Sveriges första kulturpolitik: Digitalisering av Kungl. Musikaliska Akademiens protokoll 1771-idag
Detta projekt är den första kompletta digitiseringen av en nationell kulturpolitik i västvärlden från 1700-talets senare hälft fram till idag: Kungl. Musikaliska akademiens protokoll. Genom digitisering och publicering av protokollen inklusive alla bilagor och appendix, skapar projektet en infrastruktur som ger forskare från olika discipliner tillgång till och sökmöjligheter i akademiens beslut, diskussioner och överväganden sedan 1771.
Protokollen utgör en av de mest efterfrågade samlingarna på Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket) och används av nationella och internationella forskare. Materialet är dock skört, inte endast på grund av dess ålder, utan även eftersom bilagor och appendix är ihopsydda med protokollen och ibland endast löst inlagda. Dessutom är protokollen hårt inbundna vilket gör att vissa delar döljs av bindningen.
Genom digitisering och detaljregistrering av hela arkivet på plats i Musikverkets egna lokaler minimeras risken för att bilagorna skulle skadas eller förloras. De bundna volymerna sprättas inför digitisering och annoteras i en databas i Calm (Axiell). Projektet integrerar de digitala protokollen till Alvin och K-samsök som ser till att metadatat indexeras i sökmotorer som Google och säkerställer tillgång i Europeana. Därmed försäkrar sig projektet om att Sveriges första kulturpolitik bevaras och blir digitalt tillgängligt och möjliggör därmed ny forskning om institutionen som format vår musikhistoria.
Protokollen utgör en av de mest efterfrågade samlingarna på Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket) och används av nationella och internationella forskare. Materialet är dock skört, inte endast på grund av dess ålder, utan även eftersom bilagor och appendix är ihopsydda med protokollen och ibland endast löst inlagda. Dessutom är protokollen hårt inbundna vilket gör att vissa delar döljs av bindningen.
Genom digitisering och detaljregistrering av hela arkivet på plats i Musikverkets egna lokaler minimeras risken för att bilagorna skulle skadas eller förloras. De bundna volymerna sprättas inför digitisering och annoteras i en databas i Calm (Axiell). Projektet integrerar de digitala protokollen till Alvin och K-samsök som ser till att metadatat indexeras i sökmotorer som Google och säkerställer tillgång i Europeana. Därmed försäkrar sig projektet om att Sveriges första kulturpolitik bevaras och blir digitalt tillgängligt och möjliggör därmed ny forskning om institutionen som format vår musikhistoria.
Slutredovisning
Detta projekt har åstadkommit den första digitiseringen och publiceringen i västvärlden av en nationell kulturpolitik. Det handlar om ett arkiv som dokumenterar det inre och utåtriktade arbetet hos Kungliga Musikaliska Akademien (KMA), en institution som haft ett närmast oöverskådligt inflytande över det svenska musiklivet och den högre musikutbildningen i Sverige. Akademiens sammankomster och möten har protokollförts i obruten följd från grundandet 1771 och in i våra dagar.
Projektets bakgrund och syfte
Kungliga Musikaliska Akademiens protokoll utgör en av de mest efterfrågade samlingarna på Musik- och teaterbiblioteket (Statens musikverk) och används av såväl nationella som internationella forskare. Till omfånget rör det sig om 144 volymer med inbundna protokoll, bilagor och appendix, totalt omkring 35 000 sidor. Det fysiska arkivet är ordnat kronologiskt. Bilagor såsom korrespondens, räkenskaper och musikaliska verk är, eller var ursprungligen, hopsydda med respektive protokoll.
Behovet av att digitisera arkivet har länge varit påkallat. Materialet är skört, både av ålder och till sin sammansättning. Pappersarken i protokollbuntarna är av olika storlek vilket har inneburit stort slitage i ytterkanten på de bredaste sidorna. Många bilagor har med tiden lossnat och lagts in löst vilket har skilt dem från sin kontext. Vidare är volymerna så hårt bundna att delar av texten är dolda. Detta medför att läsare, i strävan att ta del av hela textsidan, tenderar att bända isär pärmarna vilket i sig utgör en skaderisk för materialet.
