Från tal till tecken – att lära sig Svenskt teckenspråk som andraspråk
De flesta av oss har erfarenheter av att lära sig andra språk. Vad händer när detta andra språk inte är ett talat språk utan istället är ett tecknat språk - ett språk inom en annan modalitet och som uttrycks med händer och ansikte och uppfattas med synen? Det svenska teckenspråket är det primära språket för döva i Sverige, teckenspråk används när de ska kommunicera med varandra och med andra teckenspråkskunniga. De flesta utbildningar i svenskt teckenspråk syftar till att lära ut språket till hörande nybörjare. Syftet är ofta att dessa sedan ska fylla en viktig funktion i samhället genom olika serviceinriktade yrken som exempelvis teckenspråkstolkar men också som lärare på dövskolor. Trots en lång tradition av undervisning av teckenspråk som andraspråk saknas det forskning inom området, några enstaka studier undantaget. Vår övergripande forskningsfråga gäller vad som händer när man som vuxen lär sig teckenspråk som ett andraspråk. Särskilt fokus kommer att riktas mot tillägnandet av två språkliga komponenter som kan vålla särskilda svårigheter för hörande: i) munrörelser som tillsammans med händerna bidrar till ett teckens betydelse, och ii) modifierade och produktiva tecken (dvs. komplexa tecken som innehåller flera betydelsekomponenter). Resultatet från projektet kommer att bidra till ökad förståelse av de mekanismer som ligger bakom inlärningen av ett tecknat språk och i förlängningen tillämpas inom undervisningen av teckenspråk som andraspråk.
Slutredovisning
När människor lär sig ett nytt språk sker det vanligtvis inom samma modalitet, t.ex. att en person med spanska som förstaspråk lär sig svenska. Båda språken är talade språk. Utifrån forskningsfältet andraspråksinlärning så vet vi ganska mycket om förutsättningarna och vad som händer när man lär sig ett andraspråk. Men vad händer när en person lär sig ett språk som inte är ett talat språk utan opererar i en annan modalitet, nämligen den gestuella-visuella, som teckenspråk? Här har forskningen varit i stort sett obefintlig, även om delfältet vuxit fram det senaste decenniet. Det är den övergripande frågan inom det här projektet, dvs. hur ser andraspråksinlärning av ett teckenspråk ut? Syftet har varit att undersöka inlärningen och utvecklingen av lingvistiska strukturer hos en grupp inlärare med svenskt teckenspråk (STS) som andraspråk (L2). Mer specifikt har projektet haft två delsyften:
1) inlärningen av den icke-manuella komponenten munrörelser och
2) hur morfologin avseende modifierade och produktiva tecken tillägnas och utvecklas av inlärare
För att undersöka dessa frågeställningar utgick vi från en befintlig inlärarkorpus i STS och utökade den. Dessutom byggde vi upp en kontrollkorpus bestående av döva förstaspråkstalare av STS.
PROJEKTETS GENOMFÖRANDE
En stor del av projektet har handlat om att bygga upp en korpus bestående av L2-talare av STS, särskilt i den initiala fasen. Vid projektets start 2017 fanns en mindre befintlig korpus bestående av 18 L2 STS talare som vi utökade till totalt 38 talare under projektet. Dessutom samlade vi in data från 9 förstaspråkstalare av STS i syfte att tjäna som kontrollkorpus. Datainsamlingen slutfördes i december 2018. Uppbyggnaden av en korpus för ett teckenspråk är normalt tidskrävande på grund av processen med att annotera språkdata i syfte att göra materialet sökbart. Parallellt med datainsamlingen annoterades materialet och vid projektets slut hade 100 % annoterats avseende glosor och 76 % översatts till svenska. Totalt består korpusen av 25:06 timmar språkdata och cirka 40 000 teckenglosor. Kontrollkorpusen består av 1:22 timmar språkdata och 6 500 teckenglosor. Utöver teckenglosorna finns också en avsevärd mängd data bestående av icke-manuella komponenter, t.ex. munrörelser (58 % annoterat).
