Kulturell variation i synen på normbrytare och informella straffare
I mänskliga samhällen råder sociala normer som upprätthålls av att individer informellt straffar varandra för normbrott. Det har ofta antagits att normsystem påbjuder sådant informellt straffande, eftersom det kan förbättra gruppers samarbetsförmåga. I en preliminär studie har vi dock funnit att i vissa, men inte alla, kulturer har både normbrytare och informella straffare dåligt rykte. I detta projekt ställer vi upp nya hypoteser kring hur kulturell variation i synen på normbrytare och straffare (1) kan relateras till samhällens grad av individualism och upplevda hot, och (2) kan predicera hur snabbt normer kan förändras i olika samhällen och vid invandring till ett nytt land. Dessa hypoteser angrips i en serie korskulturella studier med en kombination av metoder från kulturpsykologi, socialpsykologi och beteendeekonomi samt tidsserieanalys av sociologiska data på normer i olika länder. Projektet kommer att lämna flera bidrag: (1) En uppsättning robusta mått på hur normbrytare och informella straffare uppfattas i ett stort antal länder. (2) En demonstration av kulturens påverkan på hur normer upprätthålls. (3) Ett empiriskt svar på huruvida sociala normer, hos invandrare och i samhällen i stort, utvecklas olika beroende på hur informella straffare uppfattas. Detta är högaktuella ämnen i en värld som bara blir mindre och mindre och som bryr sig alltmer om kulturella skillnader. Projektet genomförs av ett internationellt forskarlag där flera världsledande forskare ingår.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling: Om man beter sig på ett sätt som andra människor tycker är olämpligt gör man ett normbrott. Ett och samma beteende kan vara mer eller mindre normbrytande beroende på i vilken kultur det sker. Den som gör ett normbrott riskerar att råka ut för sociala sanktioner. Sociala sanktioner finns av flera sorter. Modern forskning skiljer på konfrontation, ostracism (undvikande) och skvaller. Sanktioner är en mycket viktig form av beteenden inom grupper eftersom de å ena sidan kan leda till att efterlevnaden av normer ökar i gruppen, å andra sidan kan leda till kostsamma konflikter inom gruppen. Teoretiker har därför länge talat om betydelsen av metanormer, det vill säga normer kring användandet av sociala sanktioner. Tidigare empirisk forskning på metanormer har dock fokuserat på ekonomiska sanktioner i ekonomiska experiment och nästan helt ignorerat att verkliga sociala sanktioner finns i flera distinkta former.
Detta gällde även vår ursprungliga projektplan som inte skiljde på olika sorters sociala sanktioner. I planen syftade detta projekt till att kartlägga hur metanormer varierar mellan olika kulturer. Det viktiga syftet att separera metanormer för konfrontation, metanormer för ostracism och metanormer för skvaller tillkom under arbetet med att utveckla huvudstudien.
Projektet har bestått av huvudstudien som mäter normer och metanormer hos många individer i många olika länder, samt en uppföljande studie som mäter normer och metanormer bland invandrare till Sverige från flera olika länder. Dessa studier har blivit betydligt mer omfattande än ursprungligen planerat, se nedan.
Teoretiker har länge talat om metanormers betydelse för samarbete i sociala dilemman. Under 2021 publicerade en annan forskargrupp nya data över variation mellan länder i samarbete i sociala dilemman. Detta möjliggjorde ett viktigt tillägg till projektet i form av en studie där vi demonstrerar att landsvariationen i samarbete är starkt relaterad till variationen i metanormer.
Projektplanen specificerade att vi också skulle studera normförändring på landnivå i befintliga data och relatera detta till metanormer. Den teoretiska kopplingen till mellan normförändring och metanormer var dock spekulativ. Vi har genomfört en stor analys av normförändring på landnivå men metanormer spelar inte längre någon roll i denna analys; vi har nu en alternativ och betydligt starkare teori för vad som driver normförändring.