Mot denna bakgrund har syftet med projektet varit att skapa en digital infrastruktur av protokoll och bilagor, fritt tillgänglig och i en presentationsform som kopplar beståndsdelarna och metadatan så att arkivet blir sökbart på nya sätt.
Arbetsmoment
Projektet har omfattat flera beståndsdelar som framskridit parallellt.
Beträffande metadata fanns i utgångsläget ett index över protokollen som även är sökbart via Musik- och teaterbibliotekets webbsida (Musik- och teaterbibliotekets digitaliserade kortkataloger - Start). Denna registrering importerades till och sammanfogades med data från Musik- och teaterbibliotekets samlingsförvaltningssystem Calm (https://www.axiell.com/uk/solutions/product/calm) som också har ett sökbart webbgränssnitt, samt även ur KMA:s egen arkivmjukvara Klara. Calm stödjer den internationella arkivstandarden ISAD(G)/EAD and ISAAR(CPF)/EAC och Dublin Core, vilket har underlättat migreringen och sammanfogandet av de olika datakällorna.
Inom ramen för projektet har information on KMAs samtliga ledamöter från 1771 till 2022 publicerats i ett länkat dataformat. Detta inkluderar bland annat personnamn (http://xmlns.com/foaf/0.1/givenName), nationalitet (https://schema.org/nationality), invalsår och födelseår (http://schema.org/birthDate). Denna del av projektet har gjorts med konsultstöd av företaget Metasolutions.
Vad gäller bildfångst har protokollen skannats av Statens musikverks personal i egna lokaler med en bokskanner av typen BookEye4 Professional. Processen har skett under överinseende av projektets ansvarige arkivarie samt digitaliseringsansvarige. Inför skanningen har ingående förberedande insatser behövt göras för vilka projektet anlitat en bokbindare och papperskonservator (se vidare nedan). De bundna volymerna sprättas inför digitisering och annoteras i en databas i Calm (Axiell).
Det skannade materialet har tillsammans med metadata publicerats i fulltext i kulturarvsportalen Alvin (http://www.alvin-portal.org/), en plattform som projektet bedömer kan säkerställa långsiktig tillgång till den data som förvaltas i systemet. Infrastrukturen drivs och utvecklas av Uppsala universitetsbibliotek i samverkan med Göteborgs respektive Lunds universitetsbibliotek och som medlemmar finns ytterligare ett 20-tal arkiv, bibliotek och museer. Plattformen använder dessutom persistenta identifierare (URN:NBN) för att säkerställa långsiktigt tillgång till information och data. Systemet utvecklas framgent i öppen källkod, Cora (en API-baserad plattform).
I Alvin publiceras protokoll och bilagor både som högupplösta bilder (tif) av varje uppslag och som pdf-filer av hela protokoll. En av projektets innovationer är att bilagorna har länkats till respektive protokoll vilket ger nya möjligheter att följa ärenden och ämnen. I förlängningen öppnar detta för nya analyser av akademiens handlingar, ställningstaganden och dess sociala och estetiska påverkan på kulturlivet.
Enligt överenskommelse med KMA publiceras material som är äldre än 100 år fritt medan yngre material expedieras av Musik- och teaterbiblioteket på förfrågan. I skrivande stund utgörs det fria materialet av protokoll från 1771 fram till 1924 (60 volymer). I takt med att material passerar hundraårsgränsen kommer det att sällas till publiceringen i Alvin genom Musik- och teaterbibliotekets försorg genom en årlig uppdatering.
Bland bilagorna finns musikaliska verk som under åren har skickats in till akademien. Dessa verk blir nu sökbara i den internationella databasen över musikhistoriska källor som driftas av RISM (Répertoire International des Sources Musicales).
