2011-2016

Detta projekt har haft som syfte att, med fokus på Moskva och Stockholm, analysera internets roll i ungas musikbruk, genom en kvalitativ studie av hur internet ligger till grund för upplevelser och erfarenheter av musik i dessa två kontexter. Projektet har anlagt en bred definition på musikbruk och har innefattat två delstudier: en studie med fokusgrupper som ringar in hur unga vuxna resonerar kring vardagligt musikbruk, och en studie av tre digitala plattformar som var de mest populära för deltagarna i den första delstudien; Spotify, VKontakte och YouTube.

Projektets syfte har inte förändrats under projektperioden, men däremot har analysens fokus, i linje med en ökad användning av strömmade musiktjänster, riktats mot strömmad musik som ett dominerande inslag i musikbruket.

Projektets tre viktigaste resultat
Ett viktigt resultat från delprojekt 1 har handlat om hur strömningstjänster kan förknippas med ett visst sorts musiklyssnande, baserat på ett delvis mer flyktigt engagemang för artister, låtar och genrer, och på upplevelsen av musik som allestädes närvarande. Musik beskrivs som "luft"; livsnödvändigt och förväntat. Det utgör en kärna i många vardagliga aktiviteter och används för att kontrollera sinnesstämningar och känslor, men beskrivs inte i första hand som ett specifikt intresse. Här framstår Spotify (i Stockholm) och den ryska sociala nätverkssajten VKontakte (i Moskva) som onlinemiljöer som bidragit till ett brott med tidigare former av musikbruk. Informanterna upplever en tydlig skillnad i sitt engagemang för musik "före" och "efter" Spotify/VKontakte, och betonar exempelvis att de delvis har övergett tidigare identiteter som "fans" av specifika artister, samtidigt som tillgången till det i det närmaste obegränsade utbudet har inneburit nya möjligheter att utforska och använda musik. Projektet skiljer sig sålunda från tidigare analyser av fans och subkulturer i det att det bidrar till en utvidgad förståelse för det "vanliga", vardagliga, musikbruket, liksom för hur internet vävs in i detta.

Delprojekt 2 har, genom att analysera plattformarnas struktur och möjligheter till interaktion med användaren, uppmärksammat samspelet mellan användare och teknologier för strömmade musiktjänster. De tre plattformar som har undersökts kännetecknas av sin föränderliga karaktär vilken fungerar genom en algoritmisk logik baserad på användarens spår. Detta kan kopplas till olika kommersiella intressen. Att tillgängliggöra och organisera musik blir ett sätt att attrahera annonsörer, en möjlighet att ta betalt för onlinetjänster genom prenumerationer, eller ett sätt att sälja musikrelaterade produkter som exempelvis konserter. Spotify har utvecklats i nära samarbete med musikindustrin men också YouTube, som ofta beskrivs som ett paradexempel på dagens deltagarkultur, har blivit alltmer kommersialiserad och styrd av sajtens administratörer. Även VKontakte, som i grunden består av användargenererad musik, har under undersökningsperioden i viss mening kommit att präglas av en algoritmisk logik mot en mer styrd musikanvändning. Sammantaget bidrar resultaten från delprojekt 2 således till att nyansera pågående diskussioner om aktiva deltagarkulturer i förhållande till musik på internet.

