Syftet för detta tvååriga projekt har varit att nå kunskap om jordbrukares och renskötares narrativa konstruktion av förhållandet människa-natur, särskilt i situationer när detta förhållande hotas eller störs. Projektet har följ projektplanen med avseende på frågeställningar och kunskapsmål samt övergripande metodologisk uppläggning. Enligt projektplanen skulle empirin primärt sökas i anslutning till miljö- och naturkatastrofer då dessa sågs som katalysatorer till berättandet; befintligt material rörande Tjernobylkatastrofen 1986 - inspelningar arkiverade vid DAUM i Umeå - utgjorde en av flera viktiga utgångspunkter. Redan i ett initialt skede blev detta material otillgängligt för projektet, varpå ny empiri krävdes. När projektet påbörjades 2012 var frågor kring klimatförändringarna och konflikter kring etablering av nya gruvor på renskötselmarker aktuella i det offentliga samtalet, och det föll sig naturligt att inkludera dessa teman i projektet. Såväl empiri från massmedia som intervjudata har insamlats för att belysa dessa teman, vilket ökat projektets orientering mot samtiden. Allt medan projektet framskridit har behovet av postkoloniala ansatser lett till att projektets historiska del riktats mot norra Sveriges koloniala historia.

Resultat
1. Narrativ konstruktion av klimatförändringar
Några av projektets viktigaste resultat har nåtts genom en delstudie där skogs- och lantbrukspress samt samisk media analyseras. I studien visas hur en övergripande berättelse, s.k. master narrative, om klimatförändringarna operationaliseras på olika sätt i olika kontexter. Komplicerade samspel mellan narrativa nivåer belyses, exempelvis när delar av denna övergripande berättelse döljs medan andra betonas. Dessa operationaliseringar av kulturellt förankrade föreställningar om klimatförändringarna används i argumenterande sammanhang och medför bland annat olika grad av agens för olika aktörer, och som konsekvens härav, olika grad av ansvar. Genom denna delstudie nås kunskap om hur en av vår tids största globala utmaningar förstås och omsätts i praktiska handlingsalternativ i såväl skogs- och lantbruksrelaterade som samiska sammanhang.

2. Exploateringar i norra Sverige
I dagens debatt och diskurser om naturen, miljön och klimatet i norra Sverige har frågan om exploateringarna tagit en allt större plats. I projektet har ämnet behandlats genom studier av platsskapandet - hur plats förhandlas, konstrueras, och vilka konsekvenser detta får - i ett omstritt område, nämligen Gállok (Kallak). Ämnet har undersökts ur ett narrativitetsperspektiv, utifrån djupintervjuer med gruvmotståndare samt fältarbete. Förhållandet till natur, landskap och miljö analyseras dels utifrån platsskapande i relation till lokal identitet och tillhörighet, dels utifrån berättande som process där legitimitet, berättigande och rätten att berätta och återberätta artikuleras. Studierna visar bland annat att platsen fungerar som en identitetsmarkör, och att kampen om en planerad gruva också handlar om att få höras och synas i ett sammanhang där de diskurser som dominerar och de visuella signaler som värderas tillhör kolonialmakten. Det har varit centralt för projektet att tillämpa ett urfolksmetodologiskt perspektiv - där hänsyns tas till urfolkens intressen, erfarenheter och mål i utformning och genomförande av projektet. Denna lokala förankring (genom kontakt med konsultanter via fältarbete, intervjuer, återkoppling under arbetets gång och återkoppling med publikationer) var nödvändig för att bedriva forskningsprojektet ur ett etiskt korrekt och försvarbart sätt.

