- Forskningen kan absolut få ett lyft av att gestaltas, även i ett tidigt stadium. Det öppnar för att se vetenskapen med andra ögon. Det kan också stödja och skapa förståelse för den kreativa processen som det innebär att göra forskning, säger Anna Jonsson, som är docent i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Tillsammans med serietecknaren och konceptdesignern Axel Brechensbauer och organisationsforskaren Maria Grafström har Anna Jonsson skapat The research comic group. Idéerna fördes fram under gårdagens Forum för forskningskommunikation som RJ var en av arrangörerna till och som hölls under Vetenskapsfestivalen.

Idag är vi vana vid att forskning kommuniceras via grafik och film. Men det finns fördelar med att låta just tecknade serierutor gestalta forskningen, säger Axel Brechensbauer. Det är effektivare. Budskapet tränger snabbare in.

- Idag snabbspolar ungdomar av otålighet korta youtube-klipp. Men en serieruta är omedelbar. Man kan läsa in väldigt mycket, snabbt och det går otroligt lätt att skapa memes och dela, säger Axel Brechensbauer.

- Man får inte glömma att forskare tävlar om samma uppmärksamhet som andra. Forskningsresultat tävlar med gulliga katter, säger han.

Serier är också ett inkluderande format, resonerar Anna Jonsson.

- Serier vänder sig till människor i alla åldrar, de väcker nyfikenhet och man behöver inte vara konstvetare för att våga sig på att tolka en serieteckning, säger hon.

Inom andra områden är begreppet inte helt nytt. I Japan tillhör det vanligheten att myndighetsinformation kommuniceras via Manga-serier, enligt Axel Brechensbauer. Och Ikeas manualer kan ses som ett slags serier. Men just serietecknad forskning är ännu i sin linda.

- Framförallt när det handlar om att låta seriekonsten vara en del av forskningsprocessen, säger Anna Jonsson.

Samarbetet är resultatet av ett kommunikationsprojekt som Anna Jonsson leder och som RJ finansierar. Projektet bygger också vidare på resultaten från ett forskningsprojekt om samverkan mellan akademi och praktik.

Ambitionen har varit att inte särskilja forskningskommunikationen från forskningsprocessen, utan inkludera den.

Metoden som Anna Jonsson och Axel Brechensbauer har utvecklat går i korthet ut på att inte enbart fokusera på forskningsresultaten. Istället ska seriekonsten spegla och förstå forskningsprocessen som en historia med frågor och svar.

- Det är också viktigt att Axel som serietecknare inte kommer in sist när resultaten är färdiga för att "rita av forskningen", han ska kopplas in från början, säger Anna Jonsson.

Nyligen deltog de båda i Skillinge Seriefestival, och i ett samtal arrangerat av Comics Research Lab vid Malmö Universitet. Enligt Axel Brechensbauer är både forskare och seriekonstnärer oväntat öppna för de här nya idéerna och flera har hört av sig med frågor och förfrågningar.

- Många som jobbar med forskning är svältfödda på den här sortens perspektiv, säger han.