I ljuset av dagliga nyheter om antidemokratiska aktioner och våldbejakande organiserad brottslighet världen över, har marknadsföringsforskare börjat efterlysa forskning som adresserar demokrati- och radikaliseringsfrågor från ett marknads- och konsumtionsperspektiv. Eftersom dessa viktiga frågor bara nyligen har problematiserats inom marknadsföring, syftar detta forskningsprojekt att bidra till utvecklingen av området. Vad kan marknadsföringsteori och forskning göra för att adressera radikaliseringsfrågor, och hur kan denna kunskap hjälpa företag, varumärken, konsumenter, lagstiftare, och samhället i stort, att hindra radikalisering? Genom digitala metoder i sociala medier samt etnografiskt fotarbete, ska detta projekt empiriskt undersöka en så kallad “konfliktmarknad” (Ulver 2022)—närmare bestämt konsumentkulturen kring svensk “gangsterrap”– och utforska kopplingarna mellan dess “ekokammare” (Sunstein 2001) och “varumärkespubliker” (Arvidsson & Caliandro 2016) där radikalisering (och avradikalisering) kan äga rum. Dessa kopplingar kommer å ena sidan utforskas genom konsumenters ritualer, kultur, föreställningar, normer och språk – såväl genom fältarbete som digitalt - och å andra sidan genom att titta på varumärkenas och marknadsföringens roll, både i termer av hur marknadsföringsidéer, logiker och tekniker används av radikaliserande grupperingar, och hur mer konventionella marknadsaktörer (o)frivilligt kan komma att bidra till radikalisering genom vinstdrivande konflikt.