Debatt, tystnad, glömska och förnekande. Slaveri och kolonialism i tidningar, litteratur, teater 1750-1847 och hur svenska koloniala erfarenheter försvann ur historien
Slaveri och kolonialism debatterades i Sverige i brännande politiska termer från ca 1750. Slaveri kritiserades, svenska kolonier anbefalldes och nyheter från tex Haitis revolution rapporterades 276 gånger 1802-4 i enbart en tidning. Pjäser om slaveri spelades på Stockholms scener och fack- och reselitteratur tog ständigt upp ämnena. Annekteringen av Saint Barthélemy var en effekt av denna kolonisationsvurm. Projektet syftar till att för första gången inventera och analysera debatten.
Projektets andra del är en undersökning av hur debatten kring frågorna, och den om svensk medverkan i slaveri och kolonialism, klingade av. Redan under perioden kring 1800 avtar debatten och under seklets gång blev tystanden nästintill total för att leda till dagens amnesi. Jag har utvecklat projektet i spänningsfältet mellan mitt rättshistoriska arbete kring sv. Saint Barthélemy, och dagens ständigt växande debatt kring rasism, migration och Sveriges roll i världen.
Debatten från 1750-1847 (året Sverige avskaffade slaveriet) har många beröringspunkter i nutiden, och min undersökning visar att den haft återverkningar i vår samtid. Mitt pågående projekt har visat att det finns internationellt intresse för svensk kolonial historia. Sverige inkluderades 2014 i CARICOMs krav på skadestånd för slaveri och kolonialism. Även om denna historia är glömd i Sverige är den det inte i Karibien. Också glömskan och förnekandet har en historia.
Projektets andra del är en undersökning av hur debatten kring frågorna, och den om svensk medverkan i slaveri och kolonialism, klingade av. Redan under perioden kring 1800 avtar debatten och under seklets gång blev tystanden nästintill total för att leda till dagens amnesi. Jag har utvecklat projektet i spänningsfältet mellan mitt rättshistoriska arbete kring sv. Saint Barthélemy, och dagens ständigt växande debatt kring rasism, migration och Sveriges roll i världen.
Debatten från 1750-1847 (året Sverige avskaffade slaveriet) har många beröringspunkter i nutiden, och min undersökning visar att den haft återverkningar i vår samtid. Mitt pågående projekt har visat att det finns internationellt intresse för svensk kolonial historia. Sverige inkluderades 2014 i CARICOMs krav på skadestånd för slaveri och kolonialism. Även om denna historia är glömd i Sverige är den det inte i Karibien. Också glömskan och förnekandet har en historia.
Slutredovisning
Riksbankens Jubileumsfond Projekt P15-0156:1
Debatt, tystnad, glömska och förnekande. Slaveri och kolonialism i tidningar, litteratur, teater 1750–1847
–Syfte, utveckling, genomförande–
Projektets huvudsakliga mål var att undersöka debatten om kolonialism och slaveri i Sverige under perioden 1750–1847. Det övergripande målet delades upp i flera undersökningsområden (se exempel nedan). Efter en första undersökning av debatten (sammanfattas i publikation 12) var en av de viktigaste insikterna att förhållandena i den svenska kolonin S:t Barthélemy (1784–1878) måste inkluderas i den övergripande undersökningen. Analysen av tidningar, tryck, yttrandefrihet och pressfrihet i svenska Karibien blev sålunda ett av delprojekten (publikationer 7, 11). En annan slutsats var att för att förstå debatten och särskilt varför svenska koloniala erfarenheter försvann från offentligheten i början av 1800-talet var det nödvändigt att förstå kolonins styrning och effekterna av överföringen av äganderätten av den svenska kolonin från staten till kungafamiljen (se tredje resultat).
–Tre viktigaste resultat–
Jag nämner här tre områden där projektets bidrag till den internationella forskningsfronten är mest uppenbara.