3. Naturen och kolonisationen
En essentiell del av berättelsen om norra Sverige har varit, och fortsätter att vara, föreställningar om naturen. Sådana föreställningar finns med i dagens diskussioner och konflikter i norra Sverige, exempelvis gällande industriell exploatering som utbyggnad av vatten- och vindkraft, gruvprospektering/-etablering och inte minst skogsbrukets utveckling. Olika föreställningar om naturen utgör ofta kärnan i dessa motsättningar. I den historiska delen av projektet blickar vi bakåt för att sätta in dagens diskussioner och konflikter i ett historiskt sammanhang; särskilt fokuseras kolonisationen av lappmarken. Genom studier av två inflytelserika s.k. lappmarksskildringar - Petrus Laestadius båda journaler (1831; 1833) och O. P. Petterssons Gamla byar i Vilhelmina (1941-1960)- diskuteras olika sätt som naturen förstås på i texter, och de konsekvenser detta får för förståelsen av norra Sverige som plats. Denna delstudie illustrerar språkets betydelse för konstruktionen av naturen och platsen i dessa flerkulturella områden, och hur språkliga val får långtgående konsekvenser för vems naturkunskap som lyfts fram respektive döljs, och utifrån vems syften och mål naturen i norra Sverige byggs upp, kodifieras i skrift, och förs vidare.

Nya forskningsfrågor
Etiska perspektiv på forskning om naturen har aktualiserats i projektets olika delstudier, och dessa erfarenheter utvecklas för närvarande till en artikel med den preliminära titeln Ethical Perspectives on Nature Research in the Humanities.

I en av delstudierna inom projektet intervjuades småskaliga ekologiska lantbrukare i Norrland. Analysen av materialet visar att en ekologiskt präglad identitet byggs upp under intervjuerna genom narrativa praktiker. Inom forskningen har konsumenter studerats ur ett identitetsperspektiv, som en del av en reflexiv modernitet, men livsmedelsproducenterna har inte ägnats samma intresse. Studien ger en första inblick i ett område som är i behov av ytterligare vetenskaplig belysning.

Projektet har kommit att beröra viktiga frågor som de båda projektdeltagarna utvecklat vidare till separata projekt. Platsskapande processer i ett flerkulturellt Norrland - som återkommande diskuterats i projektets olika delar - har av Daniel Andersson vidareutvecklats till ett projekt tillsammans med Lars-Erik Edlund (prof. nordiska språk) om synliggörande av samiska ortnamn, medan Coppélie Cocq tillsammans med Marianne Liljequist (prof. etnologi), Krister Stoor (fil.dr. samiska Studier) och Marika Nordström (fil.dr. etnologi) gått vidare med ett projekt om överföring av urfolks kunskaper, t.ex. traditionella kunskaper om användning av naturen och interaktion med landskapet (genom språk, berättande och kulturmöten). Båda dessa projekt finansieras av Formas.

Internationell förankring
Projektet anknyter till internationella och globala diskussioner, i forskarvärlden och i samhället, bl.a. det internationellt växande forskningsfältet environmental humanities. Genom att fokusera frågor som rör urfolk och miljö, inklusive exploateringar, landrättigheter och klimatförändringar kopplas projektet till dessa vetenskapliga och samhälleliga debatter om globala utmaningar såsom klimatförändringar, miljöpåverkan och konflikter. Projektet har deltagit i internationella publikationer samt medverkat i internationella konferenser vid universiteten i Åbo och Oslo.

Populärvetenskap
Sex populärvetenskapliga föreläsningar har hållits inom projektet. Två av dem i Umeå, och de övriga i Skellefteå, Bjurholm, Vilhelmina respektive Marsliden. En längre populärvetenskaplig artikel har publicerats i samarbete med Institutet för språk och folkminnen, och sammanlagt sju kortare bidrag tillsammans med Västerbottens museum. De sistnämnda publicerades på svenska, engelska och sydsamiska i boken Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie/Bilder och berättelser. Projektdeltagaren Coppélie Cocq var medredaktör för denna bok, som var en del av verksamheten under året som Umeå var europeiska unionens kulturhuvudstad 2014. Vidare har information om projektet presenterats på en för projektet specifik webbsida http://www.sprak.umu.se/forskning/nature-narrated samt på en forskningsblogg https://challengingtraditions.wordpress.com/.

Två viktiga publikationer
Bland projektets viktiga publikationer märks Cocqs artikel Exploitations or Preservation? Your choice! Digital Modes of Expressions for Perceptions on Nature and the Land, som ingår i den kommande antologin Communicating Environment. How Different Communication Forums React to Ecological Dangers (red. Heike Graf, Cambridge). Denna publikation är viktig eftersom den ger ny kunskap om processer knutna till landrättigheter och exploateringar i traditionella urfolksområden.