Ett övergripande resultat, slutligen, handlar om förhållandet mellan teknik, musik och geokulturell kontext. Projektet har kastat ljus över hur strömningstjänster utvecklas i samklang med sin kultur och sitt politiska sammanhang - som Spotify och VKontakte - men också hur en sajt som YouTube skär över dessa sammanhang och blir en gemensam referenspunkt för musikanvändning i båda kontexterna. I de svenska fokusgrupperna har strömmad musik nästan uteslutande ersatt ägande och det finns en stark tilltro till Spotify som tjänst. I den ryska kontexten betonades i högre utsträckning musikens materialitet och vikten av att äga musik, och där fanns en mer framträdande diskurs om nationell identitet i förhållande till populärmusik och de plattformar som användes. Men samtidigt utgör ålder, livsstil, urbanitet och den helt centrala funktion som internet har i det privata musikbruket en grund för betydande överlappningar i förhållandet till musik och det sätt som detta införlivas i vardagen.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Ett fortsatt område för analys tar fasta på strömningstjänsters betydelse för det vardagliga mediebruket. De upplevelser och användarmönster som analyserats inom projektet kan ses som en del av ett mer långtgående skifte mot ett strömmat medie- och kulturutbud, där radio, teveprogram och filmer såväl som musik har kommit att i ökad grad konsumeras via strömningstjänster på nätet. En ny forskningsfråga handlar om att söka identifiera vad användningen av strömningstjänster får för vidare innebörd för vilka typer av värden människor tillskriver medieinnehåll och kulturella artefakter. Detta innebär att uppmärksamma och undersöka det strömmade mediebruket som ett betydande sociokulturellt, och inte ett enbart teknologiskt, fenomen.

Projektet har likaså synliggjort de spänningar som uppstår då det individuella musiklyssnandet, vilket många av informanterna beskrev som en ytterst privat angelägenhet, införlivas i nätets semi-offentliga arenor. Detta berör diskussioner om de krav som sociala nätverksmedier och de musikplattformar som analyserats i projektet ställer på att dela information med andra, där gränsdragningen mellan det privata och det offentliga blir särskilt komplicerad kring ett medium så direkt knutet till människors känsloliv. Här har projektet öppnat för fördjupade studier av det digitala musikbrukets performativitet och socialitet, men även för vidare frågor om de infrastrukturella dimensioner som formar detta.

Projektets internationella förankring
Projektet var från början internationellt förankrat genom sin komparativa ansats och genom att en av projektdeltagarna, Gregory Goldenzwaig, har sin akademiska hemvist vid fakulteten för journalistik vid universitetet i Moskva. För att fördjupa dessa kontakter anordnades en workshop i Moskva vid projektets inledande skede, "Music and New Media" (2012, se nedan). Under hela projekttiden har forskargruppen också haft kontakt med projektet Clouds and Concerts vid universitetet i Oslo (projektledare Anne Danielsen & Arnt Maasö). I november 2013 anordnade projektet en större två-dagars internationell workshop, "Music Use in the Online Media Age" (Södertörns högskola), där det norska projektet deltog tillsammans med ytterligare inbjudna internationella musikforskare.

Projektets forskare har under perioden presenterat papers med anknytning till projektet vid mer än 20 internationella forskningskonferenser, av vilka flera, som exempelvis AOIR (Association for Internet Research), ECREA (European Communication Research and Education Association), ICA (International Communication Association), IASPM (International Association for the Study of Popular Music) och NordMedia (nordisk medieforskning), är mycket väletablerade.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Projektet har utöver detta presenterats på ett flertal konferenser och seminarier knutna till musikindustrin, såsom Clouds & Concerts avslutande seminarium (Oslo 2016), Tallinn Music Week (Tallinn, 2015), MusicNorway (Oslo, 2015), MuzykaMoskva/NAMM Musikmesse (Moskva, 2014), Russia: Music Change (Stockholm, 2014) Sounds of Sweden exportseminarium (Moskva, 2012) och Helsinki Music Centre vs. Russia seminarium (Helsingfors, 2012). Information med koppling till projektet har förmedlats i intervjuer med journalister och via bloggar, och forskarna har deltagit i workshops riktade mot allmänheten. Exempelvis deltog två av projektforskarna i presentationer på "Music Matters: Emotion, Relation, Mediation", en workshop som samlade akademiker och den intresserade allmänheten (Södertörns högskola, april 2014). Den av projektet arrangerade workshopen innefattade en del med öppna föreläsningar för allmänheten, och workshopen i Moskva var likaså öppen för allmänheten och invigdes officiellt av Sveriges ambassadråd.

