Syftet med projektet har varit att utifrån ett ”gräsrotsperspektiv” bidra till och problematisera det omfattande internationella forskningsfältet och debatten om nationalismens historiska rötter och folkliga genomslag. Detta forskningsläge domineras av ett elitperspektiv och även om det har uttalats till delar motsägelsefulla teorier om hur och när eliternas nationaliseringsträvanden fått fäste i bredare befolkningslager så har i praktiken lite konkret empirisk forskning gjorts som försökt nå en folklig nivå. Projektets övergripande problemställningen har därför varit: Vilka folkliga föreställningar om etnicitet, riks- och nationstillhörighet fanns i det tidigmoderna Sverige och hur förändrades dessa mot bakgrund av den svenska statsbildningsprocessen från 1500-tal till sent 1700-tal? Syftet och problemställningen har inte ändrats på något avgörande sätt under arbetet med projektet. 

Källmaterialet har utgjorts av tryckta och otryckta rättegångsprotokoll från svenska städer och landsbygdsrätter från 1500-talets mitt till omkring 1660 samt suppliker från enskilda individer insända till den kungen från perioden 1580 till 1789. Initialt var avsikten att även studera artefakter och inskriptioner i kyrkor men detta visade sig inte vara genomförbart. Ingången i källorna har varit enkel, jag har läst igenom en stor mängd rättegångsprotokoll och suppliker och noterat när och på vilket sätt människor uttryckt sig med någon form av koppling till sin egen och andras ursprung och tillhörighet. Dessa folkliga berättelser har, något förenklat, analyserats ur två synvinklar. Dels ”territoriellt”, dvs. hur vanliga människor uppfattat och föreställt sig Sverige och omvärlden som geografiska enheter, dels ”mänskligt”, hur de betecknat sig själva och andra samt vilka konnotationer de knöt till detta. 

Dessa berättelser och utryck har sedan kopplats till den i en inom nationalismforskningen välkänd diskussion, definierad av Hans Kohn, om dikotomin mellan en ”etnisk”, det vill säga en föreställd kulturell gemenskap, och en ”regnal”, det vill säga en föreställd politisk-rättslig dito och de eventuella kopplingarna dem emellan.

Projektets främsta resultat är för det första att jag kunnat påvisa förekomsten av en vardaglig folklig svenskhet under 1500-talets andra hälft. Den har inte, som tidigare forskning hävdat, enbart uttryckts i samband med konflikter eller i politiska kontakter med överheten utan även artikulerats i betydligt mer vardagliga sammanhang människor emellan. Den har inte, vilket också varit ett dominerande synsätt i tidigare forskning, enbart varit uttryck för en politisk-rättslig lojalitet med kungamakten och riket utan också ”kulturell” i meningen att den innefattade föreställningar om och med en tydlig emotionell koppling, uttryckt i form av kärlek och längtan efter Sverige som ett fädernesland uppfattat som en födelseplats befolkad av släkt och vänner. Undersökningen bekräftar också vad tidigare forskning sagt att Finland kulturellt sett sågs som en separat del av det svenska riket. Den kristna tron har inte varit sammankopplad med föreställningar om svenskhet på folklig nivå. 

Jag har inte säkert kunnat svara på frågan hur gammal den folkligt föreställda svenskheten är och varför de formats, men jag för ett resonemang med utgångspunkt i Anthony D. Smiths teorier om hur nationer konstrueras och med hjälp av den norske antropologen Fredrik Barths tredimensionella analysmodell som väver samman en makro-, semi- och mikronivå i studiet av etnicitet. Jag argumenterar för att den tidigmoderna folkliga svenskheten inte var ett resultat av en ensidig propaganda och indoktrinering från den maktägande elitens sida, utan formades av en mer ömsesidig process som möjligen påbörjats i samband med Magnus Erikssons ”försvenskning” av rättsväsende och administration på 1300-talet, samt människors erfarenheter i samband med de politiska konflikterna från senmedeltiden och framåt. 

