade om att ta tempen på AI-utvecklingen i nordiska medieföretag samt att kartlägga frågor relevanta för studiens syfte.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin?
Eftersom det rör sig om ett Flexit-projekt har samverkan varit en central del av arbetet. Det har varit ett viktigt mål att injicera vetenskapliga perspektiv och nätverk i Medier & Demokrati’s verksamhet, samt omvänt att förstärka JMG’s och Göteborgs Universitets samhällsbärande roll, i synnerhet i förhållande till mediebranschen. Exempel på samarbetsytor som Flexit-tiden har resulterat i:
• Projektledning av uppstartsåret av initiativet Future of Democracy, i samarbete med AI Sweden. https://www.futureofdemocracy.se/
• Samarbete mellan JMG och Medier & demokrati i det Erasmus+-finansierade projektet Crossborder Journalism Campus, CJC. Projektet handlar om att utveckla innovativa undervisningsmetoder i undersökande gränsöverskridande journalistik. https://www.gu.se/en/study-gothenburg/crossborder-journalism-campus
• Ansökan 2022 till Creative Europe Programme (CREA) under titeln Investigative Journalism AI. Det tänkta innovationsprojektet involverade fyra universitet, tre innovationshubbar samt fem nyhetsredaktioner i sammanlagt åtta Europeiska länder och syftade till att stärka undersökande journalistik med AI. Ansökan beviljades tyvärr inte, men nätverket finns kvar och har lett till nya samarbeten senare.
• Ansökan 2023 till Vinnova av Democreate, ett projekt riktat till utlysningen Impact innovation med Lindholmen Science Park och Göteborgs Universitet som huvudmän. Ansökan involverade ett tvärdisciplinärt konsortium med över 60 aktörer och syftade till att stärka den kreativa industrin i Sverige. https://www.lindholmen.se/sv/democreate
• Med utgångspunkt i min forskning medverkade jag i programgruppen som organiserade förkonferensen till den internationella konferensen Global Investigative Journalism Conference i Göteborg i september 2023. https://gijc2023.org/pre-conference-day/
• JMG utvecklar just nu en ledarutbildning för digitala redaktioner där centrala personer i Flexit-nätverket medverkar. Utbildningen kommer att ges under läsåret 23/24 och utgår i mångt och mycket ifrån insikter från Flexitprojektet.
• Projektet har också lett till utveckling av läromedel och ett framväxande forskarnätverk kring AI och journalistutbildning.
Projektets viktigaste resultat
1. Ledarskapet har en avgörande betydelse för innovationsklimatet i organisationen och för vilken utsträckning man vågar satsa på utveckling av nya datadrivna lösningar. Men ledarskapet i nyhetsföretagen saknar ofta kunskap och intresse för AI. Det innebär att det största ansvaret för utveckling av AI läggs på teknisk och produktorienterad personal, och att det publicistiska perspektivet inte alltid representeras som det borde. Det betyder också, omvänt, att innovationer som tas fram av teknisk personal kan ha svårt att få genomslag därför att arbetet inte är tillräckligt integrerat och förankrat i det redaktionella arbetet som helhet.
Dock så har vindarna vänt i och med att de stora språkmodellerna lanserades 2023. Numera ser de flesta företag värdet av AI och eldsjälar som tidigare verkade ganska autonomt har nu lyfts upp i ledningsgrupperna.
2. Innovation som syftar till AI och automatisering bedrivs lika mycket, om inte mer, utanför mediehusen. En slutsats från projektet är att journalistiken idag produceras i ett ekosystem där den journalistiska professionen jobbar jämsides med tekniska, analytiska och produktutvecklande kompetenser. Det finns alltså anledning att ompröva den journalist-centrerade syn som traditionellt finns inom journalistikforskningen. Nyheterna produceras nu i samarbete och på lika villkor. I vissa fall kan man till och med säga att journalistiken har tappat mark. Tekniska och kommersiella logiker inte bara utmanar den journalistiska/professionella utan är i många situationer dominerande.
3. En stor del av innovationen i mediebranschen drivs av startups, entreprenörer och större firmor som levererar tech-lösningar till nyhetsföretagen. En delstudie handlar om dessa aktörer, vilka de är och vad de gör. Deras motiv, villkor och innovationskraft har stor betydelse för journalistikens utveckling och utgör därför en viktig del av ekosystemet. Dessa intervjuer bekräftar att journalistiken uppstår i mellanrummet mellan en mängd olika aktörer, varav många inte har någon journalistisk bakgrund och där mediebranschen bara är en av många branscher som tech-företagen jobbar emot. De visar också att både tech-leverantörer och nyhetsföretag bedriver verksamhet som villkoras av stora globala plattformar och molnlösningar. Denna digitala infrastruktur verkar homogeniserande över mediesektorn, i synnerhet då AI bygger på skalbarhet och stora data.
Nya forskningsfrågor
Projektet behandlar ett synnerligen rörligt område, så det finns hela tiden behov av ny kunskap. Exempel på frågeställningar som kan ställas utifrån projektets resultat:
• Var i organisationen bör innovationsarbetet placeras för att det bäst ska kunna integreras i verksamheten på ett hållbart sätt?
