Mina drömmars stad: Social mobilitet och tillväxt i Stockholm sedan industriella revolutionen
Hur mycket påverkas våra möjligheter i livet av vilket kvarter vi växer upp i? Kan sådana effekter av uppväxtmiljöer fortplantas över flera generationer? Är det möjligt att genom politiska ingrepp förändra stadsmiljön för att förbättra barns utfall i vuxen ålder? Vårt projekt utvecklar en unik databas över alla Stockholms invånare (1878-1926) och de kvarter där de växte upp. Vi använder denna databas för att studera utvecklingen av individers ekonomiska möjligheter, ojämlikhet och segregation under Stockholms omvandling till en modern metropol. I synnerhet fokuserar vi på effekterna av inflyttning till Stockholm samt hur individers ekonomiska och sociala utfall formats av de kvarter i Stockholm där de växte upp. För att identifiera kausala samband mellan uppväxtmiljö och utfall senare i livet utnyttjar vi flera naturliga experiment som fångar både inflyttningar till staden och familjers flyttningar mellan kvarter. Vi studerar även hur en rad politiska insatser omformade Stockholm och hur stadens investeringar i utbildning, hälsoinfrastruktur, och transportsystem påverkade bostadsområden och individerna som växte upp där. Våra unika data gör det möjligt att studera hur urbana uppväxtmiljöer formar ekonomiska och sociala utfall över flera generationer, samt belyser det historiska ursprunget för rumsliga skillnader i Stockholm idag.
Slutredovisning
Mina drömmars stad: Social mobilitet och tillväxt i Stockholm sedan industriella revolutionen
Under den industriella revolutionen utvecklades Stockholm från en mindre huvudstad med 50,000 invånare till en modern storstad med flera hundra tusen invånare. Staden växte till stor del genom inflyttning av både kvinnor och män från landsbygden. Detta projekt använder en nyligen digitaliserad och geolokaliserad databas som täcker hela Stockholms befolkning 1878-1926 (Rotemansdatabasen) kombinerat med bland annat folkräkningarna 1880-1930 för att undersöka effekten av flytten till Stockholm påverkade migranter samt hur bostads- och uppväxtkvarter inom staden påverkade Stockholmares framtida livsutfall.
Bakgrund och sammanfattning av projektet
1. Syfte
Projektets syfte var att undersöka hur framväxten av storstäder under industriella revolutionen påverkade individers arbetsmarknadsutfall, samt att studera hur uppväxtmiljöer inom städer påverkar lokalbefolkningen i termer av bland annat arbetsmarknad, familjebildning, hälsa, och politiskt deltagande.
2. Projektets utveckling
Projektet har lett till fyra studier. Den första dokumenterar att storstäder var en tidig bidragare till att kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Redan omkring 1910 var kvinnors arbetskraftsdeltagande mycket högre i de största städerna i USA, Storbritannien och Sverige jämfört med landsorten och mindre städer. Studien analyserar frågan närmare genom att undersöka arbetskraftsdeltagandet för kvinnliga migranter till Stockholm jämfört med deras systrar som migrerar till andra orter. Studien undersöker även effekten på giftermål, fertilitet, hälsa, och politiskt deltagande. Vi undersöker även hur migration till Stockholm under industrialiseringen påverkar intergenerationell rörlighet, det vill säga i vilken grad barns inkomster korrelerar med deras fäder.
Den andra studien undersöker effekten av sociala nätverk på huruvida kvinnor som anländer till Stockholm börjar arbeta. Studien jämför kvinnor som anländer samma år och till samma område i Stockholm, men finner bostad i olika byggnader. Sedan undersöks hur kompositionen av grannar påverkar sannolikheten att arbeta, med särskilt fokus på antalet arbetande kvinnor och män i byggnaden. Vi undersöker även huruvida individer söker sig till specifikt de yrken som grannarna innehar.
Den tredje studien undersöker effekten av uppväxtmiljö i Stockholm med hjälp av detaljerade data på bostad och grannar under de först 16 levnadsåren. Vi utnyttjar det faktum att städer historiskt var segregerade vertikalt (inom byggnader) istället för horisontellt (mellan byggnader) som idag. Detta innebar att många fattiga barn växte upp i byggnader med högutbildade grannar. Vi studerar i vilken utsträckning sådana potentiella interaktioner påverkade pojkar och flickors livsutfall.