Ett viktigt exempel på hur kolonialism och slaveri var närvarande i offentligheten är teater. Det fanns ett stort antal pjäser med slaveriteman på Stockholms scener under decennierna kring år 1800, inklusive ett drama som utspelade sig i den svenska kolonin S:t Barthélemy. Jag visar hur både översatta och lokaliserade teaterpjäser, liksom originalpjäser av svenska författare (t.ex. Hesselius, Lidner, Sparrschöld) gestaltade kolonialism och slaveri (publikation 5). Det finns ett växande internationellt forskningsfält kring slaveri och teater och min forskning är det första svenska bidraget till detta område.
Ett annat område i projektet med direkta anslutningar till forskningsfronten är undersökningen av rapporteringen från den haitiska revolutionen i tidningar och litteratur samt de efterföljande svenska förbindelserna med den nyligen självständiga nationen. Det fanns ett mycket starkt intresse i Sverige för den haitiska revolutionen, och på 1810-talet försökte flera svenska expeditioner främja handeln med den nya nationen trots den franska blockaden. Forskningsresultat (publikationer 2, 6) om svensk-haitiska förbindelser bekräftar slutsatserna i den senaste internationella historiografin som har uppmärksammat Haitis självständighets viktiga politiska inflytande och dessutom visat att idéerna om Haitis isolering efter självständigheten är betydligt överdrivna.
Undersökningen av hur svensk kolonial minnesförlust i samtiden är relaterad till Sveriges faktiska koloniala engagemang är en central del av projektet. Denna minnesförlust är avhängig en nationell självbild obehäftad av slaveri och koloniala missgärningar. Jag har kopplat den samtida tystnaden kring svensk kolonialhistoria till hur intresset för svenskt deltagande i slaveri redan minskade under 1800-talet. Bristen på intresse för svensk kolonialism kan spåras tillbaka till svensk politik under det tidiga 1800-talet. Jag har analyserat koloniernas roll under kronprins och kung Karl XIV Johans regeringstid (1810/18–1844). Kolonialpolitiken hade långtgående effekter på hur slaveri och kolonialism diskuterades i den svenska debatten (publikationer 9, 11, 13, kommande 14). Dessa publikationer sätter in den svenska karibiska kolonialismen i ett större atlantiskt sammanhang som anknyter till den internationella atlantiska historiografi som understryker förbindelser kolonier emellan (denna perspektivförskjutning är särskilt tydlig i publikation 3) i stället för det tidigare fokuset på relationer mellan koloni och metropol, ett förhållningssätt som är särskilt tydligt i äldre svensk forskning. Med liknande teoretiska utgångspunkter har jag i ett minnesstudie och historiebrukssammanhang undersökt de outforskade svenska kolonialarkivens historia. Dessa finns i de franska kolonialarkiven i Aix-en-Provence och har i mycket liten utsträckning använts av svenska forskare. Jag hävdar att den svenska motvilligheten att erkänna inblandning i kolonialism och slaveri beror på en dubbel glömska, en minnesförlust inte bara på grund av koloniala missgärningar men också på grund av kolonialprojektets ekonomiska och politiska misslyckande (publikationer 4, 8).
–Nya forskningsfrågor–
Flera av projektets resultat har skapat nya forskningsfrågor. Jag kommer att fortsätta med min analys av den svenska kolonialpolitiken under första hälften av 1800-talet och hur det svenska avskaffandet av slaveriet påverkades av den internationella abolitionsrörelsen, den kommande publikationen 14 är ett första försök i denna riktning.
Några mer specifika frågor som behandlades under projektet har redan lett till ny forskning. Undersökningen av slaveriteatern beaktade även andra litterära genrer vilket har lett till en planerad publikation som spårar några av berättelserna (t.ex. Yarico och Inkle-historien) som vandrade runt Atlanten under särskilt sjuttonhundratalet. Det finns många svenska versioner – översättningar, bearbetningar, pjäser – av denna och andra atlantiska berättelser som förtjänar ytterligare analys.
