Barnafödandeplaner och fruktsamhetsnedgång i Sverige
Under det senaste årtiondet har fruktsamheten i Sverige sjunkit. Denna oväntade utveckling accelererade under de allra sista åren av 2010-talet. I våra nordiska grannländer har fruktsamhetsnedgången varit ännu mer dramatisk. I vårt projekt undersöker vi dessa nya trender och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom dem. Vi använder data från den nya svenska enkätundersökningen Generations and Gender Survey 2020 (GGS2020) och dess föregångare från år 2012 (GGS2012), båda med länkade registerdata, för att studera förändringar i barnafödandeplaner över det senaste decenniet. Vi undersöker hur kvinnors och mäns barnafödandeplaner är kopplade till deras livsbiografier vad gäller arbetsmarknadsanknytning, utbildning och partnerskap samt deras attityder och syn på den egna framtiden. Detta för att utröna vilken roll strukturella faktorer och mer subjektiva värderingar spelar för individers planer på att skaffa barn. Vi studerar även sociala skillnader i sådana mönster och hur de kan ha förändrats över tiden. Med GGS2012 och kopplade registerdata analyserar vi huruvida de barnafödandeplaner som uppgavs i enkäten 2012 faktiskt realiserades under de därpå följande åren och vilka faktorer som kan ha påverkat olika typer av utfall. Med hjälp av GGS undersöker vi även påståendet att ökande upplevd osäkerhet kan ligga bakom den senaste fruktsamhetsutvecklingen genom att studera kopplingen mellan individers uppfattning av samhällsförändringar och kriser och deras egna barnafödandeplaner.
Slutredovisning
Syfte och genomförande
Sedan 2010 har fruktsamhetstalen i Sverige sjunkit oavbrutet för att under 2023 nå rekordlåga nivåer. Nedgången har skett i alla socioekonomiska grupper och regioner i Sverige. Vår forskning har visat att nedgången i fruktsamheten beror på en minskad benägenhet att bli förälder bland sammanboende par, snarare än förändringar i parbildningen (Cantalini, Ohlsson-Wijk och Andersson, 2024). Dessutom visar vår forskning att det slutliga antalet barn för kvinnor och män med olika utbildningsinriktningar inte förändrats nämnvärt över olika kohorter födda 1946-70 (Gortfelder, Andersson och Neyer, 2025) vilket tillsammans med annan forskning pekar på att olika strukturella faktorer inte kan förklara den pågående fruktsamhetsnedgången. Konventionella förklaringar av förändrade fruktsamhetsbeteenden ger inte längre nödvändiga insikter till den utveckling som nu sker.
Syftet med vårt projekt har varit att utforska det nya fenomenet med fallande fruktsamhetstal sett från lite olika synvinklar. Med utgångspunkt i nya teorier om orsaker till de minskande fruktsamhetsnivåerna har vi fokuserat på hur upplevd osäkerhet, tillit till medmänniskor och samhällsinstitutioner, attityder till föräldraskap och andra subjektiva attribut påverkar planer på att skaffa barn. Våra undersökningar baseras främst på svenska enkätundersökningar inom ramen av the Generations and Gender Programme från 2012 (GGS2012) och 2021 (GGS2021), eftersom dessa undersökningar är den bästa källan för att jämföra förändringar i barnafödandeplaner och överväganden om att skaffa barn (Neyer, Andersson och Dahlberg, 2024). För annan relaterad forskning har vi även använt oss av registerdata och data från andra källor.
Vi lyfter fram följande fem huvudresultat från vår forskning
Vår forskning har producerat nya och delvis oväntade insikter om den svenska fruktsamhetsutvecklingen. De indikerar att subjektiva överväganden, barnafödandeplaner och nya beteenden kring barnafödande förändrats på ett djupgående och komplext sätt.
Minskning av barnafödandeplaner
Inte bara födelsetalen utan även avsikterna att skaffa barn har minskat i nästan alla grupper i samhället. År 2021 var respondenterna i GGS betydligt mindre benägna att överväga att skaffa barn och de som var det var oftare osäkra om sina barnafödandeplaner än de deltog i GGS 2012. Resultaten tyder på en växande tendens bland både män och kvinnor att förbli barnfria. Eftersom endast en bråkdel av de positiva intentionerna någonsin förverkligas kommer nedgången i fruktsamheten i Sverige sannolikt att fortsätta under en tid framöver (Neyer, Lai och Andersson, 2024).