• Hur har införandet av stora språkmodeller påverkat dynamiken mellan journalistiska och tekniska/produktorienterade team inom nyhetsorganisationer, både i termer av samarbete och maktbalans?
• Vilka strategier och samarbetsmodeller används av nyhetsorganisationer för att dra nytta av externa teknikleverantörer och startups inom AI och automation, samtidigt som de bibehåller journalistiska värderingar och integritet?
• Hur påverkar närvaron av AI-kompetens i ledningsgrupperna förändringar i innovationsklimatet och strategierna för utveckling av datadrivna lösningar inom nyhetsföretag?
• Hur ser journalistutbildningarna på sin roll i förhållande till den utbredda automatisering som deras studenter kommer att möta i framtiden, både inom journalistiken och i samhället i stort?
Spridning av forskningsresultat
Resultat från Flexit-projektet har presenterats i en rad olika sammanhang:
• Forskargruppen DataPublics, Köpenhamns universitet 230201
• Myndigheten för press, radio och tv 230512
• Forskarnätverket GATE, Chalmers 230516
• Media City Bergen Future Week 220608
• AI-inspiration @ SR, Sveriges Radio online 220217
• Medier och demokrati webbinarium 220210
• Bodenforsseminariet, Handelshögskolan Göteborg 220511
• Bokmässan, Göteborg 220924
• MIK-nätverket Göteborg, Lindholmen Science park 211124
• EUTOPIA week online 210414
• JMG forskardag 200204
• GAMI Wan-Ifra Media Lab Days, Köpenhamn 20200218
Syftet med projektet var att förstå hur nyhetsorganisationer arbetar för att hantera olika kompetenser, arbetsflöden och (ibland) motstridiga mål i processen av att automatisera journalistik. När projektet inleddes var automatiseringen fortfarande i en initial fas på redaktionerna. Pandemin gjorde också att studien fick vila sig på andra metoder än den etnografiskt deltagande som det var tänkt och istället användes intervjuer och en enkät, vilket ändå fungerade tillfredsställande. Eftersom AI-utvecklingen framför allt var synlig i de delar av nyhetsföretagen som handlar om marknad, analys och distribution så kom studien naturligt att fokusera på det organisatoriska perspektivet och ledarskapet i förhållande till innovation. Hur arbetar man strategiskt med att utveckla och integrera AI? Vilka aktörer är involverade och hur går processerna till? Det är dessa och liknande frågor som har behandlats i projektet.
Genomförandet
Inom ramen för projektet har ett fyrtiotal kvalitativa intervjuer genomförts, samt ett stort antal samtal och möten för att förstå kontexten. Intervjumaterialet inkluderar chefredaktörer, strateger, utvecklare, analytiker, produktägare och andra som jobbar med att utveckla AI-drivna lösningar kopplat till nyhetsverksamheten. Tio av intervjuerna gjordes med startups och entreprenörer som levererar AI-lösningar till nyhetsbranschen. I materialet ingår också deltagande på digitala möten kopplat till utvecklingen av en ny AI-driven produkt på tidskriften Altinget. Dessa observationer gav förståelse för processen och de olika kompetenser som samarbetar i dylika utvecklingsprojekt. Utöver det kvalitativa materialet gjordes också två enkäter, en 2021 och en 2024. Enkäten gick ut till utvalda mediechefer i Norden och handlade om att ta tempen på AI-utvecklingen i nordiska medieföretag samt att kartlägga frågor relevanta för studiens syfte.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin?
Eftersom det rör sig om ett Flexit-projekt har samverkan varit en central del av arbetet. Det har varit ett viktigt mål att injicera vetenskapliga perspektiv och nätverk i Medier & Demokrati’s verksamhet, samt omvänt att förstärka JMG’s och Göteborgs Universitets samhällsbärande roll, i synnerhet i förhållande till mediebranschen. Exempel på samarbetsytor som Flexit-tiden har resulterat i:
• Projektledning av uppstartsåret av initiativet Future of Democracy, i samarbete med AI Sweden. https://www.futureofdemocracy.se/
• Samarbete mellan JMG och Medier & demokrati i det Erasmus+-finansierade projektet Crossborder Journalism Campus, CJC. Projektet handlar om att utveckla innovativa undervisningsmetoder i undersökande gränsöverskridande journalistik. https://www.gu.se/en/study-gothenburg/crossborder-journalism-campus
• Ansökan 2022 till Creative Europe Programme (CREA) under titeln Investigative Journalism AI. Det tänkta innovationsprojektet involverade fyra universitet, tre innovationshubbar samt fem nyhetsredaktioner i sammanlagt åtta Europeiska länder och syftade till att stärka undersökande journalistik med AI. Ansökan beviljades tyvärr inte, men nätverket finns kvar och har lett till nya samarbeten senare.