Ett annat viktigt tillägg till projektet är att huvudstudien utvidgades med ett mått på vilka känslor som deltagarna kände inför olika normbrott. Därmed kan vi undersöka hur de känslor som ett normbrott väcker påverkar vilken sanktion som anses lämplig. Vår teori är att känslornas påverkan är större i mer individualistiska kulturer, vilket vi kan demonstrera i våra data (Andersson et al., preprint). Den ursprungliga planen innehöll i stället en studie där vi experimentellt skulle testa individualism som en orsak till metanormer, men denna studie utgick efter att vi genomfört ett antal pilotstudier utan att hitta någon effektiv manipulation av individualism.
Kort om genomförandet: Projektet pågick 2018-2021. Under 2018 skedde ett omfattande utvecklingsarbete av huvudstudien och rekrytering av forskare i 57 länder som skulle genomföra datainsamlingen lokalt. Under början av 2019 översattes huvudstudien och pilottestades i de medverkande länderna. En slutversion av huvudstudien med tillhörande hypoteser och analysmetoder preregistrerades 1 april 2019, varvid datainsamling inleddes. Datainsamling pågick till januari 2020. Sammanlagt samlades data in från ca 22 000 deltagare.
Huvudstudien är en enkät som presenterar ett antal normbrottsscenarier för att mäta uppfattningar kring normbrott, de känslor som normbrotten väcker, samt uppfattningar kring lämpligheten i olika sociala sanktioner: konfrontation, ostracism och skvaller. Därtill mäter enkäten ett antal teoretiskt relevanta kulturvariabler (”tightness”, individualism och moderna värderingar) och normer (hygien och personlig integritet).
När covidpandemin var ett faktum, några månader efter att datainsamlingen var avslutad, tog medförfattaren Giulia Andrighetto initiativ till att upprepa studien i så många länder som möjligt, 42 st, med ett tillägg av vissa frågor kring covid. Syftet med denna studie var studera hur pandemins ankomst påverkade de nivåer av tightness, metanormer och hygiennormer som vi mätt upp i huvudstudien.
Under 2021 utvecklade vi en förkortad version av enkäten att ge till invandrare i Sverige. Här hade vi möjlighet att hänga på ett annat projekt vid Institutet för Framtidsstudier som studerar värderingar hos invandrare i Sverige. Efter etikprövning fick vi tillåtelse att skicka enkäten till deras deltagare. Studien preregistrerades i maj 2021 varpå datainsamling inleddes. Sammanlagt inkom 873 enkätsvar från invandrare från 89 olika länder.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser:
I den primära artikeln om huvudstudien presenterar vi två nyckelresultat (Eriksson, Strimling, Gelfand, et al., 2021). Det första resultatet är att metanormer är desamma för normbrott av olika kategorier: brott mot samarbetsnormer, brott mot situationella konventioner och brott mot metanormer. Detta är viktigt på flera sätt. Dels innebär det att metanormer är ett väldefinierat begrepp i sig själv – vi måste inte först definiera en kategori av normbrott innan vi diskuterar vilka sanktioner som är lämpliga. Dels innebär det att upphovet till metanormer knappast ligger specifikt inom samarbetsdomänen (vilket tidigare teoretiker har antagit) eftersom de ser likadana ut i andra domäner.
Ett andra nyckelresultat är att metanormer för konfrontation och ostracism (sociala sanktioner vi kan tänka på som ”straff”) tenderar att variera på motsatt sätt som metanormer för skvaller. Det är alltså inte så att vissa länder har mer sanktioner och andra länder mindre sanktioner (vilket tidigare teoretiker har antagit). I stället är vissa länders metanormer mer för straff medan andra länders metanormer är mer för skvaller. Dessa olika länder kännetecknas av olika grad av ”modernitet”. Moderna länder - som har hög medianinkomst, hög könsjämlikhet och en accepterande syn på homosexualitet - har en relativt positiv syn på skvaller och en relativt negativ syn på straff. Detta resultat är viktigt eftersom det stöder teorin att metanormer inte är statiska utan förändras som en del av den större moderniseringsprocess som Ronald Inglehart och andra sociologer har dokumenterat.