Vidare vill vi här nämna artikeln Narrating Climate Change: Concordance and Conflict in Media Discourse. I denna analyseras narrativa konstruktioner av klimatförändringar i skogs- och lantbrukspress samt samisk media. I artikeln illustreras hur en av vår tids största globala utmaningar förstås och omsätts i praktiska handlingsalternativ i såväl skogs- och lantbruksrelaterade som samiska sammanhang.

Publiceringsstrategi
Projektets publiceringsstrategi har styrts av en strävan att nå ut med forskningsresultaten dels till forskarsamhället, dels till dem som berörs direkt av de processer som studeras. Utifrån beaktande av urfolksmetodologier och av respekt för de som deltog i projektet så har svenska varit ett viktigt publiceringsspråk. Monografiformen har valts för den historiska delen av projektet efter inrådan av Riksbankens jubileumsfonds beredningsgrupp, som granskade projektet i november 2013. Detta manus inlämnas för tryck under 2015. När denna redovisning skrivs föreligger fem av sex kapitel, och diskussioner har förts med Kungl. Skytteanska samfundet om att publicera monografin i skriftserien "Kungl. Skytteanska samfundets handlingar." I monografins tre huvudsakliga empiriska kapitel, Naturens form - språk och taxonomi, Naturen som resurs och Terra nullius, diskuteras konstruktionen av naturen i dessa viktiga skildringar som en del av platsskapande processer med lång historia - och som pågår än i dag. De vetenskapliga artiklar och bokkapitel som projektet resulterat i har publicerats i tidskrifter och antologier som tillämpar open access.

Publikationer m.m.

Artiklar, bokkapitel och redaktörskap

Andersson, Danie & Cocq, Coppélie (under utarbetande): Etical Perspectives on Nature Research in the Humanities.

Andersson, Daniel (2013): Natur, namn och narrativ. Samiska minneslandskap genom ortnamn och ortnamnsnarrativer. I: D. Andersson & S. Haugen (red.), Språken, tiden, rummet. Festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013. Studier redigerade av Daniel Andersson och Susanne Haugen. Umeå: Umeå universitet. S. 31–44.

Andersson, Daniel (2014): ”En sån här flummig typ, det har jag då aldrig tänkt att jag skulle bli.” Narrativa praktiker och identitetsarbete i intervjuer med småskaliga ekologiska lantbrukare i Norrland. Kulturella Perspektiv 24, s. 4–11.

Andersson, Daniel & Cocq, Coppélie (inskickad): Narrating Climate Change: Concordance and Conflict in Media Discourse. [Manuset är inskickad för bedömning till tidskriften Narrative Works: Issues, Investigations & Interventions.]
Cocq, Coppélie (2014): Att berätta och återberätta: intervjuer, narrativ interaktion och berättigande. I: Kulturella Perspektiv 23, s. 22–29

Cocq, Coppélie (2014): Kampen om Gállok. Platsskapande och synliggörande. I: Kulturella perspektiv 1: 2014, temanummer Samisk kamp för kulturell överlevnad. s. 5–12.

Cocq, Coppélie (kommande): Exploitations or Preservation? Your choice! Digital modes of expressions for perceptions on nature and the land. In: Communicating environment. How different communication forums react to ecological dangers. Red: Heike Graf. Open book publishers.

Liliequist, Marianne & Cocq, Coppélie (red.) Samisk kamp för kulturell överlevnad. Kulturella perspektiv 1:2014, temanummer. 

Liliequist, Marianne & Cocq, Coppélie Samisk kamp för kulturell överlevnad (introduktionskapitel).  Kulturella perspektiv 1:2014 temanummer Samisk kamp för kulturell överlevnad, s. 2–4.



Monografier

Andersson, Daniel (under utarbetande): Bland knorten, tråmpe och långnäsor. Språketnografiska perspektiv på platsskapande processer i södra och mellersta Lappland med fokus på natur, natursyn och kolonisation [prel. titel].


