Läckage. Normativa strömmar, underliggande motstånd och stunder av störning
Med denna forskningsansökan söker jag slutföra ett arbete som sträckt sig över en längre period och som kombinerar genusstudier och avfallsforskning (eng. discard studies). Syftet med det föreslagna projektet är att formulera ett första utkast till en mer omfattande och teoretiskt orienterad text, med fokus på läckage. Läckage är av intresse, både för genusforskare och avfallsforskare då det relaterar till begrepp som risk, kropp och avfall. Samtidigt som genusstudier visar hur läckage kommit att klibba fast vid (kvinnliga) kroppar, används läckage inom avfallsforskning för att utforska olika risker med avfallshanteringspraktiker såsom deponering och förvar av kärnavfall. Projektets främsta bidrag är alltså att undersöka läckage utifrån dessa olika läsningar.
Arbetet med texten kommer att ske under året 2022 och inbegriper tre månaders utlandsvistelse. Tre teman utgör bokens övergripande upplägg: Läckage, avfall och kropp (två månader), Läckage, risk och avfallshantering (tre månader) samt Läckage, risk och kropp (fem månader). Arbetet med dessa tre teman utgår från tidigare etnografiska fältarbeten och de texter som producerats som ett resultat av dessa. Fokus är till största del på att revidera och utveckla dessa texter. När det kommer till det tredje temat kommer 5-10 intervjuer att genomföras med politiker och beslutsfattare; detta som ett komplement till den materialinsamling som redan skett. Ytterligare två månader kommer att ägnas åt att skriva samman de tre temana.
Arbetet med texten kommer att ske under året 2022 och inbegriper tre månaders utlandsvistelse. Tre teman utgör bokens övergripande upplägg: Läckage, avfall och kropp (två månader), Läckage, risk och avfallshantering (tre månader) samt Läckage, risk och kropp (fem månader). Arbetet med dessa tre teman utgår från tidigare etnografiska fältarbeten och de texter som producerats som ett resultat av dessa. Fokus är till största del på att revidera och utveckla dessa texter. När det kommer till det tredje temat kommer 5-10 intervjuer att genomföras med politiker och beslutsfattare; detta som ett komplement till den materialinsamling som redan skett. Ytterligare två månader kommer att ägnas åt att skriva samman de tre temana.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat och publikationer, samt ett resonemang om dessa:
Detta projekt tar sin utgångspunkt från tidigare forskning inom sociologi, antropologi och kulturgeografi (se till exempel Boelens och Dávila [red.], 1988; Star, 1999; Swyngedouw, 2004; Kaika, 2005; Graham och Thrift, 2007; Black and Fawcett, 2008; Zimmer, 2011; Truelove, 2011; López Rivera, 2013; Larkin, 2013; Anand, 2017; Stamatopoulou-Robbins, 2021; Truelove och Ruszcyk, 2022). Projektet introducerar konceptet den sanitära vattenregimen för att utforska sanitära infrastrukturers socio-materiella uppbyggnader likväl som de mänskliga ansträngningar som är involverade i att upprätthålla dessa. Till skillnad från ovan nämnda forskning, där själva infrastrukturen vanligtvis utgör utgångspunkten, närmar jag mig emellertid sanitära infrastrukturer som i grunden oordnade och instabila. Detta innebär inte bara att ta allvarligt störningar såsom haverier, läckage och stagnation utan också om att främlinggöra den förmodade naturligheten som omger vattnets förmåga att cirkulera. Då tanken (idealet?) om en enhetlig cyklisk omvandling (och förflyttning) av vatten kräver kontinuerlig materialisering och legitimering för att framstå just som naturlig, utgör den sanitära vattenregimen en nödvändig men likväl temporär stabilisering av en viss ordning, som involverar både materiella och diskursiva praktiker. Med andra ord, om vi vill utforska ett koncept bör vi titta på dess marginaler och gränsområden, dess glidningar, ryckiga flöden och ofrivilliga utsläpp.
