Infrastrukturens syfte samt utveckling
Projektets huvudsakliga syfte var att göra en inventering av jiddischsamlingen på Judiska biblioteket, Stockholm, genom att gå igenom alla katalogposter där bibliotekets böcker finns i den nationella biblioteksbasen LIBRIS.

Den ursprungliga planen var att säkerställa att alla poster är korrekta och konsekvent transkriberade, för att de ska bli helt sökbara för internationella forskare via WorldCat. Detta arbete har tagit längre tid i anspråk än beräknat, framför allt för att vi under arbetets gång har beslutat att även föra in ytterligare information i posterna, t ex författarnamn och titlar så som de står i original, alltså med hebreiska bokstäver, även detta för att underlätta sökningar. I arbetet med inscanningen har vi även funnit intressant metadata i form av ex libris eller andra uppgifter om tidigare ägare eller annan proveniens. Dessa metadata har förts in i LIBRIS-posterna för att ligga till grund till framtida forskning. I efterhand kan vi också konstatera att vi hade avsatt för lite tid för att gå igenom varje post i LIBRIS. Sammantaget innebar det att vi blev tvungna att göra en prioritering av vilka kategorier som vi ansåg viktigast.
Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa.
Det viktigaste resultatet ur infrastruktursynpunkt är att posterna i LIBRIS har blivit mycket lättare sökbara för svenska och internationella forskare. Det är dock beklagligt att vi inte har hunnit granska alla katalogposter utan bara cirka 1000 av de 3403 som fanns i LIBRIS när projektet startade. Här skulle det vara önskvärt att ytterligare medel tilldelades för att granska även resterande poster.
Jiddischlitteratur inom följande kategorier är granskad (uppdelade enligt Judiska bibliotekets egna klassifikationssystem):

J 3. Allmänt och blandat
J 3:1 Konversationslexikon och encyklopedier
J 3:5 Publikationer av och om föreningar, sällskap mm
J 3:8 Samlingsband
J 3:9 Fest- och minnesskrifter, personer

J 4. Språkvetenskap
J 4:1 Hebreiska
J 4:2 Jiddisch

J 5. Bibeln, Tanach
J 5:4 Bibelöversättningar
J 5:8 Bibelkommentarer

J 8. Judendomens förhållande till andra religioner
J 8:1 Den kristna bibeln
J 8:3 Jesu liv
J 8:8 Judendomen och kristendomen

J 9. Talmud
J 9:1 Inledningar
J 9:4 Biografier
J 9:9 Talmud, översättningar och antologier

J 11. Agada
J 11:1 Allmänna skrifter
J 11:2 Midraschim till bibeln
J 11:3 Andra midraschim
J 11:5 Predikningar av en författare

J 12. Kult, gudstjänstordning
J 12:1 Allmänna skrifter

J 13. Judisk teologi
J 13:1 Judiska läran

J 15. Filosofi
J 15:3 Judiska filosofer
J 15:7 Pedagogik

J 18 Kulturhistoria
J 18:1 Allmänna skrifter
J 18:4 Humor

J 19. Historia
J 19:4 Allmän judisk historia

J 20. Biografier
J 20:1 Biografier, samlingar
J 20:2 Biografier, enskilda personer
J 20:3 Genealogi, släktforskning

J 21. Litteraturhistoria
J 21:1 Allmän
J 21:4 Särskilda författare

J 23. Konst
J 23:2 Måleri, skulptur, konsthantverk
J 23:3 Musik och dans
J 23:4 Teater, film, foto och radio

J 25. Statsvetenskap och sociologi
J 25:1 Statskunskap, nationalekonomi, statistik, handel
J 25:3 Sociologi och identitet

J 26. Naturvetenskap och medicin
J 26:1 Fysik, kemi, biologi och antropologi
J 16:2 Medicin, hygien och sexologi

J 27. Geografi
J 27:9 Reseskildringar, guideböcker, ekologi (utom Israel)

J 28. Antisemitismen
J 28:2 Judefrågan, rasfrågan
J 28:6 Apologetik, försvarsskrifter

J 29. Sionismen och Israel
J 29:1 Allmänna skrifter
J 29:4 Sionismen: historia
J 29:5 Sionismen: klassiska och andra skrifter
J 29:6 Palestina – år 1948
J 29:8 Israel

J 30. Nazismen
J 30:1 Ögonvittnesskildringar
J 30:2 Andra världskrigets historia
J 30:4 Koncentrationsläger och ghetton, olika orter
J 30:8 Nazismen, olika länder
J 30:10 Nazismen, övrigt: konst som krigsbyte, film, de rättfärdiga, flykt undan rättvisan mm

Ett andra resultat är mer oväntat. Det faktum att vi i olika sammanhang har talat om projektet har lett till att samlingen har uppmärksammats nationellt och internationellt och det har i sin tur till en kraftig ökning i antalet förfrågningar rörande denna samling. Dessa förfrågningar har huvudsakligen bestått i önskningar om fjärrlån och kopior. Från att biblioteket ett normalt år inte fick någon fråga alls rörande jiddischsamlingen har man under de senaste åren mottagit ett 40-tal förfrågningar från forskare i Sverige, övriga Europa, Nordamerika, Israel och Sydafrika.