Projektet är en del av mitt längre engagemang i svensk kolonialhistoria och dess efterverkningar i det nutida samhället. I den under projekttiden kontrakterade monografin (publikation 1) är detta speciellt tydligt då den innehåller diskussioner kring många av de frågor som behandlats under projektet.
–Nationell och internationell spridning och samverkan (urval)–
Jag har under projektet kontinuerligt presenterat och diskuterat forskning och resultat i internationella och nationella sammanhang och mina publikationer från projektet är främst på engelska och franska. Jag var till exempel 2019 inbjuden till Radcliffe Institute for Advanced Study, Harvard University, där jag föreläste om projektet. Jag är medlem i den vetenskapliga styrgruppen [comité scientifique] för en fransk forskningsgrupp baserad på Institut d’Histoire de la Révolution Française, Paris universitet (Panthéon Sorbonne) och Université des Antilles. Jag har deltagit både som presentatör och arrangör av flera sessioner i detta sammanhang. Jag är referensgruppmedlem i min danska kollega Gunvor Simonsens ERC-projekt ”In the Same Sea” kring de danska västindiska kolonierna, samt gör peer-review för tidskrifter och förlag (inklusive Oxford UP) och skriver bokrecensioner i t.ex. Slavery & Abolition.
–Konferenspresentationer och föredrag kring projektet (urval)–
Flera konferenser och föreläsningar under 2020 där jag skulle presentera och diskutera resultat från projektet har ställts in på grund utav folkhälsosituationen, minst två av konferenserna kommer i stället att äga rum 2021.
–2020– Race et sang dans les sources depuis le XVIIe siècle : le cas de la France et de ses colonies, École normale supérieure, Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne.
–2019– Radcliffe Institute for Advanced Study, Harvard University; Staging Slavery around 1800: Performances of Slavery and Race, Ghents universitet; Svenska Historikermötet, Linnéuniversitetet, Växjö; Colonial Media Ecologies, Linköpings universitet
–2018– Universidade do estado do Rio de Janeiro, Rio de Janeiro
–2017– Shaking Up the World? Global Effects of Haitian Tremors: 1791, 2010, Århus universitet; Histoire des esclaves : nouvelles sources et nouveaux problèmes, Université de La Réunion, La Réunion; Association of Caribbean Historians’ yearly meeting, Tobago; Svenska Historikermötet, Mittuniversitetet; Nordic conference in eighteenth-century studies: The Eighteenth Century. Past and Present, Uppsala universitet
–Samverkan och tredje uppgiften (urval)–
Jag konsulterades i produktionen av den nya basutställningen på Livrustkammaren vilket resulterade i att svenska S:t Barthélemy inkluderades. Jag har hållit offentliga föreläsningar om delar av projektet på t.ex.: Vänersborgs museum; Centre International de Documentation et d’Information Haïtienne, Caribéenne et Afro-Canadienne (CIDIHCA), Montréal; Latinamerikainstitutet, Stockholms universitet
Jag har intervjuats om mitt historiska arbete i flera sammanhang, t.ex. i Sveriges Radio: 2017-11-21, ”Vetenskapsradion Historia”, SR P1: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/ 980377?programid=407; ”Tänka mot strömmen”, 2018-10-17, SR P1, https://urplay.se/program/206669-bildningsbyran-tanka-mot-strommen-olaudah-equiano-vittne-mot-slavhandeln
Debatt, tystnad, glömska och förnekande. Slaveri och kolonialism i tidningar, litteratur, teater 1750–1847
–Syfte, utveckling, genomförande–
Projektets huvudsakliga mål var att undersöka debatten om kolonialism och slaveri i Sverige under perioden 1750–1847. Det övergripande målet delades upp i flera undersökningsområden (se exempel nedan). Efter en första undersökning av debatten (sammanfattas i publikation 12) var en av de viktigaste insikterna att förhållandena i den svenska kolonin S:t Barthélemy (1784–1878) måste inkluderas i den övergripande undersökningen. Analysen av tidningar, tryck, yttrandefrihet och pressfrihet i svenska Karibien blev sålunda ett av delprojekten (publikationer 7, 11). En annan slutsats var att för att förstå debatten och särskilt varför svenska koloniala erfarenheter försvann från offentligheten i början av 1800-talet var det nödvändigt att förstå kolonins styrning och effekterna av överföringen av äganderätten av den svenska kolonin från staten till kungafamiljen (se tredje resultat).