Den fjärde studien undersöker effekten av Stockholms utbyggnad av vattenledningar som tillförde rent vatten till anslutna byggnader. Studien undersöker hur tillgången till rent vatten påverkade barnadödlighet. Genom tillgång till individdata kan vi även särskilja effektstorlekar baserat på hushållens egenskaper såsom socioekonomisk status. Studien är snart redo att skicka till tidskrift.
3. Viktiga resultat
Studie ett visar att storstäder var ytterst viktiga för kvinnors tidiga inträde på den formella arbetsmarknaden. Till skillnad från män, som hade lika hög förvärvsgrad oavsett befolkningsmängd i bostadsorten, var det framför allt storstäder som gav kvinnor denna möjlighet. Vi finner även att arbetande kvinnor i storstäder avstod från att gifta sig och skaffa barn, vilket troligen var ett krav för att kunna arbeta i större utsträckning. Vidare finner vi att Stockholmsmigranter uppvisar mycket hög social mobilitet, där korrelationen mellan faderns och barnets inkomster blir avsevärt lägre än bland individer som inte flyttar. Detta visar att urban migration i stor utsträckning bröt sambandet mellan föräldrarnas och barnens levnadsutfall.
Den andra studien finner att sociala nätverk var viktiga bidragare till kvinnors arbetskraftsdeltagande. Vi finner att kvinnor vars första bostad var i en byggnad med fler arbetande kvinnor också är mer benägna att arbeta, både under sitt första år i Stockholm och efter 5 år i staden.
Den tredje studien visar att grannskapet har en viktig påverkan på individers framtida arbetsliv. I studien finner vi att barn till föräldrar med arbetaryrken påverkas positivt av att ha fler vuxna grannar med hög yrkeskomplexitet. I synnerhet finner vi att denna effekt främst drivs av att grannar av samma kön som barnet själv. Detta visar på att positiva förebilder kan ha effekt på barn, men att det är viktigt att beakta vilken aspekter som grupptillhörighet.
Den fjärde studien visar att hushåll som fick tillgång till rent vatten genom Stockholms utbyggnad av ledningar med filtrerat vatten också hade färre dödsfall bland spädbarn. Effekten drivs helt och hållet av spädbarn och påverkar inte dödligheten bland äldre barn eller vuxna. Effekten är särskilt stor bland familjer med medel- och låg socioekonomisk status, samt bland pojkar.
4. Bidrag till forskningsfronten
Studie ett bidrar till forskningsfronten genom att visa ett samband som tidigare inte visats med representativa och storskaliga data. Eftersom tidigare forskning tenderar att visa på att kvinnor arbetar mindre efter industrialiseringen kan denna studie bidra med nya insikter och visa på hur storstäder gav kvinnor ett undantag från den mer generella utvecklingen. Vidare är det en av få studier som kan estimera social intergenerationell mobilitet för kvinnor i historiska data. Vi utnyttjar den unika möjligheten att i svenska folkräkningar kunna länka kvinnor över tid, så att dessa kan följas över livscykeln. Studie två bidrar vidare till förståelsen om kvinnors tidiga arbetskraftsdeltagande genom att inte bara studera effekten av storstäder, utan vikten av sociala nätverk inom staden.
Studie tre bidrar med ny kunskap rörande hur interaktioner över klassgränser kan påverka barns livsutfall, genom att utnyttja det faktum att städer och enskilda byggnader historiskt uppvisade betydligt lägre nivåer av socioekonomisk segregation. En svårighet med att identifiera hur uppväxtmiljö påverkar barns livsutfall är att familjer sorterar in i olika grannskap och bostäder, vilket begränsar interaktioner över socioekonomiska klassgränser. Ett fåtal studier har därför erbjudit fattiga familjer att flytta till “bättre” grannskap och studerat hur en sådan flytt påverkar barnens utfall. En begränsning med denna typ av studier är att det är svårt att visa om denna typ av interventioner kan skalas upp.
Studie fyra bidrar med identifikation och precision i estimaten som tidigare inte kunnat uppnås. De mest citerade studierna i detta ämne har uteslutande använt sig av aggregerad data på exempelvis församlingsnivå och har därmed haft svårigheter att isolera effekten av vattentillgång från socioekonomiska variabler samt andra hälsointerventioner. Denna studie är därmed den första av sitt slag.
5. Nya forskningsfrågor
Under arbetets gång har ett antal nya frågeställningar och forskningsidéer vuxit fram.