För det andra hade jag förväntat mig att kunna påvisa en förändring i fråga om den kulturella dimensionen av den tidigmoderna svenskheten över tid men fann istället en tydlig kontinuitet rån 1500-talets mitt till 1700-talets slut. Exempelvis har den lärda elitens mytologisering av svenskarna och deras ursprung, framförallt uttryckt genom göticismen, inte anammats av bredare befolkningsskikt. Det som däremot förändras är de folkliga föreställningarna om kungamakten, riket och den egna relationen till dessa. Människor började över tid, och vid sidan av sin traditionella ståndstillhörighet, i politisk mening se sig som trogna och nyttiga svenska medborgare. Samtidigt skedde en förändring i synen på kungamakten från att ha setts som en konkret person som man även kunde tilltala närmast familjärt till att bli alltmer mytologiserad landsfader. 

För det tredje så finns det, i de källor jag studerat, inga tecken på främlingsfientlighet på gräsrotsnivå. Jag har särskilt analyserats rättegångsfall från Stockholm och Småland på 1500- och 1600-talet där människor med olika rikstillhörighet utövat fysiskt och verbalt våld mot varandra och finner inga tecken på att etnicitet eller rikstillhörighet i sig skulle ha varit konfliktutlösande. Våldet speglar i stället en välkänd tidigmodern mönster av sårad manlighet, kränkt ära och fylleri.

Den sistnämnda punkten är något som väckt nya frågor som skiftar fokus från det etniska till folkliga föreställningar om och erfarenheter av våld.  I samband med arkivstudier i Lund, Köpenhamn och Stockholm har jag nämligen stött på vad jag har förstått utgör ett delvis outnyttjat källmaterial med koppling till Sveriges krig under tidigmodern tid. Det handlar om förhör, vittnesmål och suppliker med och av bland annat flyktingar med ibland relativt utförliga våldsskildringar. Här finns möjligen underlag för en framtida studie som i ett jämförande europeiskt perspektiv och över en längre tidsperiod närmare studerar just människors erfarenheter av och föreställningar om krig. Ett område som i fråga om tidigmodern tid fortfarande, möjligen med undantag för trettioåriga kriget, tycks vara relativt sparsamt undersökt.

Projektet har resulterat i två ännu inte publicerade texter. Den ena texten utgörs av ett manus till en monografi på svenska med titeln ”Mellan rikets kropp och nationens famn Folkliga föreställningar om rikstillhörighet och etnicitet i det tidigmoderna Sverige”. Den andra texten är en artikel på engelska med titeln ”For King, Kindred’s and Friends. Imagined Popular Ethnic and Regnal communities in Early Modern Sweden” som under våren 2010 språkgranskas och som jag syftar till att publicera internationellt. 

Delar av projektets resultat har förmedlats i form av presentationer av papers på både nationell och internationell nivå. Detta har skett vid det Nordiska Historikermötet i Reykjavik 2007, vid det Svenska Historikermötet i Lund 2008 och vid the Association for the study of Ethnicity & Nationalism årliga konferens vid London School of Economics 2008. Projektet har även presenterats i populärvetenskaplig form vid föreläsningar och även via ett inslag i SVT:s kunskapskanal: http://www.gu.se/media/digitalamedier/nyttfrandigitalamedier/Digital_nyhetsdetalj//Vetenskapslandet_0920.cid896903

The aim of the project has been to contribute to the lively research field on the historical roots of nationalism and its popular diffusion and support in the early modern society. An elite perspective has dominated previous research on the subject and even if there are some interpretations on when and how the elite national ideas got a foothold into so called ordinary peoples minds, there are very few empirical studies on this topic. The overall question for the project has been: How did ordinary people imagine themselves and others in terms of ethnicity, affiliation to the state and the realm? What eventual changes did occur during the period of the Swedish state formation (1550–1800)?

The main source material consist of both printed and published primary sources in the form of (1) protocols from early moderns urban and rural courts (ca. 1550–1660) and (2) petitions submitted to the Swedish King (1580–1789). The entrance to the sources has been straightforward. I have read a large amount of petitions and protocol and recorded passages in the text where people somehow express the affinities and origins of themselves and others. These expressions and narratives has, somewhat simplified, been analyzed from two perspectives. (1) ”Territorial”, which means how Sweden was perceived as a geographical entity and (2) ”human”, how people denominated and what connotations they attached to themselves and others individually and collectively.