–Tre viktigaste resultat–
Jag nämner här tre områden där projektets bidrag till den internationella forskningsfronten är mest uppenbara.
Ett viktigt exempel på hur kolonialism och slaveri var närvarande i offentligheten är teater. Det fanns ett stort antal pjäser med slaveriteman på Stockholms scener under decennierna kring år 1800, inklusive ett drama som utspelade sig i den svenska kolonin S:t Barthélemy. Jag visar hur både översatta och lokaliserade teaterpjäser, liksom originalpjäser av svenska författare (t.ex. Hesselius, Lidner, Sparrschöld) gestaltade kolonialism och slaveri (publikation 5). Det finns ett växande internationellt forskningsfält kring slaveri och teater och min forskning är det första svenska bidraget till detta område.
Ett annat område i projektet med direkta anslutningar till forskningsfronten är undersökningen av rapporteringen från den haitiska revolutionen i tidningar och litteratur samt de efterföljande svenska förbindelserna med den nyligen självständiga nationen. Det fanns ett mycket starkt intresse i Sverige för den haitiska revolutionen, och på 1810-talet försökte flera svenska expeditioner främja handeln med den nya nationen trots den franska blockaden. Forskningsresultat (publikationer 2, 6) om svensk-haitiska förbindelser bekräftar slutsatserna i den senaste internationella historiografin som har uppmärksammat Haitis självständighets viktiga politiska inflytande och dessutom visat att idéerna om Haitis isolering efter självständigheten är betydligt överdrivna.
Undersökningen av hur svensk kolonial minnesförlust i samtiden är relaterad till Sveriges faktiska koloniala engagemang är en central del av projektet. Denna minnesförlust är avhängig en nationell självbild obehäftad av slaveri och koloniala missgärningar. Jag har kopplat den samtida tystnaden kring svensk kolonialhistoria till hur intresset för svenskt deltagande i slaveri redan minskade under 1800-talet. Bristen på intresse för svensk kolonialism kan spåras tillbaka till svensk politik under det tidiga 1800-talet. Jag har analyserat koloniernas roll under kronprins och kung Karl XIV Johans regeringstid (1810/18–1844). Kolonialpolitiken hade långtgående effekter på hur slaveri och kolonialism diskuterades i den svenska debatten (publikationer 9, 11, 13, kommande 14). Dessa publikationer sätter in den svenska karibiska kolonialismen i ett större atlantiskt sammanhang som anknyter till den internationella atlantiska historiografi som understryker förbindelser kolonier emellan (denna perspektivförskjutning är särskilt tydlig i publikation 3) i stället för det tidigare fokuset på relationer mellan koloni och metropol, ett förhållningssätt som är särskilt tydligt i äldre svensk forskning. Med liknande teoretiska utgångspunkter har jag i ett minnesstudie och historiebrukssammanhang undersökt de outforskade svenska kolonialarkivens historia. Dessa finns i de franska kolonialarkiven i Aix-en-Provence och har i mycket liten utsträckning använts av svenska forskare. Jag hävdar att den svenska motvilligheten att erkänna inblandning i kolonialism och slaveri beror på en dubbel glömska, en minnesförlust inte bara på grund av koloniala missgärningar men också på grund av kolonialprojektets ekonomiska och politiska misslyckande (publikationer 4, 8).
–Nya forskningsfrågor–
Flera av projektets resultat har skapat nya forskningsfrågor. Jag kommer att fortsätta med min analys av den svenska kolonialpolitiken under första hälften av 1800-talet och hur det svenska avskaffandet av slaveriet påverkades av den internationella abolitionsrörelsen, den kommande publikationen 14 är ett första försök i denna riktning.