Ekonomisk osäkerhet och barnafödandeplaner
Tidigare erfarenheter av arbetslöshet hade däremot ingen inverkan på svenska kvinnors och mäns, barnafödandeplaner varken i början av fruktsamhetsnedgången eller ett decennium senare. Att ha en osäker sysselsättningsstatus var positivt relaterat till barnafödandeplaner 2012, men negativt under 2021. Det negativa sambandet under 2021 kan tyda på att (o)trygghet i anställningen har blivit en mer avgörande faktor för beslut om barnafödande än tidigare (Kim, Lai och Neyer, 2024).
Globala osäkerheter och barnafödandeplaner
Analyser av en nyligen implementerad modul i den svenska GGS2021 om upplevelsen av olika globala osäkerheter visade att individer som oroar sig för den globala utvecklingen är mindre benägna än andra att ha för avsikt att skaffa barn om man jämför med dem som oroar sig bara lite eller inte alls. Enskilda globala hot, såsom oro över klimatförändringar eller terrorism, är dock inte mer förknippade med lägre barnafödandeplaner än andra hot; tvärtom kan en del orosfaktorer vara relaterade till delvis högre barnafödandeplaner. Våra resultat ger stöd för nya teoretiska antaganden om det ökande inflytandet av subjektiva uppfattningar och bedömningar av icke-personliga osäkerheter som förklaringsfaktorer till fruktsamhetsförändringarna (Neyer, Andersson G., Dahlberg, Ohlsson-Wijk, Andersson L. och Billingsley, 2022).
Social och institutionell tillit som motståndskraft mot upplevda osäkerheter
I motsats till vad som konstaterats i andra länder finner vi inte att social tillit är positivt relaterat till barnafödandeplaner i Sverige, men däremot är institutionell tillit positivt relaterad till sådana planer. Även om social och institutionell kan reducera individernas uppfattning om olika globala osäkerheter, fungerar de inte som en länk för att minska det negativa sambandet mellan upplevda osäkerhetsfaktorer och barnafödandeplaner. Dessa resultat kan möjligen tillskrivas inverkan av den välfungerande svenska välfärdsstaten och den höga tillit som svenskar i allmänhet har till sina institutioner och medborgare (Gortfelder, Neyer och Andersson, 2024).
Föräldraattityder, subjektiva attribut och barnafödandeplaner
Med hjälp av analyser av data från en ny modul om intensivt föräldraskap som implementerades i den svenska GGS2021 finner vi att individer som har en intensiv föräldraattityd är mer benägna än andra att ha för avsikt att skaffa barn (Billingsley, Möllborn och Neyer, 2024/2025). Det oväntade positiva sambandet mellan intensiva föräldraattityder och barnafödandeplaner kan delvis vara ett resultat av omvänd kausalitet. Det kan också vara så att det svenska familjepolitiska systemet, som underlättar omsorgsbördor och främjar en jämställd fördelning av arbete och omvårdnad, möjliggör ett intensivt föräldraskap utan att överbelasta de berörda föräldrarna.
Diskussion av forskningsresultat och nya forskningsfrågor
Våra forskningsresultat har bidragit till arbetet med att lösa mysterierna med den oväntade fruktsamhetsnedgången i Sverige och andra länder. De ger ett visst empiriskt stöd för de nyligen formulerade teorierna inom fruktsamhetsforskningen om den ökade betydelsen av upplevd osäkerhet, intensivt föräldraskap och förändrade subjektiva inställningar. Med tanke på den nu pågående globala samhällsutvecklingen tyder våra rön på att den pågående fruktsamhetsnedgången knappast kommer att vändas i sin motsats inom överskådlig framtid. Våra forskningresultat är dock inte så entydiga som teorierna förutspår. Snarare stimulerar vår forskning formuleringen av nya forskningsfrågor som pockar på nya studier baserade på internationellt jämförande forskningsinfrastrukturer med avancerade statistiska och andra metoder. En utmaning ligger i att söka svar på varför fruktsamheten har minskat samtidigt i postindustriella samhällen över hela världen och att identifiera både globala och kontextspecifika omständigheter som driver denna utveckling, och att bättre fastställa rollen av och förändringarna i de subjektiva faktorer som studerats i detta projekt.
