Sjunkande facklig organisering har lett till ökade löneskillnader. Medan de flesta analyser av fackföreningseffekter har fokuserat på lågbetalda anställda, har växande löneskillnader också omfattat ökande skillnader mellan högskole- och icke-högskoleutbildad arbetskraft. Fackföreningarnas roll för utbildningspremien dock inte analyserats.

Utifrån unika data om fackligt medlemskap och organisering, förhandlingsstruktur och utbildningpremia mellan 2002 och 2020 studeras tre frågor:

1. Är utbildningsnivån hos de fackliga medlemmarna relaterad till utbildningspremien? Fackföreningar förväntas öka skillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar och minska ojämlikheten mellan medlemmarna, men dessa teorier bortser från sammansättningen av medlemskåren och fackliga inverkan kan variera beroende på anslutningsgraden bland outbildad och högutbildad arbetskraft.

2. Är fackföreningarnas organisationsstruktur relaterad till utbildningspremien? Fackförbund kan öka medlemstalen genom att organisera både låg- och höglönade, eller genom att organiserar specifika yrkesgrupper. Valet mellan dessa strategier kan få konsekvenser för fackliga förhandlingsmål, och för utbildningspremien.

3. Är den fackliga utbildningseffekten relaterad till förhandlingsstrukturen? Facklig anslutning och utbildningspremien kan också vara relaterad till formen för löneförhandlingar, främst samordnade löneförhandlingarna. Dessa kan teoretisk minska lönespridningen, en mekanism som här kommer att undersökas empiriskt.