Filosofen Erik J Olsson leder en forskargrupp som med hjälp av experiment går till botten med fenomenet.

- Det är ett intressant fält rent teoretiskt för mig som filosof. Jag är intresserad av kunskapsteori. Sedan är det ett angeläget problem för samhället, säger Erik J Olsson som är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet.

Erik J Olsson leder forskargruppen bestående av filosofer, kognitionsvetare och psykologer. De undersöker ett fält som vuxit fram snabbt men som enligt Erik J Olsson är underbeforskat och där metodologin är under utveckling.

Filterbubblorna anses av många vara ett gift som fräter på tilliten i samhället. De anses förstärka fördomar och ses som ett hot mot demokratin. Algoritmer i sökmotorer och i sociala medier pekas ofta ut som bovar i dramat.

Forskargruppen har fokuserat på söktjänsten Google som 2009 lanserade så kallade personanpassade sökningar. Nu skulle den enskildes sökmönster påverka resultaten vid nästkommande sökning och nästa och nästa mot allt snävare resultat. Klickar du på träffar med rubriken klimatförändringar är en bluff, skulle du vid nästa sökning av ordet klimatförändring få fler träffar om klimatskeptisk information.

Hur gick det med Googles personanpassningar?

- Där ser vi inte mycket av effekt. Det tycks inte vara så att dina sökningar filtrerar kommande sökningar, så som vi ofta har fått lära oss. Man kan anta att Google har tagit till sig av kritiken här och tonat ner detta, säger Erik J Olsson.

Kan det istället vara vi själva som skapar filterbubblorna?

Ja, det verkar troligare. I ett experiment som Erik J Olsson och hans medarbetare Axel Ekström genomförde år 2020 följde de 48 försökspersoner, inte bara vad de klickade på utan även deras ögonrörelser. Sökningarna handlade om konfliktladdade ämnen som klimatförändringar och migration. Forskarna kunde med hjälp av eye-tracking se att försökspersonernas ögon sökte sig mot resultat som bekräftade deras åsikter.

- Även om de slutligen klickade på andra sökresultat så hamnade deras blickar först på resultat som bekräftade deras ideologiska övertygelse.

Detta kan, menar Erik J Olsson, tyda att vi bär på en delvis omedveten bias, vilket skulle ligga i linje med psykologiska teorier om så kallad selective exposure. Det kan också vara så att filterbubblorna har ett evolutionärt överlevnadsvärde, att de stärker gruppgemenskapen och att det kan vara farligt att söka information som riskerar att leda bort från den egna flocken.

- De flesta vill nog att det man söker ska vara sant. Men i konflikt mellan vad som är sant eller att stöta sig med gruppen så är det viktigare att hålla sig till gruppen.

Ett intressant bifynd i studien var att de försökspersoner som betecknade sig som liberala var mer benägna att uppmärksamma bekräftande sökresultat än de som betecknade sig som konservativa.

- Resultatet är signifikant och ligger i linje med annan forskning. Men vår studie är den första där man faktiskt kunnat mäta ett samband mellan vad man tittar på och ideologisk övertygelse, säger Erik J Olsson.

Att det i första hand är vi själva som tycks skapa filterbubblorna, viket forskningen hittills visar, talar emot hårdare regleringar för att komma tillrätta med dem, menar Erik J Olsson.

Men hur skadliga är filterbubblorna?

Den frågan ska forskarna undersöka närmare i nästa steg i projektet. Att det finns en spänning mellan filterbubblan och sanningssökandet, står dock klart. Och allt för stark polarisering skapar misstro mot dem som har andra åsikter, säger Erik J Olsson. De andra har inte bara fel, de är ohederliga och ljuger.

- Det finns en risk att filterbubblorna leder till att folk inte kan prata med varandra. Det är inte bra. Men det kan också finnas en styrka i att ha en stark grupptillhörighet. Om man till exempel tillhör en grupp som gör uppror mot en diktator. Då är stark samhörighet en nödvändighet, säger Erik J Olsson.