Populärvetenskapliga publikationer och redaktörskap

Andersson, Daniel (2014): What is the meaning of a Lake? Mij lea jaevrie? Vad betyder en Sjö? I: C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (eds.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum, s. 175–180.

Andersson, Daniel & Cocq, Coppélie (2014): ”Ro, trygghet, tröst. Naturen som sammanhang.” Lina Midholm, Katarina Saltzman (red.), Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, s. 183–190. 

C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (red.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum

Cocq, Coppélie (2014) The Elk/Sarve/Älgen. I: C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (red.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum. s. 23–25.

Cocq, Coppélie (2014) The Bear/Bïerne/Björnen. I: C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (red.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum. s. 45–47.

Cocq, Coppélie (2014). A Silent Language/Sjeavohth gïele/Ett tyst språk I: C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (red.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum. s. 101–102.

Cocq, Coppélie (2014) Nature as a stage/Eatneme scenine/Naturen som scen. I: C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (red.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum. s. 118–125.

Cocq, Coppélie (2014). The Reindeer/Bovtse/Renen. I: C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen (red.), Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum. s. 156–158.

C. Cocq, J. Heinerud, T. Larsson och B. Lindgren Hyvönen: Introduction/Aalkoe/Inledning. I: Rock art in Sápmi: Images and stories/Guvieh jïh soptsestidie / Bilder och berättelser, Umeå: Västerbottens museum s. 7–13.



Akademiska presentationer

Andersson, Daniel (2013-09-25 till 27): ”From Wilderness to Countryside”: The Construction of Nature and Agency in Representations of the Colonization of Swedish Sápmi. Landscape, Environment, Emotion. VIIII NIES Seminar, University of Turku.

Andersson, Daniel (2013-11-30): Berättandets platser – platsers berättelser. Språkstudiers forskningsdagar.

Andersson, Daniel (2014-11-21) ”En sån här flummig typ, det har jag då aldrig tänkt att jag skulle bli.” Narrativ praktik och identitet i intervjuer med småskaliga ekologiska lantbrukare i övre Norrland. Språkstudiers forskningsdagar.

Andersson, Daniel & Cocq, Coppélie (2012-09-6): Naturen i narrativen. En studie av muntliga berättelser om miljö- och naturkatastrofer från ett folkloristiskt och språketnografiskt perspektiv. DAUM, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.

Cocq, Coppélie.  (2013-11-6 till 8):
Indigenous Perspectives on the Commodification of Nature. Cultures of Disasters, An international conference on humanistic disaster studies at the University of Oslo

Cocq, Coppélie (2014-05-13) Digitala uttryck och en folklorists frestelser. Det folkloristiska seminariet, Institutioner för kulturvetenskaper Göteborgs Universitet

Cocq, Coppélie (2013-11-22) Digital modes of expression. Perception of land and nature in environmental activism. HITS (Humaniora- och InformationsTeknik- Seminarium) HUMlab, Umeå Universitet.


Populärvetenskapliga presentationer

Andersson, Daniel (2013-03-02): Naturen som narrativt element i O. P. Petterssons Gamla byar i Vilhelmina. Skrivarstugan i Marsliden.

Andersson, Daniel (2013-10-19):Vildmarken, samerna och nybyggarna. Platsskapande i norra Sverige nu och då. Pecha Kucha-presentation. Bildmuseet, flexhallen.

Andersson, Daniel (2013-10-21): Vildmarken, samerna och nybyggarna. Platsskapande i norra Sverige nu och då. Arr. Föreningen Norden, Kyrkstugan, Bjurholm.

Andersson, Daniel (2014-09-22): Bland knorten, tråmpe och långnäsor: Om naturen i Petrus Laestadius och O. P. Petterssons lappmarksskildringar. Nybyggarkultur och samiskt arv. Vilhelmina-biennalens femte symposium, Hotell Wilhelmina.

Cocq, Coppelie (2013-10-30): Från folktro till gruvmotstånd. Samiska berättelser om naturen förr och nu. Forskningsarkivet, Umeå.

Cocq, Coppélie (2014-06-09) The circulation of stories – Adaptation, Continuity and Responsibility. FEST (Federation for European Storytelling), Skellefteå.