Projektet har fortlöpt enligt tidsplanen och i enlighet med syftet, metoden, materialet och genomförandet som beskrevs i ansökan och i enlighet med projektplanen. Mindre justeringar och tillägg har gjorts vad gäller datainsamling och stimuli.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
När det gäller resultaten från projektet är det viktigaste först och främst att vi nu har en komplett korpus med stor potential att generera en mängd fortsatt forskning om teckenspråk som andraspråk och vidare resultat för en lång tid framöver tack vare den omfattande mängd data som korpusen består av (Mesch & Schönström, 2018; Schönström, 2021). Korpusen är semitillgänglig för andra forskare via databasen Svensk nationell datatjänst (snd.gu.se).
De resultat som framkommit genom de två delstudierna i projektet bidrar till diskussionen om förstaspråkets roll för andraspråksinlärningen. Flera av våra analyser visar att inlärarnas förstaspråk, svenska, influerar STS på en rad olika sätt. Bland annat verkar den icke-manuella delen av STS påverkas av svenskan på så sätt att L2-inlärarna överanvänder de munrörelser som baseras på svenska ord, så kallade inlånade munrörelser. Resultaten är intressanta med tanke på språkens skilda modaliteter och i relation till tidigare forskning kring tecknade språk som andraspråk vilka hävdat att L1 transfer har en begränsad roll i inlärningen av ett tecknat språk som L2 på grund av modalitetsskillnaden. Vi visar på detta i våra publikationer (Mesch & Schönström, 2021; in press; Schönström, in press). Vi ser också att inlärarna tillägnar sig vissa munrörelser senare än andra, som t.ex. adverbiella munrörelser.
Vidare har vi, tack vare korpusen, kunnat studera interimspråket hos L2-inlärare avseende användningen av lexikon, främst de olika lexikala kategorierna inom STS: 1) lexikala tecken, 2) bokstaveringar och 3) avbildande tecken. Våra analyser visar att L2-inlärarna i början bokstaverar i större utsträckning. De är influerade av det svenska språket, och drar nytta av de strukturella likheter som finns mellan STS och svenska. Vad gäller avbildande tecken tyder resultaten på att dessa tillägnas senare hos L2-inlärarna (Schönström & Mesch, submitted). Detta diskuteras i termer av gesternas betydelse för inlärning såväl som språklig komplexitet hos avbildande tecken.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Analyserna av komplexa konstruktioner som avbildande tecken, perspektivbyten samt flera av de icke-manuella markörerna väckt frågor om hur L2-inlärarna tillägnar sig syntaktisk struktur. Vi har också sett att L2-inlärares lexikala utveckling behöver ses i skenet av deras syntaktiska utveckling. Inför framtiden finns goda möjligheter att identifiera utvecklingsfaser hos hörande L2-inlärare av STS med hjälp av syntaktisk analys.
Projektet har också närmat sig de kognitiva och funktionella aspekterna av språkinlärning, närmare bestämt diskussionen om tecknade språks ikoniska och gestuella egenskaper och dessas betydelse för språkinlärning. Tidigare studier har påvisat att användning av gester har en betydande roll inom andraspråksinlärning av talade språk. I situationen med inlärning av ett tecknat språk föreligger inte lika klar gräns mellan lexikala enheter (tecken) och gester, men även här tycks andraspråksinlärarna bli hjälpta (eller stjälpta) av sina tidigare kunskaper avseende gester.
SPRIDNING AV RESULTATEN OCH SAMVERKAN
Tack vare samverkan med det europeiska nätverket för andraspråksinlärning av teckenspråk, lett av professor Gary Morgan vid City University i London (finansierat av Leverhulme), initierades nya frågor under projektets gång. Frågorna rörde andraspråksinlärarnas tillägnande av perspektivmarkörer för t.ex. perspektivbyten. Här har vi genomfört en rad olika analyser av vår korpusdata för sådan användning av perspektiv, vilket har resulterat i en magisteruppsats.