Ett nytt delprojekt studerar spridningen av idéer i urbana miljöer med hjälp av Rotemansdata. Genom att koppla rotemansarkivet och folkräkningar med egna detaljerade patentdata fokuserar vi på teknologisk innovation. Projektet är fortfarande i utvecklingsstadiet, men preliminära resultat visar på att uppfinnare som flyttade till staden var mer produktiva och samarbetsbenägna jämfört med uppfinnare utanför storstadsmiljöer. Genom att observera uppfinnare före och efter flytt försöker vi särskilja den del av detta samband som kan förklaras av selektion. I en andra del av projektet ämnar vi utnyttja variation i exponering gentemot andra uppfinnare inom staden och därmed studera spatiala mönster och hur närbelägna uppfinnare kan tänkas påverka varandra. Projektet syftar även till att belysa den underrepresenterade gruppen kvinnliga uppfinnare (5% i våra data) där flertalet av dessa befinner sig i Stockholm. Det är av särskilt intresse att utforska möjliga nätverk av högkvalificerade kvinnor i staden och hur dessa kan ha spelat en avgörande roll för att uppmuntra kvinnligt deltagande inom innovation.
Ett annat nytt delprojekt studerar sociala nätverk och dess roll för emigration. Projektet tar sitt avstamp i det faktum att kedjemigration är ett viktigt inslag i migrationsmönster över tid och rum. Den befintliga forskningslitteraturen har dock begränsats av att i huvudsak behöva förlita sig på antingen aggregerade tidsseriedata eller individdata med begränsad spatial upplösning. Med hjälp av våra unika spatiala data för Stockholm kopplat till migrationsregister som forskarna har använt i andra studier, kan vi studera betydelsen av sociala nätverk inom en stad med en ovanligt hög detaljrikedom. Gynnsamt är att Rotemansarkivet sammanfaller tidsmässigt med den omfattande svenska utvandringen till Nordamerika vilket ger oss möjlighet att studera migrationsmönster under en period med betydande utvandring.
6. Spridning av forskningsresultat
Vår primära metod för att sprida våra forskningsresultat är att publicering i vetenskapliga tidskrifter. Den första studien har skickats till tidskrift för bedömning och den fjärde studien kommer att skickas inom kort. Resterande studier kommer successivt att skickas för bedömning när de har färdigställts. Utöver detta har projektets forskning presenterats på vetenskapliga konferenser och seminarier i bland annat Uppsala, Stockholm, Köpenhamn, Lissabon och Barcelona. Projektet anordnade även en workshop i ekonomisk historia med Uppsala universitet som värd 25-26 maj 2023. Inbjuden talare var professor Hans-Joachim Voth vid universitetet i Zürich.
Webbsidor
Berger https://thorberger.wordpress.com/
Karadja https://sites.google.com/site/mounirkaradja/
Prawitz https://sites.google.com/site/erikprawitz/
Önnerfors https://www.su.se/english/profiles/maon7550-1.671839
Under den industriella revolutionen utvecklades Stockholm från en mindre huvudstad med 50,000 invånare till en modern storstad med flera hundra tusen invånare. Staden växte till stor del genom inflyttning av både kvinnor och män från landsbygden. Detta projekt använder en nyligen digitaliserad och geolokaliserad databas som täcker hela Stockholms befolkning 1878-1926 (Rotemansdatabasen) kombinerat med bland annat folkräkningarna 1880-1930 för att undersöka effekten av flytten till Stockholm påverkade migranter samt hur bostads- och uppväxtkvarter inom staden påverkade Stockholmares framtida livsutfall.
Bakgrund och sammanfattning av projektet
1. Syfte
Projektets syfte var att undersöka hur framväxten av storstäder under industriella revolutionen påverkade individers arbetsmarknadsutfall, samt att studera hur uppväxtmiljöer inom städer påverkar lokalbefolkningen i termer av bland annat arbetsmarknad, familjebildning, hälsa, och politiskt deltagande.
2. Projektets utveckling
Projektet har lett till fyra studier. Den första dokumenterar att storstäder var en tidig bidragare till att kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Redan omkring 1910 var kvinnors arbetskraftsdeltagande mycket högre i de största städerna i USA, Storbritannien och Sverige jämfört med landsorten och mindre städer. Studien analyserar frågan närmare genom att undersöka arbetskraftsdeltagandet för kvinnliga migranter till Stockholm jämfört med deras systrar som migrerar till andra orter. Studien undersöker även effekten på giftermål, fertilitet, hälsa, och politiskt deltagande. Vi undersöker även hur migration till Stockholm under industrialiseringen påverkar intergenerationell rörlighet, det vill säga i vilken grad barns inkomster korrelerar med deras fäder.
