En ny europeisk förhistoria. Att integrera aDNA, isotoper, språkhistoria och arkeologi för en nytolkning av grundläggande förändringar i Europas förhistoria.
De senaste åren har vi sett en vetenskaplig revolution inom arkeologin, på grundval av genombrott inom analyser av gammalt DNA samt isotopanalyser. Detta har avslöjat en mycket mer dramatisk bild av Europeisk förhistoria än vi tidigare trott. Vi ser nu flera stora migrationer, ca 6000 BC (introduktionen av jordbruk från Anatolien) och ca 3000 BC (från stäpperna in i Europa).
Vår forskargrupp har bidragit med mycket av denna nya kunskap. I detta projekt vill vi fokusera på hittills obesvarade frågor i samband med de stora förändringarna i europeisk förhistoria, från mesolitikum (jägar-samlare) till järnåldern. För det första vill vi följa introduktionen av jordbruk, särskilt i norra Europa. För det andra vill vi följa uppkomsten och migrationerna av klockbägarkulturen i västra Europa, som kan ha introducerat metallhantverk. För det tredje: bronsåldern framstår som en ny epok med stor rörlighet, kommunikation och handel, från medelhavet upp till Skandinavien. Vi vill se hur denna nya, sammanbundna värld fungerade, genom genetiska analyser och genom isotopanalyser.
För att nå dessa mål använder vi en helt igenom tvärvetenskaplig strategi som kombinerar gammalt DNA, isotopanalyser, historisk lingvistik och arkeologi. Härigenom kan vi närma oss den fulla komplexiteten i dessa förändringar. Vi kan då få en uppfattning om hur immigrerande grupper samspelade med existerande befolkningar och skapade nya kulturer och språk i denna process. Sådan kunskap är relevant också i nutiden.
Vår forskargrupp har bidragit med mycket av denna nya kunskap. I detta projekt vill vi fokusera på hittills obesvarade frågor i samband med de stora förändringarna i europeisk förhistoria, från mesolitikum (jägar-samlare) till järnåldern. För det första vill vi följa introduktionen av jordbruk, särskilt i norra Europa. För det andra vill vi följa uppkomsten och migrationerna av klockbägarkulturen i västra Europa, som kan ha introducerat metallhantverk. För det tredje: bronsåldern framstår som en ny epok med stor rörlighet, kommunikation och handel, från medelhavet upp till Skandinavien. Vi vill se hur denna nya, sammanbundna värld fungerade, genom genetiska analyser och genom isotopanalyser.
För att nå dessa mål använder vi en helt igenom tvärvetenskaplig strategi som kombinerar gammalt DNA, isotopanalyser, historisk lingvistik och arkeologi. Härigenom kan vi närma oss den fulla komplexiteten i dessa förändringar. Vi kan då få en uppfattning om hur immigrerande grupper samspelade med existerande befolkningar och skapade nya kulturer och språk i denna process. Sådan kunskap är relevant också i nutiden.
Slutredovisning
Se engelske, jeg skriver ikke svensk