Projektet har också inspirerat forskare vid Trinity College Dublin (Irland), Humboldt universitet i Berlin (Tyskland) och Universidade Federal de Santa Catarina i Florianópolis (Brasilien) som har initierat nya projekt i vilka vårt projekts korpusdesign har replikerats eller kommer att replikeras. Samverkan med dem möjliggör framtida tvärspråkliga jämförelser av andraspråksinlärning i olika teckenspråk.
Våra samarbeten fortsätter en bit in i 2021 med digitala workshoppar tillsammans med kollegor från University College of London, lett av professor Chloé Marshall. Målet med workshopparna är att hitta nya gemensamma frågor att undersöka.
När det gäller spridning av resultaten har projektet genererat flera forskningsartiklar, alla i open access (se publikationslista), och ett tjugotal föreläsningar på olika forskningskonferenser och workshoppar, bl.a. en huvudföreläsning på konferensen EuroSLA i Lund (2019). Slutligen har data från projektet använts i studentuppsatser på magisternivå. En stor verksamhet i Sverige är också undervisning av blivande STS-tolkar. Förhoppningen är att de nya insikterna och de ökade kunskaperna om inlärning av teckenspråk som andraspråk har bidragit till undervisningen och studenternas inlärning av STS.
1) inlärningen av den icke-manuella komponenten munrörelser och
2) hur morfologin avseende modifierade och produktiva tecken tillägnas och utvecklas av inlärare
För att undersöka dessa frågeställningar utgick vi från en befintlig inlärarkorpus i STS och utökade den. Dessutom byggde vi upp en kontrollkorpus bestående av döva förstaspråkstalare av STS.
PROJEKTETS GENOMFÖRANDE
En stor del av projektet har handlat om att bygga upp en korpus bestående av L2-talare av STS, särskilt i den initiala fasen. Vid projektets start 2017 fanns en mindre befintlig korpus bestående av 18 L2 STS talare som vi utökade till totalt 38 talare under projektet. Dessutom samlade vi in data från 9 förstaspråkstalare av STS i syfte att tjäna som kontrollkorpus. Datainsamlingen slutfördes i december 2018. Uppbyggnaden av en korpus för ett teckenspråk är normalt tidskrävande på grund av processen med att annotera språkdata i syfte att göra materialet sökbart. Parallellt med datainsamlingen annoterades materialet och vid projektets slut hade 100 % annoterats avseende glosor och 76 % översatts till svenska. Totalt består korpusen av 25:06 timmar språkdata och cirka 40 000 teckenglosor. Kontrollkorpusen består av 1:22 timmar språkdata och 6 500 teckenglosor. Utöver teckenglosorna finns också en avsevärd mängd data bestående av icke-manuella komponenter, t.ex. munrörelser (58 % annoterat).
Projektet har fortlöpt enligt tidsplanen och i enlighet med syftet, metoden, materialet och genomförandet som beskrevs i ansökan och i enlighet med projektplanen. Mindre justeringar och tillägg har gjorts vad gäller datainsamling och stimuli.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
När det gäller resultaten från projektet är det viktigaste först och främst att vi nu har en komplett korpus med stor potential att generera en mängd fortsatt forskning om teckenspråk som andraspråk och vidare resultat för en lång tid framöver tack vare den omfattande mängd data som korpusen består av (Mesch & Schönström, 2018; Schönström, 2021). Korpusen är semitillgänglig för andra forskare via databasen Svensk nationell datatjänst (snd.gu.se).
De resultat som framkommit genom de två delstudierna i projektet bidrar till diskussionen om förstaspråkets roll för andraspråksinlärningen. Flera av våra analyser visar att inlärarnas förstaspråk, svenska, influerar STS på en rad olika sätt. Bland annat verkar den icke-manuella delen av STS påverkas av svenskan på så sätt att L2-inlärarna överanvänder de munrörelser som baseras på svenska ord, så kallade inlånade munrörelser. Resultaten är intressanta med tanke på språkens skilda modaliteter och i relation till tidigare forskning kring tecknade språk som andraspråk vilka hävdat att L1 transfer har en begränsad roll i inlärningen av ett tecknat språk som L2 på grund av modalitetsskillnaden. Vi visar på detta i våra publikationer (Mesch & Schönström, 2021; in press; Schönström, in press). Vi ser också att inlärarna tillägnar sig vissa munrörelser senare än andra, som t.ex. adverbiella munrörelser.
