Nya roller i en hotfull värld? Hur liberala småstaters utrikespolitik förändras i en ny säkerhetsmiljö
När den internationella politiken präglas av en tilltagande nivå av konfrontation och ett ifrågasättande av den liberala världsordningen ställs liberala småstater inför en utmaning att balansera sina normativa liberala ideal mot behovet av militär säkerhet. Detta är en utmaning som kan leda till rollkonflikter. I det här projektet fokuserar vi på rollkonflikter i de fem nordiska staterna, stater vi betraktar som typiska liberala småstater utmanade av de pågående förändringarna i den internationella ordningen. Vi närmar oss de potentiella rollkonflikterna på två olika sätt. För det första beskriver vi hur de utrikespolitiska rollerna har utvecklats i en ny säkerhetspolitisk miljö under det senaste decenniet. För det andra förklarar vi hur de nordiska staterna balanserar mellan olika, och potentiellt oförenliga roller, både i relation till övergripande systemförändring och inhemsk opposition. Vi söker att uppnå dessa syften genom elitintervjuer, dokumentanalys av utrikespolitiska deklarationer och linjetal av framträdande politiker. För att nå det andra syftet använder vi oss mer specifikt av processpårning för att kunna förklara om och när ifrågasättandet av en roll också har lett till rollförändring. Genom dessa steg kan vi nå ny och viktig kunskap om hur systemförändringar i den internationella ordningen utmanar staters existerande utrikespolitiska roller och nödvändiggör en omvärdering av rollernas positioner och ytterst av de nordiska ländernas hela utrikespolitik.
Slutredovisning
Slutrapport för projektet Nya roller i en hotfull värld? Hur liberala småstaters utrikespolitik förändras i en ny säkerhetsmiljö (P19-0285:1)
Syfte och genomförande
I ansökan för det föreliggande projektet formulerades två syften: 1/ att beskriva hur de nordiska staternas utrikespolitiska roller har utvecklats i en ny säkerhetspolitisk miljö under det senaste decenniet, och 2/ att förklara hur de nordiska staterna balanserar mellan olika, och potentiellt oförenliga roller, både i relation till övergripande systemförändring och inhemsk opposition. Dessa syften har bibehållits under projektets gång och styrt arbetet inom projektet.
Likväl tillkom en faktor under projektets gång, som var närmast omöjlig att förutse när ansökan formulerades, och det gäller hur snabbt den säkerhetspolitiska situationen i norra Europa skulle komma att förvärras. I vår ansökan 2019 argumenterade vi för att de nordiska staternas säkerhetssituation hade förvärrats redan efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. Ändå kunde vi inte förutse hur än mer genomgripande den säkerhetspolitiska situationen skulle komma att förändras. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 befann sig de nordiska staterna i en dramatiskt försämrad säkerhetssituation.
Denna dramatiskt försämrade säkerhetssituation har haft en tydlig påverkan på genomförandet av projektet givet att det blev möjligt att nästan från en dag till en annan studera hur de nordiska staternas utrikespolitiska roller förändrades. De dramatiska händelserna från 2022 försåg oss därmed med en lika ovälkommen som användbar möjlighet att spåra förändringen av rolluppfattningar i de nordiska staterna. De nordiska staternas olika svar på den förändrade säkerhetspolitiska situationen möjliggjorde en forskningsstrategi där vi studerade olika tematiska svar i olika artiklar, där vissa svar var relevanta för vissa nordiska stater men inte för andra. I linje med denna forskningsstrategi studerade vi den finska och svenska anslutningsprocessen till NATO i en artikel, EU:s roll som säkerhetsfrämjare i dansk, finsk och svensk utrikes- och säkerhetspolitik i en andra artikel, förändrade arktiska roller i dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk utrikes- och säkerhetspolitik en tredje artikel och slutligen genomförde vi en övergripande jämförelse av de nordiska svaren på den förändrade säkerhetssituationen i ytterligare en artikel.