Spridning av forskning
Alla våra forskningsresultat har presenterats vid internationella och nationella konferenser, seminarier och andra sammankomster. Forskningsresultaten har publicerats eller kommer att publiceras med öppen tillgång i vetenskapliga tidskrifter med sakkunniggranskning. Preliminära resultat i formen av pre-prints görs tillgängliga som Stockholm Research Reports in Demography, som finns tillhanda på www.suda.su.se och på su.figshare.com. Projektgruppen har anordnat workshops och symposia med nordiska och internationella forskare som arbetar med relaterade forskningsfrågor i sina respektive länder. Dessutom har vi framgångsrikt marknadsfört de moduler om global osäkerhet, tillit till institutioner och intensivt föräldraskap som användes i vårt projekt genom att få dessa moduler inkorporerade i det internationella Generations and Gender Programme. Dessa moduler kommer att ingå i frågeformuläret för våg II av de internationella undersökningarna inom ramen av det programmet, vilket möjliggör jämförande forskning som inkluderar ett stort antal länder i och utanför Europa. Projektets resultat har också rönt stort intresse i media och bland beslutsfattare i Sverige och andra länder.
Forskningssamarbete
Den sjunkande fruktsamheten i andra länder än Sverige har lett till samarbeten och forskningsutbyte över landsgränserna, särskilt med forskare från de andra nordiska länderna.
Sedan 2010 har fruktsamhetstalen i Sverige sjunkit oavbrutet för att under 2023 nå rekordlåga nivåer. Nedgången har skett i alla socioekonomiska grupper och regioner i Sverige. Vår forskning har visat att nedgången i fruktsamheten beror på en minskad benägenhet att bli förälder bland sammanboende par, snarare än förändringar i parbildningen (Cantalini, Ohlsson-Wijk och Andersson, 2024). Dessutom visar vår forskning att det slutliga antalet barn för kvinnor och män med olika utbildningsinriktningar inte förändrats nämnvärt över olika kohorter födda 1946-70 (Gortfelder, Andersson och Neyer, 2025) vilket tillsammans med annan forskning pekar på att olika strukturella faktorer inte kan förklara den pågående fruktsamhetsnedgången. Konventionella förklaringar av förändrade fruktsamhetsbeteenden ger inte längre nödvändiga insikter till den utveckling som nu sker.
Syftet med vårt projekt har varit att utforska det nya fenomenet med fallande fruktsamhetstal sett från lite olika synvinklar. Med utgångspunkt i nya teorier om orsaker till de minskande fruktsamhetsnivåerna har vi fokuserat på hur upplevd osäkerhet, tillit till medmänniskor och samhällsinstitutioner, attityder till föräldraskap och andra subjektiva attribut påverkar planer på att skaffa barn. Våra undersökningar baseras främst på svenska enkätundersökningar inom ramen av the Generations and Gender Programme från 2012 (GGS2012) och 2021 (GGS2021), eftersom dessa undersökningar är den bästa källan för att jämföra förändringar i barnafödandeplaner och överväganden om att skaffa barn (Neyer, Andersson och Dahlberg, 2024). För annan relaterad forskning har vi även använt oss av registerdata och data från andra källor.
Vi lyfter fram följande fem huvudresultat från vår forskning
Vår forskning har producerat nya och delvis oväntade insikter om den svenska fruktsamhetsutvecklingen. De indikerar att subjektiva överväganden, barnafödandeplaner och nya beteenden kring barnafödande förändrats på ett djupgående och komplext sätt.
Minskning av barnafödandeplaner
Inte bara födelsetalen utan även avsikterna att skaffa barn har minskat i nästan alla grupper i samhället. År 2021 var respondenterna i GGS betydligt mindre benägna att överväga att skaffa barn och de som var det var oftare osäkra om sina barnafödandeplaner än de deltog i GGS 2012. Resultaten tyder på en växande tendens bland både män och kvinnor att förbli barnfria. Eftersom endast en bråkdel av de positiva intentionerna någonsin förverkligas kommer nedgången i fruktsamheten i Sverige sannolikt att fortsätta under en tid framöver (Neyer, Lai och Andersson, 2024).
Ekonomisk osäkerhet och barnafödandeplaner
Tidigare erfarenheter av arbetslöshet hade däremot ingen inverkan på svenska kvinnors och mäns, barnafödandeplaner varken i början av fruktsamhetsnedgången eller ett decennium senare. Att ha en osäker sysselsättningsstatus var positivt relaterat till barnafödandeplaner 2012, men negativt under 2021. Det negativa sambandet under 2021 kan tyda på att (o)trygghet i anställningen har blivit en mer avgörande faktor för beslut om barnafödande än tidigare (Kim, Lai och Neyer, 2024).