Vidare har vi, tack vare korpusen, kunnat studera interimspråket hos L2-inlärare avseende användningen av lexikon, främst de olika lexikala kategorierna inom STS: 1) lexikala tecken, 2) bokstaveringar och 3) avbildande tecken. Våra analyser visar att L2-inlärarna i början bokstaverar i större utsträckning. De är influerade av det svenska språket, och drar nytta av de strukturella likheter som finns mellan STS och svenska. Vad gäller avbildande tecken tyder resultaten på att dessa tillägnas senare hos L2-inlärarna (Schönström & Mesch, submitted). Detta diskuteras i termer av gesternas betydelse för inlärning såväl som språklig komplexitet hos avbildande tecken.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Analyserna av komplexa konstruktioner som avbildande tecken, perspektivbyten samt flera av de icke-manuella markörerna väckt frågor om hur L2-inlärarna tillägnar sig syntaktisk struktur. Vi har också sett att L2-inlärares lexikala utveckling behöver ses i skenet av deras syntaktiska utveckling. Inför framtiden finns goda möjligheter att identifiera utvecklingsfaser hos hörande L2-inlärare av STS med hjälp av syntaktisk analys.
Projektet har också närmat sig de kognitiva och funktionella aspekterna av språkinlärning, närmare bestämt diskussionen om tecknade språks ikoniska och gestuella egenskaper och dessas betydelse för språkinlärning. Tidigare studier har påvisat att användning av gester har en betydande roll inom andraspråksinlärning av talade språk. I situationen med inlärning av ett tecknat språk föreligger inte lika klar gräns mellan lexikala enheter (tecken) och gester, men även här tycks andraspråksinlärarna bli hjälpta (eller stjälpta) av sina tidigare kunskaper avseende gester.
SPRIDNING AV RESULTATEN OCH SAMVERKAN
Tack vare samverkan med det europeiska nätverket för andraspråksinlärning av teckenspråk, lett av professor Gary Morgan vid City University i London (finansierat av Leverhulme), initierades nya frågor under projektets gång. Frågorna rörde andraspråksinlärarnas tillägnande av perspektivmarkörer för t.ex. perspektivbyten. Här har vi genomfört en rad olika analyser av vår korpusdata för sådan användning av perspektiv, vilket har resulterat i en magisteruppsats.
Projektet har också inspirerat forskare vid Trinity College Dublin (Irland), Humboldt universitet i Berlin (Tyskland) och Universidade Federal de Santa Catarina i Florianópolis (Brasilien) som har initierat nya projekt i vilka vårt projekts korpusdesign har replikerats eller kommer att replikeras. Samverkan med dem möjliggör framtida tvärspråkliga jämförelser av andraspråksinlärning i olika teckenspråk.
Våra samarbeten fortsätter en bit in i 2021 med digitala workshoppar tillsammans med kollegor från University College of London, lett av professor Chloé Marshall. Målet med workshopparna är att hitta nya gemensamma frågor att undersöka.
När det gäller spridning av resultaten har projektet genererat flera forskningsartiklar, alla i open access (se publikationslista), och ett tjugotal föreläsningar på olika forskningskonferenser och workshoppar, bl.a. en huvudföreläsning på konferensen EuroSLA i Lund (2019). Slutligen har data från projektet använts i studentuppsatser på magisternivå. En stor verksamhet i Sverige är också undervisning av blivande STS-tolkar. Förhoppningen är att de nya insikterna och de ökade kunskaperna om inlärning av teckenspråk som andraspråk har bidragit till undervisningen och studenternas inlärning av STS.