Projektets två viktigaste publikationer
Projektets viktigaste publikation utgörs av en gemensamt skriven bok, Streaming Music: Practices, Media, Cultures (kommande, 2016) som redovisar projektets huvudsakliga resultat med fokus på strömmad musik. Boken, där forskarna bidrar med 2-4 kapitel var, består av två huvudsakliga delar, "Practices" och "Platforms", vilka utgår ifrån de olika delprojekten som legat till grund för den empiriska undersökningen. Den första delen behandlar det uppkopplade musikbrukets betydelse i vardagen i de två kontexterna, genom teman som engagemang, konnektivitetskultur och musikens värde. Den andra delen fokuserar på analyser av de olika plattformarna, med Spotify, VKontakte och YouTube i centrum för diskussioner kring hur musik organiseras på internet och hur det kan relateras till tidigare musikbruk.

Ytterligare en publikation av särskild vikt är Werners och Johanssons artikel "Experts, Dads & Technology: Gendered talk about online music" (2014), då denna utvecklar ett avgränsat forskningsområde utöver de som redovisas i boken. Artikeln anlägger ett genusperspektiv på musikbruk på nätet i de undersökta kontexterna, med fokus på vissa tydliga överlappningar - exempelvis på den för forskarna något förvånande uppfattningen om hur en äldre generation, och framför allt pappor, sågs som vägledande "musikexperter" bland de unga musiklyssnarna.

Publiceringsstrategi
Projektets publiceringsstrategi har kommit att fokusera på en gemensamt skriven bok på engelska för en internationell publik, med intentionen att ge en samlad bild av projektets resultat. Denna är under granskning på förlag. Utöver detta tillkommer enskilda bidrag till peer review granskade tidskrifter och kapitel i antologier på engelska, svenska och ryska.

De artiklar som publicerats har främst riktats till tidskrifter som fritt tillgängliggör sitt material på internet. För den artikel av Werner och Johansson som beskrivs ovan betalades en särskild avgift för open access till förlaget (Sage). Här ansågs tidskriften särskilt lämplig på grund av sin räckvidd och anpassning till artikelns innehåll.

Publikationer
Goldenzwaig, Gregory (2014) “Fenomen muzyki v oblake v rossiyskih realiyah: problematika tsennnosti?” (“Music in the Cloud in Russia: the Problematics of Value”), Vestnik MGU: Journalism, Vol. 2: 9-28.

Goldenzwaig, Gregory (2013) “Music Consumption Practices in the Age of the Cloud: Listening to Russia”, in World of Media: Yearbook of Russian Media and Journalism Studies, Moscow State University, Vol. 2013, 39-59. 

Johansson, Sofia, Werner, Ann, Åker, Patrik & Goldenzwaig, Gregory (2016, forthcoming) Streaming Music: Practices, Media, Cultures. 

Johansson, Sofia (forthcoming) “’Music is Like Air to Me’: Engaging with Music on Spotify” (under review, international peer-review journal).

Werner, Ann & Johansson, Sofia (2015) “Genusskapande i digitalt musikbruk” (“Constructions of Gender in Digital Music Use”), in Anja Hirdman & Yvonne Andersson (eds.) Mediernas känsla för kön, Göteborg: Nordicom, pp. 150-170.

Werner, Ann & Johansson, Sofia (2014) “Experts, Dads and Technology: Gendered Talk about Online Music”, International Journal of Cultural Studies, Online First (Published ahead of print) DOI 10.1177/1367877914555463.

Werner, Ann (2016, forthcoming) “Chapter 20. Streaming Nature: Ethnicity/Race, Gender and Technology in Online Sámi Popular Music”, in Fabian Holt & Antti. Ville Kärjä (eds.) The Oxford Handbook of Popular Music in the Nordic Countries, Oxford: Oxford University Press.

Werner, Ann (2015) “Moving forward: A Feminist Analysis of Mobile Music
Streaming”, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, 7(1): 197
-212.

Werner, Ann (2015) “Introduction: Studying junctures of motion and emotion”, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, 7(2): 169-173.