Under projektets gång har deltagarna presenterat arbetet i flera nationella och internationella sammanhang (bl. a vid IAML-konferensen 2022, för de kungliga akademierna och vid seminarium för musikforskare). Lanseringen av infrastrukturen skedde vid ett festsymposium i KMA:s lokaler den 21 mars 2024 då huvudparten av arbetet hade sjösatts. Vid symposiet presenterade forskare inom musikvetenskap och historia exempel på protokollens många möjligheter som källmaterial för forskning, och medverkande musiker framförde verk med koppling till akademien genom tiderna. I skrivande stund pågår flera forskningsprojekt med stöd i protokollen vilket är en direkt konsekvens av den nya tillgängligheten och möjligheterna till sökning.
Utmaningar
Den största utmaningen i detta digitaliseringsprojekt har varit rent analog, nämligen att förbereda protokollen för bildfångst. På grund av materialets beskaffenhet har detta varit en mer tidskrävande process än projektet initialt förutsåg. För att få ut all information på textsidorna har det varit nödvändigt att öppna ryggarna på merparten av volymerna, och de mest omfångsrika banden har behövt delas. Många sidor har behövt individuell handpåläggning genom lagning och förstärkning. Detta arbete har utförts med största fackmannamässighet av papperskonservator och bokbindare Kristina Enhörning som förlagt koncentrerade arbetsperioder till Musik- och teaterbiblioteket som ett led i arbetskedjan.
Projektets bakgrund och syfte
Kungliga Musikaliska Akademiens protokoll utgör en av de mest efterfrågade samlingarna på Musik- och teaterbiblioteket (Statens musikverk) och används av såväl nationella som internationella forskare. Till omfånget rör det sig om 144 volymer med inbundna protokoll, bilagor och appendix, totalt omkring 35 000 sidor. Det fysiska arkivet är ordnat kronologiskt. Bilagor såsom korrespondens, räkenskaper och musikaliska verk är, eller var ursprungligen, hopsydda med respektive protokoll.
Behovet av att digitisera arkivet har länge varit påkallat. Materialet är skört, både av ålder och till sin sammansättning. Pappersarken i protokollbuntarna är av olika storlek vilket har inneburit stort slitage i ytterkanten på de bredaste sidorna. Många bilagor har med tiden lossnat och lagts in löst vilket har skilt dem från sin kontext. Vidare är volymerna så hårt bundna att delar av texten är dolda. Detta medför att läsare, i strävan att ta del av hela textsidan, tenderar att bända isär pärmarna vilket i sig utgör en skaderisk för materialet.
Mot denna bakgrund har syftet med projektet varit att skapa en digital infrastruktur av protokoll och bilagor, fritt tillgänglig och i en presentationsform som kopplar beståndsdelarna och metadatan så att arkivet blir sökbart på nya sätt.
Arbetsmoment
Projektet har omfattat flera beståndsdelar som framskridit parallellt.
Beträffande metadata fanns i utgångsläget ett index över protokollen som även är sökbart via Musik- och teaterbibliotekets webbsida (Musik- och teaterbibliotekets digitaliserade kortkataloger - Start). Denna registrering importerades till och sammanfogades med data från Musik- och teaterbibliotekets samlingsförvaltningssystem Calm (https://www.axiell.com/uk/solutions/product/calm) som också har ett sökbart webbgränssnitt, samt även ur KMA:s egen arkivmjukvara Klara. Calm stödjer den internationella arkivstandarden ISAD(G)/EAD and ISAAR(CPF)/EAC och Dublin Core, vilket har underlättat migreringen och sammanfogandet av de olika datakällorna.