These expressions and narratives has then been placed in to the well known 
dichotomy, defined by Hans Kohn, between an ”ethnic”, that is, alluding Benedict Anderson, imagined cultural community, and a ”regnal”, i.e. an imagined political dito, and the eventual connections between them.

The main results are firstly: that there was an everyday articulated popular swedishness in the late 16th and early 17th century Sweden. Contrary to previous research which has meant that popular swedishness was solely and sporadically articulated in conflicts and in political communication with the superiors, I can show that ordinary people talked about themselves as Swedes in much more day to day contexts. This Swedishness was not only, which also has been a dominant interpretation, political but also ”ethnic”. The cultural dimension of early modern swedishness included emotional sentiments and positive connotations attached to Sweden as a fatherland and were expressed as a quest for love and longing for friends and relatives. The Lutheran religion was, however, not on a popular level ”nationalized” during the period I have studied. The investigation confirms what other historians have already said that Finland in cultural terms was regarded as a separate part of the realm.  I have not been able to present a final answer on the question of why and when this popular Swedishness occurred. I argue, tentatively, and with Anthony D. Smiths theories on different kind of nation formation together with Fredrik Barths three-dimensional analytical model in the study of ethnicity, that the early modern popular swedishness was not the result of an elite-driven one-sided process of propaganda and indoctrination. Possibly it was the result of a much more reciprocal process with staring-point in 14th century centralization of Swedish judicial and administrative system together with the subjects experiences of political conflicts from the late middle ages and onwards.

Secondly, there is no evidence on any changes in the ethnic dimension of the popular swedishness during the period, witch I expected. The Swedish elites quest for the creation of an ethnic heritage, for instance their association between the Swedes and the ancient Goths, did not get a foothold in the minds of ordinary Swedes. The most obvious change is instead that the subjects political swedishnes. People began over time, and in addition to their traditional estate affiliation, in political terms see themselves as loyal and useful Swedish citizens. Simultaneously there was a change in the attitudes to the monarchy. The King was, from being perceived as a concrete person to whom could appeal to in almost familiar way, mythologized as the symbolic father of the nation. 

Thirdly, there are no signs in the sources I have studied that the early modern Swedes where xenophobic. I have analyzed a number of court cases from Stockholm and the province of Småland where people of different origin abused each other verbally and physically. Nothing in these cases indicates that ethnic origin triggered conflicts. The cases reflect instead a well-known pattern in early modern interpersonal violence that is a pattern of insulted masculinity, violated honour and drunkenness.

The latter point has indirectly raised some new questions that focus more on popular violence than on ethnicity. In connection with archival studies in Lund, Stockholm and Copenhagen I came across previously unused source material linked to the early modern Swedish wars. They consist of interrogations, testimonies and petitions with and from refugees and prisoners of war. This text could be a possible empirical foundation for a broader and comparative study that in time and space tries to grasp ordinary peoples understanding and perceptions of collective violence.

The project has resulted in two not yet published texts. One is a monograph manuscript in Swedish with the title ”Mellan rikets kropp och nationens famn. Folkliga föreställningar om rikstillhörighet och etnicitet i det tidigmoderna Sverige”. The second is an article in English entitled ”For King, Kindred’s and Friends. Imagined Popular Ethnic and Regnal communities in Early Modern Sweden”. 

Parts of the project results have been presented as papers at both national and international conferences. At the Nordic historians meeting in Reykjavik, Island (2007), the Swedish historians meeting in Lund (2008) and at the annual conference of the Association for the study of Ethnicity & Nationalism, London School of Economics (2008). 

The project has also been presented in non-academic lectures and also through a feature of the National Swedish Television ”kunskapskanalen” in October 2009:
http://www.gu.se/media/digitalamedier/nyttfrandigitalamedier/Digital_nyhetsdetalj//Vetenskapslandet_0920.cid896903