Ett tredje nyckelresultat är att metanormer är relaterade till samarbete och samarbetsnormer (Eriksson, Simpson & Vartanova, 2021). Länder med hög frekvens av samarbete i sociala dilemman och stränga normer kring samarbete kännetecknas också av en relativt positiv syn på skvaller och en relativt negativ syn på straff. Detta resultat är viktigt eftersom tidigare teoretiker har antagit att det är en positiv syn på straff som krävs för att upprätthålla samarbete. I stället verkar det alltså vara skvaller som underlättar att normer om samarbete utvecklas.
Eventuellt nya forskningsfrågor: I projektplanen ställde vi frågan om hur metanormer förändras vid migration mellan länder med olika metanormer. Specifikt studerar vi invandrare i Sverige. I en första datainsamling har vi mätt upp metanormer hos relativt nyanlända invandrare och jämfört med metanormer i länderna de flyttar från och i landet de har flyttat till. I denna datamängd går det dock inte att skilja anpassningseffekter från selektionseffekter, dvs invandrares metanormer kan eventuellt ha avvikit från typiska metanormer i ursprungslandet redan vid tiden för migration. För att studera anpassning av värderingar över tid planeras upprepade datainsamlingar med denna grupp inom det projekt som Pontus Strimling leder vid Institutet för Framtidsstudier och då kommer även metanormfrågorna att finnas med.
Under projektet har flera ytterligare forskningsfrågor dykt upp. Vissa av dem har vi redan hunnit besvara: Hur tillförlitliga är Hofstedes kulturdimensioner? Hur varierar hygiennormer mellan länder och är de olika mellan kvinnor och män. Hur varierar normer om hur mycket information man ska lämna om sig själv online? Hur förändrades metanormer och hygiennormer vid covidpandemins ankomst?
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett: Huvudstudien är resultatet av samverkan med mer än 100 forskare i 57 länder. Studien av metanormer hos invandrare i Sverige är resultatet av samverkan med forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Resultaten från detta projekt har rapporterats i ett antal redan publicerade tidskriftsartiklar och i några färdiga manuskript avsedda för publicering. De data som samlats in i huvudstudien är öppet tillgängliga och kommer sannolikt att utnyttjas i många framtida studier, även av andra forskare. Resultaten har också spridits till andra forskare vid vetenskapliga seminarier vid Centrum för evolutionär kulturforskning (Stockholms universitet) och Centrum för studier av kollektivt handlande (Göteborgs universitet), samt till internationella doktorander genom en föreläsning på onlinekursen ”Bridging Social Psychology (Amsterdams universitet). Resultaten behandlas också vid en föreläsning för masterstudenter på kursen ”Social behavior: Insights from evolutionary psychology” (Stockholms universitet). Slutligen har resultaten populariserats genom intervjuer i dagstidningar (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten) och i radio (Tro och vetande i P1). Resultaten har även omnämnts i SVT.
Detta gällde även vår ursprungliga projektplan som inte skiljde på olika sorters sociala sanktioner. I planen syftade detta projekt till att kartlägga hur metanormer varierar mellan olika kulturer. Det viktiga syftet att separera metanormer för konfrontation, metanormer för ostracism och metanormer för skvaller tillkom under arbetet med att utveckla huvudstudien.
Projektet har bestått av huvudstudien som mäter normer och metanormer hos många individer i många olika länder, samt en uppföljande studie som mäter normer och metanormer bland invandrare till Sverige från flera olika länder. Dessa studier har blivit betydligt mer omfattande än ursprungligen planerat, se nedan.