Den andra studien undersöker effekten av sociala nätverk på huruvida kvinnor som anländer till Stockholm börjar arbeta. Studien jämför kvinnor som anländer samma år och till samma område i Stockholm, men finner bostad i olika byggnader. Sedan undersöks hur kompositionen av grannar påverkar sannolikheten att arbeta, med särskilt fokus på antalet arbetande kvinnor och män i byggnaden. Vi undersöker även huruvida individer söker sig till specifikt de yrken som grannarna innehar.
Den tredje studien undersöker effekten av uppväxtmiljö i Stockholm med hjälp av detaljerade data på bostad och grannar under de först 16 levnadsåren. Vi utnyttjar det faktum att städer historiskt var segregerade vertikalt (inom byggnader) istället för horisontellt (mellan byggnader) som idag. Detta innebar att många fattiga barn växte upp i byggnader med högutbildade grannar. Vi studerar i vilken utsträckning sådana potentiella interaktioner påverkade pojkar och flickors livsutfall.
Den fjärde studien undersöker effekten av Stockholms utbyggnad av vattenledningar som tillförde rent vatten till anslutna byggnader. Studien undersöker hur tillgången till rent vatten påverkade barnadödlighet. Genom tillgång till individdata kan vi även särskilja effektstorlekar baserat på hushållens egenskaper såsom socioekonomisk status. Studien är snart redo att skicka till tidskrift.
3. Viktiga resultat
Studie ett visar att storstäder var ytterst viktiga för kvinnors tidiga inträde på den formella arbetsmarknaden. Till skillnad från män, som hade lika hög förvärvsgrad oavsett befolkningsmängd i bostadsorten, var det framför allt storstäder som gav kvinnor denna möjlighet. Vi finner även att arbetande kvinnor i storstäder avstod från att gifta sig och skaffa barn, vilket troligen var ett krav för att kunna arbeta i större utsträckning. Vidare finner vi att Stockholmsmigranter uppvisar mycket hög social mobilitet, där korrelationen mellan faderns och barnets inkomster blir avsevärt lägre än bland individer som inte flyttar. Detta visar att urban migration i stor utsträckning bröt sambandet mellan föräldrarnas och barnens levnadsutfall.
Den andra studien finner att sociala nätverk var viktiga bidragare till kvinnors arbetskraftsdeltagande. Vi finner att kvinnor vars första bostad var i en byggnad med fler arbetande kvinnor också är mer benägna att arbeta, både under sitt första år i Stockholm och efter 5 år i staden.
Den tredje studien visar att grannskapet har en viktig påverkan på individers framtida arbetsliv. I studien finner vi att barn till föräldrar med arbetaryrken påverkas positivt av att ha fler vuxna grannar med hög yrkeskomplexitet. I synnerhet finner vi att denna effekt främst drivs av att grannar av samma kön som barnet själv. Detta visar på att positiva förebilder kan ha effekt på barn, men att det är viktigt att beakta vilken aspekter som grupptillhörighet.
Den fjärde studien visar att hushåll som fick tillgång till rent vatten genom Stockholms utbyggnad av ledningar med filtrerat vatten också hade färre dödsfall bland spädbarn. Effekten drivs helt och hållet av spädbarn och påverkar inte dödligheten bland äldre barn eller vuxna. Effekten är särskilt stor bland familjer med medel- och låg socioekonomisk status, samt bland pojkar.
4. Bidrag till forskningsfronten
Studie ett bidrar till forskningsfronten genom att visa ett samband som tidigare inte visats med representativa och storskaliga data. Eftersom tidigare forskning tenderar att visa på att kvinnor arbetar mindre efter industrialiseringen kan denna studie bidra med nya insikter och visa på hur storstäder gav kvinnor ett undantag från den mer generella utvecklingen. Vidare är det en av få studier som kan estimera social intergenerationell mobilitet för kvinnor i historiska data. Vi utnyttjar den unika möjligheten att i svenska folkräkningar kunna länka kvinnor över tid, så att dessa kan följas över livscykeln. Studie två bidrar vidare till förståelsen om kvinnors tidiga arbetskraftsdeltagande genom att inte bara studera effekten av storstäder, utan vikten av sociala nätverk inom staden.