Sanitära infrastrukturer erbjuder ett aktuellt ämne, också i förhållande till den nuvarande klimatkrisen och de efterföljande diskussionerna om vattenbrist samt föroreningar av vattenkällor, något som i sin tur pekar mot hantering av vatten- och avloppsvatten som intimt sammanflätade med sociala och politiska faktorer. Distribution av dricksvatten och avlägsnande av avloppsvatten är alltså inte bara av teknisk och hygienisk karaktär. Snarare väcker dessa praktiker frågor kring motsträviga vattendrag, åldrande infrastrukturer samt trender av centralisering och kommodifiering. Genom att diskutera hur den sanitära vattenregimen etableras, upprepas och förstärks i och genom mänskligt arbete, är fokus således på de sociomateriella sammansättningarna som utgör det till synes naturliga cirklandet av vatten. Teoretiskt ansluter sig denna bok därmed till nymaterialistiska strömningar där rör, ledningar och ventiler, såväl som kartor och dokumentation både upprätthåller och utmanar mänskliga ansträngningar för att distribuera, rena och förflytta vatten och avloppsvatten. Inkluderat i denna ekvation är också vattnet självt, som, när det tjänar mänskliga behov, kräver enorma infrastrukturella sammansättningar. Sanitära infrastrukturer är konstruerade för att hantera olika vattenförekomster, främst dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten, och medan dessa vatten-kroppar står under kontinuerlig kontroll och övervakning, gör de detta av olika anledningar. Medan dricksvatten till stor del ses som en resurs, utgör avloppsvatten en potentiell risk. Dagvatten, som antingen äntrar avloppssystemen utifrån, eller transporteras i separata ledningar och huvudledningar, framstår vanligtvis som något som ska minimeras.
Som antytts ovan är syftet med detta forskningsprojekt att utforska det kontinuerliga skapandet och underhållet av den sanitära vattenregimen. Närmare bestämt menar jag att den sanitära vattenregimen skapas i och genom, a) tanken (idealet?) om vattnets förmåga att cirkulera, och dess främlinggörande av läckage och stagnation, b) materialiteten hos rör, huvudledningar och ventiler, samt c) organisatoriska och informationsförmedlande aktiviteter samt dokumentation såsom kartor och skriftliga beslutsunderlag. Fokus är också på sanitära infrastrukturers förmåga att överbrygga det strukturella och det individuella/intima. Detta är också en del av den sanitära vattenregimen där (vissa) överenskommelser kring sanitära infrastrukturers funktion kräver standardisering för att dessa infrastrukturer skall fungera. Detta forskningsprojekt reflekterar slutligen kring den underjordiska placeringen av sanitära infrastrukturer. Kontinuerlig försörjning av dricksvatten och ett likaledes avlägsnande av avloppsvatten tycks i stort sett tas för givet i Sverige och Slovenien, och jag menar att den underjordiska placeringen av rör, huvudledningar och ventiler bidrar till att upprätthålla dessa antaganden, samtidigt som det också försvårar rutiner för reparation, underhåll och utbyte. Den underjordiska placeringen av stora delar av sanitära infrastrukturer kan också ibland försvåra för finansieringsmöjligheter, helt enkelt på grund av att dessa infrastrukturer är osynliga. Här är den sanitära vattenregimen på en och samma gång förkroppsligad och jordad, levd, institutionaliserad och politiserad; den genomsyrar individen i sin mest intima mening och omfattar tusentals mil av rör och ledningar.
Aktiviteter, konferenser och workshops:
Datainsamling:
21 intervjuer utgör den empiriska grunden för detta forskningsprojekt. Totalt har 9 slovenska och 12 svenska kommunala och nationella aktörer engagerade i vatten och avloppsvattenshantering intervjuats.
Insamling av data påbörjades i april, 2022. Under detta år besökte jag Slovenien vid två tillfällen, dels en månad under våren 2022 då intervjuerna påbörjades och dels två månader under sommaren, 2022 då jag fortsatte intervjuerna. Intervjuerna i Slovenien skedde samtidigt som intervjuerna i Sverige. Datainsamlingen sträckte sig fram till tidig höst, 2022.