I tillägg till de redan redovisade publikationerna har vi haft möjlighet att utveckla vårt teoretiska argument i en monografi om Sveriges övergripande säkerhetspolitiska strategi, från slutet av Kalla kriget till det svenska medlemskapet i NATO, med nordiska jämförelser, samt i en artikel om 1970-talets förändrade strukturella betingelser som en jämförelse med vår egen tid. I en sjätte artikel har en av projektdeltagarna bidragit med en översikt över forskningen under de senaste 60 åren om de nordiska staternas roller i internationell politik. Vi har därutöver publicerat fyra policyrapporter, en för varje land som ingått i projektet, och där kunnat utveckla de fallspecifika empiriska resultaten i ett policyorienterat format.
Resultat
I termer av resultat har projektet tydligt bidragit till förståelsen av småstaters aktörskap, särskilt i situationer där de strukturella betingelserna blir mindre tillåtande. 1/ Baserat på rollteori har projektet utvecklat nya teoretiska modeller för att förstå både relevant politiskt innehåll i småstaters rollspelande i internationell politik och för att förstå småstaters handlingsstrategier när de strukturella betingelserna förändras. 2/ Baserat på dessa modeller och baserat på omfattande empiriska studier, inklusive elitintervjuer med ledande diplomater och politiker samt textanalys av offentliga handlingar, har vi kunnat visa hur vid första anblick jämförbara stater som de nordiska staterna har närmat sig en allvarlig säkerhetssituation på olika sätt. Även om de nordiska staternas generella mönster i termer av säkerhetspolitiskt samarbete med EU och NATO har konvergerat över tid har dessa stater likväl nått sådana konvergerande positioner i olika takt, med olika argument och med varierande grad av inhemskt stöd. 3/ Vi har också visat hur en sådan variation har resulterat i olika grad av inhemskt ifrågasättande av utrikespolitiska roller och följaktligen också varierande grad av inhemsk förankring av sådana roller.
Spridning av resultat
Resultaten från projektet har kommunicerats genom såväl akademiska publikationer som genom olika aktiviteter för spridning till beslutsfattare och till den intresserade allmänheten. I termer av akademiska publikationer har vi författat en forskningsmonografi, sex akademiska artiklar och ett bokkapitel. Vi har vidare presenterat våra resultat vid elva akademiska konferenser (se publikationslistan för en fullständig förteckning). Alla publikationer har publicerats med fri tillgång.
I tillägg till de akademiska publikationerna har vi ägnat betydande tid åt att delta i olika aktiviteter för att kommunicera projektets resultat, både inom och utom akademin. Totalt har vi hållit 16 offentliga presentationer baserade på resultat från projektet. Vi har till exempel presenterat projektet och dess resultat vid utländska ambassader, Almedalsveckan, Utrikespolitiska institutet och Centrum för militära studier vid Köpenhamns universitet. Vi har också deltagit i media och kommenterat aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska händelser utifrån den kunskap vi utvecklat inom projektet.
Syfte och genomförande
I ansökan för det föreliggande projektet formulerades två syften: 1/ att beskriva hur de nordiska staternas utrikespolitiska roller har utvecklats i en ny säkerhetspolitisk miljö under det senaste decenniet, och 2/ att förklara hur de nordiska staterna balanserar mellan olika, och potentiellt oförenliga roller, både i relation till övergripande systemförändring och inhemsk opposition. Dessa syften har bibehållits under projektets gång och styrt arbetet inom projektet.
Likväl tillkom en faktor under projektets gång, som var närmast omöjlig att förutse när ansökan formulerades, och det gäller hur snabbt den säkerhetspolitiska situationen i norra Europa skulle komma att förvärras. I vår ansökan 2019 argumenterade vi för att de nordiska staternas säkerhetssituation hade förvärrats redan efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. Ändå kunde vi inte förutse hur än mer genomgripande den säkerhetspolitiska situationen skulle komma att förändras. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 befann sig de nordiska staterna i en dramatiskt försämrad säkerhetssituation.