Studie tre bidrar med ny kunskap rörande hur interaktioner över klassgränser kan påverka barns livsutfall, genom att utnyttja det faktum att städer och enskilda byggnader historiskt uppvisade betydligt lägre nivåer av socioekonomisk segregation. En svårighet med att identifiera hur uppväxtmiljö påverkar barns livsutfall är att familjer sorterar in i olika grannskap och bostäder, vilket begränsar interaktioner över socioekonomiska klassgränser. Ett fåtal studier har därför erbjudit fattiga familjer att flytta till “bättre” grannskap och studerat hur en sådan flytt påverkar barnens utfall. En begränsning med denna typ av studier är att det är svårt att visa om denna typ av interventioner kan skalas upp.
Studie fyra bidrar med identifikation och precision i estimaten som tidigare inte kunnat uppnås. De mest citerade studierna i detta ämne har uteslutande använt sig av aggregerad data på exempelvis församlingsnivå och har därmed haft svårigheter att isolera effekten av vattentillgång från socioekonomiska variabler samt andra hälsointerventioner. Denna studie är därmed den första av sitt slag.
5. Nya forskningsfrågor
Under arbetets gång har ett antal nya frågeställningar och forskningsidéer vuxit fram.
Ett nytt delprojekt studerar spridningen av idéer i urbana miljöer med hjälp av Rotemansdata. Genom att koppla rotemansarkivet och folkräkningar med egna detaljerade patentdata fokuserar vi på teknologisk innovation. Projektet är fortfarande i utvecklingsstadiet, men preliminära resultat visar på att uppfinnare som flyttade till staden var mer produktiva och samarbetsbenägna jämfört med uppfinnare utanför storstadsmiljöer. Genom att observera uppfinnare före och efter flytt försöker vi särskilja den del av detta samband som kan förklaras av selektion. I en andra del av projektet ämnar vi utnyttja variation i exponering gentemot andra uppfinnare inom staden och därmed studera spatiala mönster och hur närbelägna uppfinnare kan tänkas påverka varandra. Projektet syftar även till att belysa den underrepresenterade gruppen kvinnliga uppfinnare (5% i våra data) där flertalet av dessa befinner sig i Stockholm. Det är av särskilt intresse att utforska möjliga nätverk av högkvalificerade kvinnor i staden och hur dessa kan ha spelat en avgörande roll för att uppmuntra kvinnligt deltagande inom innovation.
Ett annat nytt delprojekt studerar sociala nätverk och dess roll för emigration. Projektet tar sitt avstamp i det faktum att kedjemigration är ett viktigt inslag i migrationsmönster över tid och rum. Den befintliga forskningslitteraturen har dock begränsats av att i huvudsak behöva förlita sig på antingen aggregerade tidsseriedata eller individdata med begränsad spatial upplösning. Med hjälp av våra unika spatiala data för Stockholm kopplat till migrationsregister som forskarna har använt i andra studier, kan vi studera betydelsen av sociala nätverk inom en stad med en ovanligt hög detaljrikedom. Gynnsamt är att Rotemansarkivet sammanfaller tidsmässigt med den omfattande svenska utvandringen till Nordamerika vilket ger oss möjlighet att studera migrationsmönster under en period med betydande utvandring.
6. Spridning av forskningsresultat
Vår primära metod för att sprida våra forskningsresultat är att publicering i vetenskapliga tidskrifter. Den första studien har skickats till tidskrift för bedömning och den fjärde studien kommer att skickas inom kort. Resterande studier kommer successivt att skickas för bedömning när de har färdigställts. Utöver detta har projektets forskning presenterats på vetenskapliga konferenser och seminarier i bland annat Uppsala, Stockholm, Köpenhamn, Lissabon och Barcelona. Projektet anordnade även en workshop i ekonomisk historia med Uppsala universitet som värd 25-26 maj 2023. Inbjuden talare var professor Hans-Joachim Voth vid universitetet i Zürich.
Webbsidor
Berger https://thorberger.wordpress.com/
Karadja https://sites.google.com/site/mounirkaradja/
Prawitz https://sites.google.com/site/erikprawitz/
Önnerfors https://www.su.se/english/profiles/maon7550-1.671839