Några mer specifika frågor som behandlades under projektet har redan lett till ny forskning. Undersökningen av slaveriteatern beaktade även andra litterära genrer vilket har lett till en planerad publikation som spårar några av berättelserna (t.ex. Yarico och Inkle-historien) som vandrade runt Atlanten under särskilt sjuttonhundratalet. Det finns många svenska versioner – översättningar, bearbetningar, pjäser – av denna och andra atlantiska berättelser som förtjänar ytterligare analys.
Projektet är en del av mitt längre engagemang i svensk kolonialhistoria och dess efterverkningar i det nutida samhället. I den under projekttiden kontrakterade monografin (publikation 1) är detta speciellt tydligt då den innehåller diskussioner kring många av de frågor som behandlats under projektet.
–Nationell och internationell spridning och samverkan (urval)–
Jag har under projektet kontinuerligt presenterat och diskuterat forskning och resultat i internationella och nationella sammanhang och mina publikationer från projektet är främst på engelska och franska. Jag var till exempel 2019 inbjuden till Radcliffe Institute for Advanced Study, Harvard University, där jag föreläste om projektet. Jag är medlem i den vetenskapliga styrgruppen [comité scientifique] för en fransk forskningsgrupp baserad på Institut d’Histoire de la Révolution Française, Paris universitet (Panthéon Sorbonne) och Université des Antilles. Jag har deltagit både som presentatör och arrangör av flera sessioner i detta sammanhang. Jag är referensgruppmedlem i min danska kollega Gunvor Simonsens ERC-projekt ”In the Same Sea” kring de danska västindiska kolonierna, samt gör peer-review för tidskrifter och förlag (inklusive Oxford UP) och skriver bokrecensioner i t.ex. Slavery & Abolition.
–Konferenspresentationer och föredrag kring projektet (urval)–
Flera konferenser och föreläsningar under 2020 där jag skulle presentera och diskutera resultat från projektet har ställts in på grund utav folkhälsosituationen, minst två av konferenserna kommer i stället att äga rum 2021.
–2020– Race et sang dans les sources depuis le XVIIe siècle : le cas de la France et de ses colonies, École normale supérieure, Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne.
–2019– Radcliffe Institute for Advanced Study, Harvard University; Staging Slavery around 1800: Performances of Slavery and Race, Ghents universitet; Svenska Historikermötet, Linnéuniversitetet, Växjö; Colonial Media Ecologies, Linköpings universitet
–2018– Universidade do estado do Rio de Janeiro, Rio de Janeiro
–2017– Shaking Up the World? Global Effects of Haitian Tremors: 1791, 2010, Århus universitet; Histoire des esclaves : nouvelles sources et nouveaux problèmes, Université de La Réunion, La Réunion; Association of Caribbean Historians’ yearly meeting, Tobago; Svenska Historikermötet, Mittuniversitetet; Nordic conference in eighteenth-century studies: The Eighteenth Century. Past and Present, Uppsala universitet
–Samverkan och tredje uppgiften (urval)–
Jag konsulterades i produktionen av den nya basutställningen på Livrustkammaren vilket resulterade i att svenska S:t Barthélemy inkluderades. Jag har hållit offentliga föreläsningar om delar av projektet på t.ex.: Vänersborgs museum; Centre International de Documentation et d’Information Haïtienne, Caribéenne et Afro-Canadienne (CIDIHCA), Montréal; Latinamerikainstitutet, Stockholms universitet
Jag har intervjuats om mitt historiska arbete i flera sammanhang, t.ex. i Sveriges Radio: 2017-11-21, ”Vetenskapsradion Historia”, SR P1: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/ 980377?programid=407; ”Tänka mot strömmen”, 2018-10-17, SR P1, https://urplay.se/program/206669-bildningsbyran-tanka-mot-strommen-olaudah-equiano-vittne-mot-slavhandeln