Ett tredje resultat är att vi under arbetets gång har lokaliserat vissa böcker och andra trycksaker som som i vissa fall bara finns i denna samling eller på ett fåtal andra bibliotek i världen. Det gäller framför allt jiddischmaterial som har anknytning till Sverige. Detta material behöver digitaliseras för att bevaras och tillgängliggöras.

Ett fjärde resultat är att vi genom denna genomgång sett nya aspekter av hur man kan betrakta samlingen som en artefakt i sig som genom sitt innehåll säger något om den jiddischtalande svenska befolkningens historia och intellektuella intressen. Så finns i samlingen bland annat en relativt stor samling så kallad churben-litteratur, det vill säga litteratur om Förintelsen, utgiven på jiddisch i Sovjetunionen huvudsakligen under årtiondena efter andra världskriget.
Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen.
a. Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet har gjort en specialstudie av det unika klassifikationssystem som Judiska biblioteket har, och som även präglar organisationen av jiddischsamlingen. Studien ingår i hans nyutkomna bok De ordnade böckernas folk.
b. Vi kommer att söka mer medel för att kunna digitalisera det material som vi har funnit vara extra värdefullt och unikt. Judiska biblioteket har dock inga resurser för att kunna säkerställa den långsiktiga förvaringen av detta digitaliserade material och vi har därför fått löfte av the Yiddish Book Center i Amherst, Massachussetts att de kommer att ta hand om de digitaliserade filerna och inkludera dem i sin samling.
c. Vi har under innevarande år etablerat kontakt med Sveriges Jiddischförbund. Vårt samarbete kommer framför allt ske på tre plan:
- SJ har informerat sina medlemmar om vårt projekt och om jiddischsamlingen som nu blir mer tillgänglig, inte bara för forskare.
- Medlemmar från SJ kan hjälpa oss att gå igenom de nya donationer av jiddischmaterial som kommer in till judiska biblioteket.
- Vi planerar att söka medel för ett nytt projekt för att kartlägga förekomsten av judiska bibliotek i Sverige under 1900-talet. Här kommer SJ att hjälpa oss med att hitta äldre personer som kan ha minnen av dessa och som vi kan intervjua.
Projektdeltagarna har vid ett flertal tillfällen hållit presentationer om projektet i syfte att väcka intresse för jiddischsamlingen:
- Forum för judiska studier, Uppsala universitet, 6 maj, 2020.
- Högre seminariet Religionsvetenskap, Mittuniversitetet, 27 januari, 2021.
- Högre seminariet för religionsvetenskap, Södertörns högskola, 18 feb, 2021.
- Judiska församlingen i Stockholm, 21 mars 2021.
- Konferens: Contemporary Jewry in the Nordic Countries: History, Identities, and Practice, 20 maj, 2021. Södertörns högskola.
- Konferens: “Behind the scenes of the city”, 26 oktober, 2021. Stockholms stadsmuseum.
- Högre seminariet för religionshistoria, Lunds universitet, 24 november 2021.
- Bok- och biblioteksmässan, 23 september, 2023.
Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen.
Vi har fått anpassa arbetsformerna till rådande restriktioner under pandemin. Den ursprungliga planen var att Simo Muir skulle komma till biblioteket och där arbeta med samlingen. Istället har Malin Norrby scannat in alla försättsblad och dessa filer har skickats till Simo Muir i London. Ursprungligen hade vi även ambitionen att katalogisera det jiddischmaterial som Judiska biblioteket under senare år har fått mottaga som donationer. Det visade sig inte vara möjligt att göra inom projektets ram, helt enkelt eftersom antalet böcker var mycket större än vi hade anat. Dessutom har uppmärksamheten som projektet har fått i judiska kretsar lett till ännu fler donationer, varför mängden okatalogiserat material nu är större, inte mindre, än vid projektets början.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt.
Sedan projektet avslutades har Judiska församlingen i Stockholm (JFST) gjort två nysatsningar knutna till jiddischsamlingen. Detta beror på att Kungliga Biblioteket har gett Judiska församlingen i Stockholm i uppdrag att bygga upp ett nationellt resursbibliotek för jiddisch.
- JFST har anställt en specialiserad katalogisatör som arbetar med att katalogisera den äldre jiddischlitteraturen i samlingen.
- JFST har anställt en jiddischkonsulent med inriktning på bibliotek som arbetar med att utveckla en verksamhet som ska kunna serva allmänhet och bibliotek med rådgivning och böcker om och på jiddisch.
Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science.
Materialet är en integrerad del av LIBRIS, så det är LIBRIS som fortsätter att förvalta det.
Eventuella internationella samarbeten
De exlibris vi hittills har funnit kommer att skickas i scannad form till Nick Block, (German Studies, Boston College) som är världens ledande expert på judiska ex libris och som kommer att inkludera detta material i sin pågående forskning.
Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen.
Se separat förteckning. Förutom projektmedarbetarnas publikationer så anges även Joacim Hanssons bok.
Länkar till egna webbsidor
Resursbibliotek för jiddisch: https://jfst.se/fler-tjanster/bibliotek-bokutlan/resursbiblioteket-for-jiddisch/