Denna dramatiskt försämrade säkerhetssituation har haft en tydlig påverkan på genomförandet av projektet givet att det blev möjligt att nästan från en dag till en annan studera hur de nordiska staternas utrikespolitiska roller förändrades. De dramatiska händelserna från 2022 försåg oss därmed med en lika ovälkommen som användbar möjlighet att spåra förändringen av rolluppfattningar i de nordiska staterna. De nordiska staternas olika svar på den förändrade säkerhetspolitiska situationen möjliggjorde en forskningsstrategi där vi studerade olika tematiska svar i olika artiklar, där vissa svar var relevanta för vissa nordiska stater men inte för andra. I linje med denna forskningsstrategi studerade vi den finska och svenska anslutningsprocessen till NATO i en artikel, EU:s roll som säkerhetsfrämjare i dansk, finsk och svensk utrikes- och säkerhetspolitik i en andra artikel, förändrade arktiska roller i dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk utrikes- och säkerhetspolitik en tredje artikel och slutligen genomförde vi en övergripande jämförelse av de nordiska svaren på den förändrade säkerhetssituationen i ytterligare en artikel.
I tillägg till de redan redovisade publikationerna har vi haft möjlighet att utveckla vårt teoretiska argument i en monografi om Sveriges övergripande säkerhetspolitiska strategi, från slutet av Kalla kriget till det svenska medlemskapet i NATO, med nordiska jämförelser, samt i en artikel om 1970-talets förändrade strukturella betingelser som en jämförelse med vår egen tid. I en sjätte artikel har en av projektdeltagarna bidragit med en översikt över forskningen under de senaste 60 åren om de nordiska staternas roller i internationell politik. Vi har därutöver publicerat fyra policyrapporter, en för varje land som ingått i projektet, och där kunnat utveckla de fallspecifika empiriska resultaten i ett policyorienterat format.
Resultat
I termer av resultat har projektet tydligt bidragit till förståelsen av småstaters aktörskap, särskilt i situationer där de strukturella betingelserna blir mindre tillåtande. 1/ Baserat på rollteori har projektet utvecklat nya teoretiska modeller för att förstå både relevant politiskt innehåll i småstaters rollspelande i internationell politik och för att förstå småstaters handlingsstrategier när de strukturella betingelserna förändras. 2/ Baserat på dessa modeller och baserat på omfattande empiriska studier, inklusive elitintervjuer med ledande diplomater och politiker samt textanalys av offentliga handlingar, har vi kunnat visa hur vid första anblick jämförbara stater som de nordiska staterna har närmat sig en allvarlig säkerhetssituation på olika sätt. Även om de nordiska staternas generella mönster i termer av säkerhetspolitiskt samarbete med EU och NATO har konvergerat över tid har dessa stater likväl nått sådana konvergerande positioner i olika takt, med olika argument och med varierande grad av inhemskt stöd. 3/ Vi har också visat hur en sådan variation har resulterat i olika grad av inhemskt ifrågasättande av utrikespolitiska roller och följaktligen också varierande grad av inhemsk förankring av sådana roller.
Spridning av resultat
Resultaten från projektet har kommunicerats genom såväl akademiska publikationer som genom olika aktiviteter för spridning till beslutsfattare och till den intresserade allmänheten. I termer av akademiska publikationer har vi författat en forskningsmonografi, sex akademiska artiklar och ett bokkapitel. Vi har vidare presenterat våra resultat vid elva akademiska konferenser (se publikationslistan för en fullständig förteckning). Alla publikationer har publicerats med fri tillgång.
I tillägg till de akademiska publikationerna har vi ägnat betydande tid åt att delta i olika aktiviteter för att kommunicera projektets resultat, både inom och utom akademin. Totalt har vi hållit 16 offentliga presentationer baserade på resultat från projektet. Vi har till exempel presenterat projektet och dess resultat vid utländska ambassader, Almedalsveckan, Utrikespolitiska institutet och Centrum för militära studier vid Köpenhamns universitet. Vi har också deltagit i media och kommenterat aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska händelser utifrån den kunskap vi utvecklat inom projektet.