Teoretiker har länge talat om metanormers betydelse för samarbete i sociala dilemman. Under 2021 publicerade en annan forskargrupp nya data över variation mellan länder i samarbete i sociala dilemman. Detta möjliggjorde ett viktigt tillägg till projektet i form av en studie där vi demonstrerar att landsvariationen i samarbete är starkt relaterad till variationen i metanormer.
Projektplanen specificerade att vi också skulle studera normförändring på landnivå i befintliga data och relatera detta till metanormer. Den teoretiska kopplingen till mellan normförändring och metanormer var dock spekulativ. Vi har genomfört en stor analys av normförändring på landnivå men metanormer spelar inte längre någon roll i denna analys; vi har nu en alternativ och betydligt starkare teori för vad som driver normförändring.
Ett annat viktigt tillägg till projektet är att huvudstudien utvidgades med ett mått på vilka känslor som deltagarna kände inför olika normbrott. Därmed kan vi undersöka hur de känslor som ett normbrott väcker påverkar vilken sanktion som anses lämplig. Vår teori är att känslornas påverkan är större i mer individualistiska kulturer, vilket vi kan demonstrera i våra data (Andersson et al., preprint). Den ursprungliga planen innehöll i stället en studie där vi experimentellt skulle testa individualism som en orsak till metanormer, men denna studie utgick efter att vi genomfört ett antal pilotstudier utan att hitta någon effektiv manipulation av individualism.
Kort om genomförandet: Projektet pågick 2018-2021. Under 2018 skedde ett omfattande utvecklingsarbete av huvudstudien och rekrytering av forskare i 57 länder som skulle genomföra datainsamlingen lokalt. Under början av 2019 översattes huvudstudien och pilottestades i de medverkande länderna. En slutversion av huvudstudien med tillhörande hypoteser och analysmetoder preregistrerades 1 april 2019, varvid datainsamling inleddes. Datainsamling pågick till januari 2020. Sammanlagt samlades data in från ca 22 000 deltagare.
Huvudstudien är en enkät som presenterar ett antal normbrottsscenarier för att mäta uppfattningar kring normbrott, de känslor som normbrotten väcker, samt uppfattningar kring lämpligheten i olika sociala sanktioner: konfrontation, ostracism och skvaller. Därtill mäter enkäten ett antal teoretiskt relevanta kulturvariabler (”tightness”, individualism och moderna värderingar) och normer (hygien och personlig integritet).
När covidpandemin var ett faktum, några månader efter att datainsamlingen var avslutad, tog medförfattaren Giulia Andrighetto initiativ till att upprepa studien i så många länder som möjligt, 42 st, med ett tillägg av vissa frågor kring covid. Syftet med denna studie var studera hur pandemins ankomst påverkade de nivåer av tightness, metanormer och hygiennormer som vi mätt upp i huvudstudien.
Under 2021 utvecklade vi en förkortad version av enkäten att ge till invandrare i Sverige. Här hade vi möjlighet att hänga på ett annat projekt vid Institutet för Framtidsstudier som studerar värderingar hos invandrare i Sverige. Efter etikprövning fick vi tillåtelse att skicka enkäten till deras deltagare. Studien preregistrerades i maj 2021 varpå datainsamling inleddes. Sammanlagt inkom 873 enkätsvar från invandrare från 89 olika länder.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser:
I den primära artikeln om huvudstudien presenterar vi två nyckelresultat (Eriksson, Strimling, Gelfand, et al., 2021). Det första resultatet är att metanormer är desamma för normbrott av olika kategorier: brott mot samarbetsnormer, brott mot situationella konventioner och brott mot metanormer. Detta är viktigt på flera sätt. Dels innebär det att metanormer är ett väldefinierat begrepp i sig själv – vi måste inte först definiera en kategori av normbrott innan vi diskuterar vilka sanktioner som är lämpliga. Dels innebär det att upphovet till metanormer knappast ligger specifikt inom samarbetsdomänen (vilket tidigare teoretiker har antagit) eftersom de ser likadana ut i andra domäner.