Konferenser:
15 och 16 september, 2022: Opening the Bin (Re-opening the circle), Milano och online. Presentationens titel: Leakage and the circularity of water.
4 och 5 november, 2022: SSAs (Slovenska sociolog-förbundet) årliga konferensen, Ljubljana och online. Presentationens title: The becoming of sanitary systems. För programmet: SSD-ZBORNIK-PRISPEVKOV-22-WEB-OK.pdf (sociolosko-drustvo.si) (åtkomst 2023-01-09).
8 och 9 februari, 2023: Svenskt Vattens nationella konferens Avlopp & Miljö, Borås. Deltagare.
7, 8, 9 och 10 juni, 2023: SIEF konferens, Brno. Presentationens titel: Unearthing, blackboxing. Management of sanitary infrastructures.
Workshop-tillfällen:
11 och 12 april, 2022: Workshop, Forum för Genusvetenskap (FGV), Mittuniversitetet.
26 januari, 2023: Workshop, Mittuniversitetet: Mat, odling, risk, resiliens och vatten (Workshop om mat, odling, risk, resiliens och vatten | miun.se, 2023-06-24). Denna workshop organiserades av forskare från Avd. för Sociologi och Avd. för Miljövetenskap, Mittuniversitetet. Som presentatör bjöd vi också in Polona Pengal, marinbiolog från Slovenien och aktiv inom den slovenska, icke-statliga organisationen Revivo.
Resultaten har spridits och samverkan har skett på följande sätt:
Konferenser:
15 och 16 september, 2022: Opening the Bin (Re-opening the circle), Milano och online. Denna konferens innebar inte bara ett tillfälle att diskutera några av de tentativa slutsatserna; genom min medverkan fick jag också kontakt med Linus Ekman Burgman, doktorand från Linköpings Universitet som arbetar med frågor rörande slam och slamhantering i Sverige. Detta möte resulterade i en inbjudan om att agera tredje handledare under den resterande doktorandtiden. Konferensdeltagandet resulterade även i en inbjudan i att skriva ett kapitel i den planerade antologin Waste as critique (redaktör Hevré Corvellec).
Några av projektets tentativa slutsatser förmedlades också under SSAs (Slovenska sociolog-förbundet) årliga konferens i december, 2022 samt SIEF konferensen i Brno, i juni, 2023.
Seminarium:
17 november, 2022: Högre seminarium, Avd. för Sociologi, Mittuniversitetet. Presentationens titel: The sanitary water regime.
Workshop:
26 januari, 2023: Workshop, Mittuniversitetet: Mat, odling, risk, resiliens och vatten (Workshop om mat, odling, risk, resiliens och vatten | miun.se, 2023-06-24). Presentationens titel: River management/NBS/Risk and resilience. (Denna presentation skedde tillsammans med Polona Pengal.)
Gästföreläsning:
30 mars: Som ett led i att introducera detta års forskningsprojekt för studenter på grundnivå bjöds jag även in av Prof. Franc Mali på Fakulteten för Samhällsvetenskap, Universitetet i Ljubljana, att hålla i en gästföreläsning. Föreläsningen skedde digitalt. Studenterna var aktiva på kurserna Social and ethical aspects of modern science och The new emerging technologis and transhumanism.
Detta projekt tar sin utgångspunkt från tidigare forskning inom sociologi, antropologi och kulturgeografi (se till exempel Boelens och Dávila [red.], 1988; Star, 1999; Swyngedouw, 2004; Kaika, 2005; Graham och Thrift, 2007; Black and Fawcett, 2008; Zimmer, 2011; Truelove, 2011; López Rivera, 2013; Larkin, 2013; Anand, 2017; Stamatopoulou-Robbins, 2021; Truelove och Ruszcyk, 2022). Projektet introducerar konceptet den sanitära vattenregimen för att utforska sanitära infrastrukturers socio-materiella uppbyggnader likväl som de mänskliga ansträngningar som är involverade i att upprätthålla dessa. Till skillnad från ovan nämnda forskning, där själva infrastrukturen vanligtvis utgör utgångspunkten, närmar jag mig emellertid sanitära infrastrukturer som i grunden oordnade och instabila. Detta innebär inte bara att ta allvarligt störningar såsom haverier, läckage och stagnation utan också om att främlinggöra den förmodade naturligheten som omger vattnets förmåga att cirkulera. Då tanken (idealet?) om en enhetlig cyklisk omvandling (och förflyttning) av vatten kräver kontinuerlig materialisering och legitimering för att framstå just som naturlig, utgör den sanitära vattenregimen en nödvändig men likväl temporär stabilisering av en viss ordning, som involverar både materiella och diskursiva praktiker. Med andra ord, om vi vill utforska ett koncept bör vi titta på dess marginaler och gränsområden, dess glidningar, ryckiga flöden och ofrivilliga utsläpp.