Globala osäkerheter och barnafödandeplaner
Analyser av en nyligen implementerad modul i den svenska GGS2021 om upplevelsen av olika globala osäkerheter visade att individer som oroar sig för den globala utvecklingen är mindre benägna än andra att ha för avsikt att skaffa barn om man jämför med dem som oroar sig bara lite eller inte alls. Enskilda globala hot, såsom oro över klimatförändringar eller terrorism, är dock inte mer förknippade med lägre barnafödandeplaner än andra hot; tvärtom kan en del orosfaktorer vara relaterade till delvis högre barnafödandeplaner. Våra resultat ger stöd för nya teoretiska antaganden om det ökande inflytandet av subjektiva uppfattningar och bedömningar av icke-personliga osäkerheter som förklaringsfaktorer till fruktsamhetsförändringarna (Neyer, Andersson G., Dahlberg, Ohlsson-Wijk, Andersson L. och Billingsley, 2022).
Social och institutionell tillit som motståndskraft mot upplevda osäkerheter
I motsats till vad som konstaterats i andra länder finner vi inte att social tillit är positivt relaterat till barnafödandeplaner i Sverige, men däremot är institutionell tillit positivt relaterad till sådana planer. Även om social och institutionell kan reducera individernas uppfattning om olika globala osäkerheter, fungerar de inte som en länk för att minska det negativa sambandet mellan upplevda osäkerhetsfaktorer och barnafödandeplaner. Dessa resultat kan möjligen tillskrivas inverkan av den välfungerande svenska välfärdsstaten och den höga tillit som svenskar i allmänhet har till sina institutioner och medborgare (Gortfelder, Neyer och Andersson, 2024).
Föräldraattityder, subjektiva attribut och barnafödandeplaner
Med hjälp av analyser av data från en ny modul om intensivt föräldraskap som implementerades i den svenska GGS2021 finner vi att individer som har en intensiv föräldraattityd är mer benägna än andra att ha för avsikt att skaffa barn (Billingsley, Möllborn och Neyer, 2024/2025). Det oväntade positiva sambandet mellan intensiva föräldraattityder och barnafödandeplaner kan delvis vara ett resultat av omvänd kausalitet. Det kan också vara så att det svenska familjepolitiska systemet, som underlättar omsorgsbördor och främjar en jämställd fördelning av arbete och omvårdnad, möjliggör ett intensivt föräldraskap utan att överbelasta de berörda föräldrarna.
Diskussion av forskningsresultat och nya forskningsfrågor
Våra forskningsresultat har bidragit till arbetet med att lösa mysterierna med den oväntade fruktsamhetsnedgången i Sverige och andra länder. De ger ett visst empiriskt stöd för de nyligen formulerade teorierna inom fruktsamhetsforskningen om den ökade betydelsen av upplevd osäkerhet, intensivt föräldraskap och förändrade subjektiva inställningar. Med tanke på den nu pågående globala samhällsutvecklingen tyder våra rön på att den pågående fruktsamhetsnedgången knappast kommer att vändas i sin motsats inom överskådlig framtid. Våra forskningresultat är dock inte så entydiga som teorierna förutspår. Snarare stimulerar vår forskning formuleringen av nya forskningsfrågor som pockar på nya studier baserade på internationellt jämförande forskningsinfrastrukturer med avancerade statistiska och andra metoder. En utmaning ligger i att söka svar på varför fruktsamheten har minskat samtidigt i postindustriella samhällen över hela världen och att identifiera både globala och kontextspecifika omständigheter som driver denna utveckling, och att bättre fastställa rollen av och förändringarna i de subjektiva faktorer som studerats i detta projekt.
Spridning av forskning
Alla våra forskningsresultat har presenterats vid internationella och nationella konferenser, seminarier och andra sammankomster. Forskningsresultaten har publicerats eller kommer att publiceras med öppen tillgång i vetenskapliga tidskrifter med sakkunniggranskning. Preliminära resultat i formen av pre-prints görs tillgängliga som Stockholm Research Reports in Demography, som finns tillhanda på www.suda.su.se och på su.figshare.com. Projektgruppen har anordnat workshops och symposia med nordiska och internationella forskare som arbetar med relaterade forskningsfrågor i sina respektive länder. Dessutom har vi framgångsrikt marknadsfört de moduler om global osäkerhet, tillit till institutioner och intensivt föräldraskap som användes i vårt projekt genom att få dessa moduler inkorporerade i det internationella Generations and Gender Programme. Dessa moduler kommer att ingå i frågeformuläret för våg II av de internationella undersökningarna inom ramen av det programmet, vilket möjliggör jämförande forskning som inkluderar ett stort antal länder i och utanför Europa. Projektets resultat har också rönt stort intresse i media och bland beslutsfattare i Sverige och andra länder.
Forskningssamarbete
Den sjunkande fruktsamheten i andra länder än Sverige har lett till samarbeten och forskningsutbyte över landsgränserna, särskilt med forskare från de andra nordiska länderna.