Ett andra nyckelresultat är att metanormer för konfrontation och ostracism (sociala sanktioner vi kan tänka på som ”straff”) tenderar att variera på motsatt sätt som metanormer för skvaller. Det är alltså inte så att vissa länder har mer sanktioner och andra länder mindre sanktioner (vilket tidigare teoretiker har antagit). I stället är vissa länders metanormer mer för straff medan andra länders metanormer är mer för skvaller. Dessa olika länder kännetecknas av olika grad av ”modernitet”. Moderna länder - som har hög medianinkomst, hög könsjämlikhet och en accepterande syn på homosexualitet - har en relativt positiv syn på skvaller och en relativt negativ syn på straff. Detta resultat är viktigt eftersom det stöder teorin att metanormer inte är statiska utan förändras som en del av den större moderniseringsprocess som Ronald Inglehart och andra sociologer har dokumenterat.
Ett tredje nyckelresultat är att metanormer är relaterade till samarbete och samarbetsnormer (Eriksson, Simpson & Vartanova, 2021). Länder med hög frekvens av samarbete i sociala dilemman och stränga normer kring samarbete kännetecknas också av en relativt positiv syn på skvaller och en relativt negativ syn på straff. Detta resultat är viktigt eftersom tidigare teoretiker har antagit att det är en positiv syn på straff som krävs för att upprätthålla samarbete. I stället verkar det alltså vara skvaller som underlättar att normer om samarbete utvecklas.
Eventuellt nya forskningsfrågor: I projektplanen ställde vi frågan om hur metanormer förändras vid migration mellan länder med olika metanormer. Specifikt studerar vi invandrare i Sverige. I en första datainsamling har vi mätt upp metanormer hos relativt nyanlända invandrare och jämfört med metanormer i länderna de flyttar från och i landet de har flyttat till. I denna datamängd går det dock inte att skilja anpassningseffekter från selektionseffekter, dvs invandrares metanormer kan eventuellt ha avvikit från typiska metanormer i ursprungslandet redan vid tiden för migration. För att studera anpassning av värderingar över tid planeras upprepade datainsamlingar med denna grupp inom det projekt som Pontus Strimling leder vid Institutet för Framtidsstudier och då kommer även metanormfrågorna att finnas med.
Under projektet har flera ytterligare forskningsfrågor dykt upp. Vissa av dem har vi redan hunnit besvara: Hur tillförlitliga är Hofstedes kulturdimensioner? Hur varierar hygiennormer mellan länder och är de olika mellan kvinnor och män. Hur varierar normer om hur mycket information man ska lämna om sig själv online? Hur förändrades metanormer och hygiennormer vid covidpandemins ankomst?
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett: Huvudstudien är resultatet av samverkan med mer än 100 forskare i 57 länder. Studien av metanormer hos invandrare i Sverige är resultatet av samverkan med forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Resultaten från detta projekt har rapporterats i ett antal redan publicerade tidskriftsartiklar och i några färdiga manuskript avsedda för publicering. De data som samlats in i huvudstudien är öppet tillgängliga och kommer sannolikt att utnyttjas i många framtida studier, även av andra forskare. Resultaten har också spridits till andra forskare vid vetenskapliga seminarier vid Centrum för evolutionär kulturforskning (Stockholms universitet) och Centrum för studier av kollektivt handlande (Göteborgs universitet), samt till internationella doktorander genom en föreläsning på onlinekursen ”Bridging Social Psychology (Amsterdams universitet). Resultaten behandlas också vid en föreläsning för masterstudenter på kursen ”Social behavior: Insights from evolutionary psychology” (Stockholms universitet). Slutligen har resultaten populariserats genom intervjuer i dagstidningar (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten) och i radio (Tro och vetande i P1). Resultaten har även omnämnts i SVT.