Musiken vid hov och universitet under frihetstiden (1718-1772): ett digitaliserings- och databasprojekt
Syftet med projektet är att digitalisera samlingar med musikhandskrifter från den svenska frihetstiden (1718–72) och skapa en forskningsdatabas med detaljerad information som ger underlag för framtida forskning på materialet. Musikalierna finns vid universitetsbiblioteken i Lund och Uppsala, och Musik-och teaterbiblioteket i Stockholm.
Detta material härrör från musikutövningen vid det kungliga hovet och vid Uppsala universitet. Där fanns landets två ledande orkestrar och det fanns nära samband och samarbeten mellan dem. Detta material kan därför ge helt nya kunskaper om musiken i Sverige under perioden, och inte minst om den musik som ledes av hovkapellmästaren Johan Helmich Roman (”den svenska musikens fader”). Musiken är dock till stor del av utländskt ursprung, framför allt från Tyskland och Italien och är av betydande forskningsintresse även för internationella forskare.
De digitala bilderna kommer att tillgängliggöras online i open access vid bibliotekens etablerade plattformar för digitaliserat kulturarv (ALVIN, resp. Libris/Sunet). Forskningsdatabasen kommer att publiceras i open access via Uppsala universitets webbportal. Denna databas kommer att samla all relevant information som finns i handskrifterna och erbjuda en mycket kraftfull resurs för kommande forskning kring samlingarna. Databasen blir en dynamisk och öppen resurs, där nya forskningsdata ska läggas till under en lång tid.
Slutredovisning
Syfte och utveckling
Projektet syftade till att digitalisera och katalogisera samlingar med musikhandskrifter från den svenska frihetstiden, med en avgränsning till musikalier som 1) har sin proveniens i 1700-talets Sverige, och alltså inte importerats senare, och som 2) har åtminstone en hypotetisk koppling till det kungliga hovet eller till Uppsala universitet.
I förstudierna avgränsades 2500 sådana handskrifter i på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Under projektets gång lokaliserades ytterligare en mängd handskrifter vilka dock kunde inkorporeras i projektet inom ramen för befintlig budget. De identifierade titlarna i förstudierna behövde också i vissa fall delas upp i flera. Sammantaget innebär detta att den publicerade databaskatalogen i färdigt skick innehåller inte mindre än 4809 katalogposter.
Det vidare forskningsintresse som ligger till grund för projektet är ambitionen att lokalisera, avgränsa och studera de musikalier som använts av landets två i särklass viktigaste musikinstitutioner under 1700-talet: det kungliga hovkapellet och det akademiska kapellet i Uppsala. Materialet erbjuder samtidigt potentiellt intressanta insikter när det gäller kulturella relationer mellan Sverige och övriga Europa under samma tid.
Projektets resultat hittills
Projektet är avslutat i endlighet med den ursprungliga projektplanen: samtliga för projektet relevanta musikhandskrifter är digitaliserade och publicerade på kulturarvsplattformen Alvin. Den forskningsinriktade databaskatalogen är också färdigställd och publicerad med en egen underdomän på Uppsala universitet, ”1700-talsmusik i svenska bibliotek. En databaskatalog”:. Databasen erbjuder detaljerad metadata och avancerade sökfunktioner med kombinationssökningar av ett slag som gör den synnerligen kraftfull och användbar för musikhistorisk forskning. Under det sista halvåret av projekttiden lade vi ner ett stort arbete på att designa databasen på ett sätt så att den är lätt att använda utan att det kompromissas med avancerade sökmöjligheter, samt på att skapa ett både tydligt och tilltalande gränssnitt.
Hur infrastrukturen använts samt påbörjad forskning
Databasen har redan under projektet börjat användas – bland annat av en nyantagen doktorand vid musikvetenskapen i Uppsala som arbetar med spridning och användning av italienska operaarior i Sverige under frihetstiden. Databaskatalogen används dessutom just nu för ett Masteruppsatsprojekt som handlar om receptionen av Vivaldis musik i Sverige.