Sanitära infrastrukturer erbjuder ett aktuellt ämne, också i förhållande till den nuvarande klimatkrisen och de efterföljande diskussionerna om vattenbrist samt föroreningar av vattenkällor, något som i sin tur pekar mot hantering av vatten- och avloppsvatten som intimt sammanflätade med sociala och politiska faktorer. Distribution av dricksvatten och avlägsnande av avloppsvatten är alltså inte bara av teknisk och hygienisk karaktär. Snarare väcker dessa praktiker frågor kring motsträviga vattendrag, åldrande infrastrukturer samt trender av centralisering och kommodifiering. Genom att diskutera hur den sanitära vattenregimen etableras, upprepas och förstärks i och genom mänskligt arbete, är fokus således på de sociomateriella sammansättningarna som utgör det till synes naturliga cirklandet av vatten. Teoretiskt ansluter sig denna bok därmed till nymaterialistiska strömningar där rör, ledningar och ventiler, såväl som kartor och dokumentation både upprätthåller och utmanar mänskliga ansträngningar för att distribuera, rena och förflytta vatten och avloppsvatten. Inkluderat i denna ekvation är också vattnet självt, som, när det tjänar mänskliga behov, kräver enorma infrastrukturella sammansättningar. Sanitära infrastrukturer är konstruerade för att hantera olika vattenförekomster, främst dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten, och medan dessa vatten-kroppar står under kontinuerlig kontroll och övervakning, gör de detta av olika anledningar. Medan dricksvatten till stor del ses som en resurs, utgör avloppsvatten en potentiell risk. Dagvatten, som antingen äntrar avloppssystemen utifrån, eller transporteras i separata ledningar och huvudledningar, framstår vanligtvis som något som ska minimeras.
Som antytts ovan är syftet med detta forskningsprojekt att utforska det kontinuerliga skapandet och underhållet av den sanitära vattenregimen. Närmare bestämt menar jag att den sanitära vattenregimen skapas i och genom, a) tanken (idealet?) om vattnets förmåga att cirkulera, och dess främlinggörande av läckage och stagnation, b) materialiteten hos rör, huvudledningar och ventiler, samt c) organisatoriska och informationsförmedlande aktiviteter samt dokumentation såsom kartor och skriftliga beslutsunderlag. Fokus är också på sanitära infrastrukturers förmåga att överbrygga det strukturella och det individuella/intima. Detta är också en del av den sanitära vattenregimen där (vissa) överenskommelser kring sanitära infrastrukturers funktion kräver standardisering för att dessa infrastrukturer skall fungera. Detta forskningsprojekt reflekterar slutligen kring den underjordiska placeringen av sanitära infrastrukturer. Kontinuerlig försörjning av dricksvatten och ett likaledes avlägsnande av avloppsvatten tycks i stort sett tas för givet i Sverige och Slovenien, och jag menar att den underjordiska placeringen av rör, huvudledningar och ventiler bidrar till att upprätthålla dessa antaganden, samtidigt som det också försvårar rutiner för reparation, underhåll och utbyte. Den underjordiska placeringen av stora delar av sanitära infrastrukturer kan också ibland försvåra för finansieringsmöjligheter, helt enkelt på grund av att dessa infrastrukturer är osynliga. Här är den sanitära vattenregimen på en och samma gång förkroppsligad och jordad, levd, institutionaliserad och politiserad; den genomsyrar individen i sin mest intima mening och omfattar tusentals mil av rör och ledningar.