• Ansökan 2023 till Vinnova av Democreate, ett projekt riktat till utlysningen Impact innovation med Lindholmen Science Park och Göteborgs Universitet som huvudmän. Ansökan involverade ett tvärdisciplinärt konsortium med över 60 aktörer och syftade till att stärka den kreativa industrin i Sverige. https://www.lindholmen.se/sv/democreate
• Med utgångspunkt i min forskning medverkade jag i programgruppen som organiserade förkonferensen till den internationella konferensen Global Investigative Journalism Conference i Göteborg i september 2023. https://gijc2023.org/pre-conference-day/
• JMG utvecklar just nu en ledarutbildning för digitala redaktioner där centrala personer i Flexit-nätverket medverkar. Utbildningen kommer att ges under läsåret 23/24 och utgår i mångt och mycket ifrån insikter från Flexitprojektet.
• Projektet har också lett till utveckling av läromedel och ett framväxande forskarnätverk kring AI och journalistutbildning.
Projektets viktigaste resultat
1. Ledarskapet har en avgörande betydelse för innovationsklimatet i organisationen och för vilken utsträckning man vågar satsa på utveckling av nya datadrivna lösningar. Men ledarskapet i nyhetsföretagen saknar ofta kunskap och intresse för AI. Det innebär att det största ansvaret för utveckling av AI läggs på teknisk och produktorienterad personal, och att det publicistiska perspektivet inte alltid representeras som det borde. Det betyder också, omvänt, att innovationer som tas fram av teknisk personal kan ha svårt att få genomslag därför att arbetet inte är tillräckligt integrerat och förankrat i det redaktionella arbetet som helhet.
Dock så har vindarna vänt i och med att de stora språkmodellerna lanserades 2023. Numera ser de flesta företag värdet av AI och eldsjälar som tidigare verkade ganska autonomt har nu lyfts upp i ledningsgrupperna.
2. Innovation som syftar till AI och automatisering bedrivs lika mycket, om inte mer, utanför mediehusen. En slutsats från projektet är att journalistiken idag produceras i ett ekosystem där den journalistiska professionen jobbar jämsides med tekniska, analytiska och produktutvecklande kompetenser. Det finns alltså anledning att ompröva den journalist-centrerade syn som traditionellt finns inom journalistikforskningen. Nyheterna produceras nu i samarbete och på lika villkor. I vissa fall kan man till och med säga att journalistiken har tappat mark. Tekniska och kommersiella logiker inte bara utmanar den journalistiska/professionella utan är i många situationer dominerande.
3. En stor del av innovationen i mediebranschen drivs av startups, entreprenörer och större firmor som levererar tech-lösningar till nyhetsföretagen. En delstudie handlar om dessa aktörer, vilka de är och vad de gör. Deras motiv, villkor och innovationskraft har stor betydelse för journalistikens utveckling och utgör därför en viktig del av ekosystemet. Dessa intervjuer bekräftar att journalistiken uppstår i mellanrummet mellan en mängd olika aktörer, varav många inte har någon journalistisk bakgrund och där mediebranschen bara är en av många branscher som tech-företagen jobbar emot. De visar också att både tech-leverantörer och nyhetsföretag bedriver verksamhet som villkoras av stora globala plattformar och molnlösningar. Denna digitala infrastruktur verkar homogeniserande över mediesektorn, i synnerhet då AI bygger på skalbarhet och stora data.
Nya forskningsfrågor
Projektet behandlar ett synnerligen rörligt område, så det finns hela tiden behov av ny kunskap. Exempel på frågeställningar som kan ställas utifrån projektets resultat:
• Var i organisationen bör innovationsarbetet placeras för att det bäst ska kunna integreras i verksamheten på ett hållbart sätt?
• Hur har införandet av stora språkmodeller påverkat dynamiken mellan journalistiska och tekniska/produktorienterade team inom nyhetsorganisationer, både i termer av samarbete och maktbalans?
• Vilka strategier och samarbetsmodeller används av nyhetsorganisationer för att dra nytta av externa teknikleverantörer och startups inom AI och automation, samtidigt som de bibehåller journalistiska värderingar och integritet?
• Hur påverkar närvaron av AI-kompetens i ledningsgrupperna förändringar i innovationsklimatet och strategierna för utveckling av datadrivna lösningar inom nyhetsföretag?
• Hur ser journalistutbildningarna på sin roll i förhållande till den utbredda automatisering som deras studenter kommer att möta i framtiden, både inom journalistiken och i samhället i stort?
Spridning av forskningsresultat
Resultat från Flexit-projektet har presenterats i en rad olika sammanhang:
• Forskargruppen DataPublics, Köpenhamns universitet 230201
• Myndigheten för press, radio och tv 230512
• Forskarnätverket GATE, Chalmers 230516
• Media City Bergen Future Week 220608
• AI-inspiration @ SR, Sveriges Radio online 220217
• Medier och demokrati webbinarium 220210
• Bodenforsseminariet, Handelshögskolan Göteborg 220511
• Bokmässan, Göteborg 220924
• MIK-nätverket Göteborg, Lindholmen Science park 211124
• EUTOPIA week online 210414
• JMG forskardag 200204
• GAMI Wan-Ifra Media Lab Days, Köpenhamn 20200218