Asylintervjuer är en extremt komplex kommunikationssituation, som inrymmer såväl svårigheter som möjligheter, och där mycket står på spel för individen. I detta språkvetenskapliga projekt står en ofta förbisedd aspekt av asylprocessen i fokus: språket och kommunikationen. Lingvistiska studier av asylintervjun som kommunikationssituation bidrar till att utveckla språkvetenskapen, men de är också angelägna ur ett samhälleligt och juridiskt perspektiv. Ofta tillskrivs den asylsökande ett orimligt stort ansvar för den så kallade asylberättelse som blir resultatet av intervjun och som sedan ligger till grund för asylbeslutet. I själva verket handlar det om ett samtal där betydelse skapas gemensamt av alla deltagare. Den övergripande forskningsfrågan är därför: Hur samkonstrueras den asylsökandes identitet och trovärdighet i asylprocessen? Inom projektet analyseras ett unikt och svårtillgängligt material bestående av ljudinspelade autentiska asylintervjuer samt tillhörande texter insamlade i Sverige på senare år.

Målet med sabbatsperioden är att i bokform syntetisera resultaten från ett flerårigt forskningsprojekt om asylberättelser. Ytterligare ett mål är att slutföra och i artikelform publicera en delstudie specifikt inriktad på asylintervjuer med hbtqi-personer, där identitetsrelaterade frågor ofta ställs på sin spets. Två utlandsvistelser är planerade för att stärka projektets europeiska och globala inramning och skapa möjligheter till internationell samverkan.