Aktiviteter, konferenser och workshops:
Datainsamling:
21 intervjuer utgör den empiriska grunden för detta forskningsprojekt. Totalt har 9 slovenska och 12 svenska kommunala och nationella aktörer engagerade i vatten och avloppsvattenshantering intervjuats.
Insamling av data påbörjades i april, 2022. Under detta år besökte jag Slovenien vid två tillfällen, dels en månad under våren 2022 då intervjuerna påbörjades och dels två månader under sommaren, 2022 då jag fortsatte intervjuerna. Intervjuerna i Slovenien skedde samtidigt som intervjuerna i Sverige. Datainsamlingen sträckte sig fram till tidig höst, 2022.
Konferenser:
15 och 16 september, 2022: Opening the Bin (Re-opening the circle), Milano och online. Presentationens titel: Leakage and the circularity of water.
4 och 5 november, 2022: SSAs (Slovenska sociolog-förbundet) årliga konferensen, Ljubljana och online. Presentationens title: The becoming of sanitary systems. För programmet: SSD-ZBORNIK-PRISPEVKOV-22-WEB-OK.pdf (sociolosko-drustvo.si) (åtkomst 2023-01-09).
8 och 9 februari, 2023: Svenskt Vattens nationella konferens Avlopp & Miljö, Borås. Deltagare.
7, 8, 9 och 10 juni, 2023: SIEF konferens, Brno. Presentationens titel: Unearthing, blackboxing. Management of sanitary infrastructures.
Workshop-tillfällen:
11 och 12 april, 2022: Workshop, Forum för Genusvetenskap (FGV), Mittuniversitetet.
26 januari, 2023: Workshop, Mittuniversitetet: Mat, odling, risk, resiliens och vatten (Workshop om mat, odling, risk, resiliens och vatten | miun.se, 2023-06-24). Denna workshop organiserades av forskare från Avd. för Sociologi och Avd. för Miljövetenskap, Mittuniversitetet. Som presentatör bjöd vi också in Polona Pengal, marinbiolog från Slovenien och aktiv inom den slovenska, icke-statliga organisationen Revivo.
Resultaten har spridits och samverkan har skett på följande sätt:
Konferenser:
15 och 16 september, 2022: Opening the Bin (Re-opening the circle), Milano och online. Denna konferens innebar inte bara ett tillfälle att diskutera några av de tentativa slutsatserna; genom min medverkan fick jag också kontakt med Linus Ekman Burgman, doktorand från Linköpings Universitet som arbetar med frågor rörande slam och slamhantering i Sverige. Detta möte resulterade i en inbjudan om att agera tredje handledare under den resterande doktorandtiden. Konferensdeltagandet resulterade även i en inbjudan i att skriva ett kapitel i den planerade antologin Waste as critique (redaktör Hevré Corvellec).
Några av projektets tentativa slutsatser förmedlades också under SSAs (Slovenska sociolog-förbundet) årliga konferens i december, 2022 samt SIEF konferensen i Brno, i juni, 2023.
Seminarium:
17 november, 2022: Högre seminarium, Avd. för Sociologi, Mittuniversitetet. Presentationens titel: The sanitary water regime.
Workshop:
26 januari, 2023: Workshop, Mittuniversitetet: Mat, odling, risk, resiliens och vatten (Workshop om mat, odling, risk, resiliens och vatten | miun.se, 2023-06-24). Presentationens titel: River management/NBS/Risk and resilience. (Denna presentation skedde tillsammans med Polona Pengal.)
Gästföreläsning:
30 mars: Som ett led i att introducera detta års forskningsprojekt för studenter på grundnivå bjöds jag även in av Prof. Franc Mali på Fakulteten för Samhällsvetenskap, Universitetet i Ljubljana, att hålla i en gästföreläsning. Föreläsningen skedde digitalt. Studenterna var aktiva på kurserna Social and ethical aspects of modern science och The new emerging technologis and transhumanism.