Hur människor använder läsning i sina liv är starkt förknippat med livsformer, lokal identitet och tillhörighet, och är på ett dynamiskt och komplext sätt sammanvävt med förändringar i samhället. Det här projektet handlar om tre generationer arbetarmän i svensk skogsbygd och deras lokala läspraktiker. Idag saknas i stor utsträckning studier som intresserar sig för den läsning vuxna ägnar sig åt, inte minst män i rurala miljöer. Många av dessa kommer från icke-akademiska hem med arbetarklassbakgrund och är mindre angelägna att engagera sig i frivillig, och i förlängningen, socialt hållbar läsning. Syftet med projektet är att synliggöra arbetarmän i skogsbygd och deras lokala, platsbaserade läspraktiker, och utforska betydelsen för identitetskonstruktion över tid och generationer under perioden 1950 fram till idag. Projektet baseras på livsberättelseintervjuer med män från fem familjer som bor i samma skogsbygd. Intervjumaterialet kopplas till olika former av lokala historiska källmaterial för att möjliggöra fördjupade analyser av männens berättelser om läsning och relatera dessa till den specifika bygdens historia. Det planerade projektet har potential att förnya den aktuella forskningsfronten genom att möjliggöra nyanserade beskrivningar av rurala arbetarmän och deras lokala läspraktiker i relation till skolans och samhällets förändringar. Detta görs utifrån ett ekologiskt perspektiv på läsning som lyfter fram relationen mellan människor, kontext och läsning.