Inom ramen för projektet har information on KMAs samtliga ledamöter från 1771 till 2022 publicerats i ett länkat dataformat. Detta inkluderar bland annat personnamn (http://xmlns.com/foaf/0.1/givenName), nationalitet (https://schema.org/nationality), invalsår och födelseår (http://schema.org/birthDate). Denna del av projektet har gjorts med konsultstöd av företaget Metasolutions.
Vad gäller bildfångst har protokollen skannats av Statens musikverks personal i egna lokaler med en bokskanner av typen BookEye4 Professional. Processen har skett under överinseende av projektets ansvarige arkivarie samt digitaliseringsansvarige. Inför skanningen har ingående förberedande insatser behövt göras för vilka projektet anlitat en bokbindare och papperskonservator (se vidare nedan). De bundna volymerna sprättas inför digitisering och annoteras i en databas i Calm (Axiell).
Det skannade materialet har tillsammans med metadata publicerats i fulltext i kulturarvsportalen Alvin (http://www.alvin-portal.org/), en plattform som projektet bedömer kan säkerställa långsiktig tillgång till den data som förvaltas i systemet. Infrastrukturen drivs och utvecklas av Uppsala universitetsbibliotek i samverkan med Göteborgs respektive Lunds universitetsbibliotek och som medlemmar finns ytterligare ett 20-tal arkiv, bibliotek och museer. Plattformen använder dessutom persistenta identifierare (URN:NBN) för att säkerställa långsiktigt tillgång till information och data. Systemet utvecklas framgent i öppen källkod, Cora (en API-baserad plattform).
I Alvin publiceras protokoll och bilagor både som högupplösta bilder (tif) av varje uppslag och som pdf-filer av hela protokoll. En av projektets innovationer är att bilagorna har länkats till respektive protokoll vilket ger nya möjligheter att följa ärenden och ämnen. I förlängningen öppnar detta för nya analyser av akademiens handlingar, ställningstaganden och dess sociala och estetiska påverkan på kulturlivet.
Enligt överenskommelse med KMA publiceras material som är äldre än 100 år fritt medan yngre material expedieras av Musik- och teaterbiblioteket på förfrågan. I skrivande stund utgörs det fria materialet av protokoll från 1771 fram till 1924 (60 volymer). I takt med att material passerar hundraårsgränsen kommer det att sällas till publiceringen i Alvin genom Musik- och teaterbibliotekets försorg genom en årlig uppdatering.
Bland bilagorna finns musikaliska verk som under åren har skickats in till akademien. Dessa verk blir nu sökbara i den internationella databasen över musikhistoriska källor som driftas av RISM (Répertoire International des Sources Musicales).
Under projektets gång har deltagarna presenterat arbetet i flera nationella och internationella sammanhang (bl. a vid IAML-konferensen 2022, för de kungliga akademierna och vid seminarium för musikforskare). Lanseringen av infrastrukturen skedde vid ett festsymposium i KMA:s lokaler den 21 mars 2024 då huvudparten av arbetet hade sjösatts. Vid symposiet presenterade forskare inom musikvetenskap och historia exempel på protokollens många möjligheter som källmaterial för forskning, och medverkande musiker framförde verk med koppling till akademien genom tiderna. I skrivande stund pågår flera forskningsprojekt med stöd i protokollen vilket är en direkt konsekvens av den nya tillgängligheten och möjligheterna till sökning.
Utmaningar
Den största utmaningen i detta digitaliseringsprojekt har varit rent analog, nämligen att förbereda protokollen för bildfångst. På grund av materialets beskaffenhet har detta varit en mer tidskrävande process än projektet initialt förutsåg. För att få ut all information på textsidorna har det varit nödvändigt att öppna ryggarna på merparten av volymerna, och de mest omfångsrika banden har behövt delas. Många sidor har behövt individuell handpåläggning genom lagning och förstärkning. Detta arbete har utförts med största fackmannamässighet av papperskonservator och bokbindare Kristina Enhörning som förlagt koncentrerade arbetsperioder till Musik- och teaterbiblioteket som ett led i arbetskedjan.