Projektmedarbetaren Maria Schildt har flera påbörjade projekt som bygger på databaskatalogen, bland annat rörande sällskapet Utile dulci, Uppsala universitets musikverksamhet, samt för rekonstruktionen av skingrade privata och institutionella samlingar, och ett artikelprojekt om dem omfattande receptionen av Giovanni Battista Pergolesis Stabat mater i Sverige.
Databaskatalogen har även använts för färdigställandet av bokverket Kyrkomusikens historia i Sverige, där Berglund är huvudredaktör och Schildt författare.
Planer finns på att designa och söka ett större forskningsprojekt kring Svenskt 1700-tal där den nya databaskatalogen utgör stommen.
Databaskatalogen är slutligen även ett mycket användbart verktyg för utövande musiker specialiserade på tidigmodern musik, för att hitta och framföra ny (eller nygammal) repertoar. Vi har flera samarbeten med specialiserade ensembler, exempelvis med barockviolinisten Rebecka Karlsson som tagit fram ett konsertprogram med repertoar ur Utile dulcis samling.
Oförutsedda problem
Det enda problem som ledde till ett avsteg från den ursprungliga projektplanen var att den projektmedarbetare som skulle arbeta med den praktiska kodningen av databasen fick en läraranställning innan projektet startades och därför hoppade av projektet. Vi lyckades dock relativt snabbt hitta en fullgod ersättare (Jonas Lundblad). I övrigt har projektet fullföljts helt enligt plan.
En mindre uppgift som inte slutförts är katalogiseringen av vattenmärken. Det var emellertid bara tänkt som ett pilotprojekt. Det är inte någon särskilt efterfrågad metadata, men vi (Berglund och Schildt) skulle ha nytta av den för vår egen forskning och vi planerar att genomföra det under kommande år.
Arbetets integrering i organisationen och långsiktigt underhåll
De digitaliserade bilderna ligger i plattformen Alvin, där Uppsala universitet ingår i det konsortium som driver resursen och dess långsiktiga underhåll är därmed säkrat för all framtid. Databaskatalogen är placerad vid universitetets centrala IT-avdelning som kommer att ansvara för underhåll, uppdateringar och säkerhet, vilket också borgar för långsiktighet. Institutionen för musikvetenskap ansvarar för innehåll och utveckling av metadata. Vi bedömer lösningen som synnerligen robust.
Infrastrukturens tillgänglighet
Alla digitaliserade bilder och all metadata är öppet tillgängliga, via Alvin och via databaskatalogen. Katalogen finns både på svenska och på engelska.
Internationella samarbeten
För projektets planering och genomförande har våra internationella nätverk varit av betydelse, inte minst samarbetet med Bach-Archiv vid Leipzigs universitet. Själva genomförandet av projektet har dock inte nödvändiggjort några ytterligare samarbeten, eftersom vi själva besitter världsledande kompetens både när det gäller källmaterialet och databaskatalogdesignen.
Projektet syftade till att digitalisera och katalogisera samlingar med musikhandskrifter från den svenska frihetstiden, med en avgränsning till musikalier som 1) har sin proveniens i 1700-talets Sverige, och alltså inte importerats senare, och som 2) har åtminstone en hypotetisk koppling till det kungliga hovet eller till Uppsala universitet.
I förstudierna avgränsades 2500 sådana handskrifter i på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Under projektets gång lokaliserades ytterligare en mängd handskrifter vilka dock kunde inkorporeras i projektet inom ramen för befintlig budget. De identifierade titlarna i förstudierna behövde också i vissa fall delas upp i flera. Sammantaget innebär detta att den publicerade databaskatalogen i färdigt skick innehåller inte mindre än 4809 katalogposter.
Det vidare forskningsintresse som ligger till grund för projektet är ambitionen att lokalisera, avgränsa och studera de musikalier som använts av landets två i särklass viktigaste musikinstitutioner under 1700-talet: det kungliga hovkapellet och det akademiska kapellet i Uppsala. Materialet erbjuder samtidigt potentiellt intressanta insikter när det gäller kulturella relationer mellan Sverige och övriga Europa under samma tid.
Projektets resultat hittills
Projektet är avslutat i endlighet med den ursprungliga projektplanen: samtliga för projektet relevanta musikhandskrifter är digitaliserade och publicerade på kulturarvsplattformen Alvin. Den forskningsinriktade databaskatalogen är också färdigställd och publicerad med en egen underdomän på Uppsala universitet, ”1700-talsmusik i svenska bibliotek. En databaskatalog”:
Hur infrastrukturen använts samt påbörjad forskning
Databasen har redan under projektet börjat användas – bland annat av en nyantagen doktorand vid musikvetenskapen i Uppsala som arbetar med spridning och användning av italienska operaarior i Sverige under frihetstiden. Databaskatalogen används dessutom just nu för ett Masteruppsatsprojekt som handlar om receptionen av Vivaldis musik i Sverige.
Projektmedarbetaren Maria Schildt har flera påbörjade projekt som bygger på databaskatalogen, bland annat rörande sällskapet Utile dulci, Uppsala universitets musikverksamhet, samt för rekonstruktionen av skingrade privata och institutionella samlingar, och ett artikelprojekt om dem omfattande receptionen av Giovanni Battista Pergolesis Stabat mater i Sverige.
Databaskatalogen har även använts för färdigställandet av bokverket Kyrkomusikens historia i Sverige, där Berglund är huvudredaktör och Schildt författare.
Planer finns på att designa och söka ett större forskningsprojekt kring Svenskt 1700-tal där den nya databaskatalogen utgör stommen.
Databaskatalogen är slutligen även ett mycket användbart verktyg för utövande musiker specialiserade på tidigmodern musik, för att hitta och framföra ny (eller nygammal) repertoar. Vi har flera samarbeten med specialiserade ensembler, exempelvis med barockviolinisten Rebecka Karlsson som tagit fram ett konsertprogram med repertoar ur Utile dulcis samling.
Oförutsedda problem
Det enda problem som ledde till ett avsteg från den ursprungliga projektplanen var att den projektmedarbetare som skulle arbeta med den praktiska kodningen av databasen fick en läraranställning innan projektet startades och därför hoppade av projektet. Vi lyckades dock relativt snabbt hitta en fullgod ersättare (Jonas Lundblad). I övrigt har projektet fullföljts helt enligt plan.
En mindre uppgift som inte slutförts är katalogiseringen av vattenmärken. Det var emellertid bara tänkt som ett pilotprojekt. Det är inte någon särskilt efterfrågad metadata, men vi (Berglund och Schildt) skulle ha nytta av den för vår egen forskning och vi planerar att genomföra det under kommande år.
Arbetets integrering i organisationen och långsiktigt underhåll
De digitaliserade bilderna ligger i plattformen Alvin, där Uppsala universitet ingår i det konsortium som driver resursen och dess långsiktiga underhåll är därmed säkrat för all framtid. Databaskatalogen är placerad vid universitetets centrala IT-avdelning som kommer att ansvara för underhåll, uppdateringar och säkerhet, vilket också borgar för långsiktighet. Institutionen för musikvetenskap ansvarar för innehåll och utveckling av metadata. Vi bedömer lösningen som synnerligen robust.
Infrastrukturens tillgänglighet
Alla digitaliserade bilder och all metadata är öppet tillgängliga, via Alvin och via databaskatalogen. Katalogen finns både på svenska och på engelska.
Internationella samarbeten
För projektets planering och genomförande har våra internationella nätverk varit av betydelse, inte minst samarbetet med Bach-Archiv vid Leipzigs universitet. Själva genomförandet av projektet har dock inte nödvändiggjort några ytterligare samarbeten, eftersom vi själva besitter världsledande kompetens både när det gäller källmaterialet och databaskatalogdesignen.